I en ung flickas minnesbok.

Mannen måste ut i verldens hvimmelOch att forska, strida är hans lott,Men att jorden skapa till en himmel,Det har qvinnan på sin andel fått.Derför fickhanstyrkan uti armen,Fick förstånd och kraft och manligt mod;Honfick känslans glöd i rena barmen,Hanblef stark,honskön och mild och god.Styrkan dock och skönhet snart försvinna,Ila bort som nordens ljufva vår;Själens skönhet hos en ädel qvinnaFlyktar icke, evigt den består.Sörj ej derför, om ock åren blekaKindens ros och lockens mörka natt,Om behagen dig ej mera smeka, –Hjertats skönhet är en högre skatt.Morits Hornborg.

Mannen måste ut i verldens hvimmelOch att forska, strida är hans lott,Men att jorden skapa till en himmel,Det har qvinnan på sin andel fått.

Mannen måste ut i verldens hvimmel

Och att forska, strida är hans lott,

Men att jorden skapa till en himmel,

Det har qvinnan på sin andel fått.

Derför fickhanstyrkan uti armen,Fick förstånd och kraft och manligt mod;Honfick känslans glöd i rena barmen,Hanblef stark,honskön och mild och god.

Derför fickhanstyrkan uti armen,

Fick förstånd och kraft och manligt mod;

Honfick känslans glöd i rena barmen,

Hanblef stark,honskön och mild och god.

Styrkan dock och skönhet snart försvinna,Ila bort som nordens ljufva vår;Själens skönhet hos en ädel qvinnaFlyktar icke, evigt den består.

Styrkan dock och skönhet snart försvinna,

Ila bort som nordens ljufva vår;

Själens skönhet hos en ädel qvinna

Flyktar icke, evigt den består.

Sörj ej derför, om ock åren blekaKindens ros och lockens mörka natt,Om behagen dig ej mera smeka, –Hjertats skönhet är en högre skatt.

Sörj ej derför, om ock åren bleka

Kindens ros och lockens mörka natt,

Om behagen dig ej mera smeka, –

Hjertats skönhet är en högre skatt.

Morits Hornborg.

Back to Index Next