004:024 Simeons söner voro Nemuel och Jamin, Jarib, Sera och Saul. 004:025 Hans son var Sallum; hans son var Mibsam; hans son var Misma. 004:026 Mismas söner voro hans son Hammuel, dennes son Sackur och dennes son Simei. 004:027 Och Simei hade sexton söner och sex döttrar; men hans bröder hade icke många barn. Och deras släkt i sin helhet förökade sig icke så mycket som Juda barn. 004:028 Och de bodde i Beer-Seba, Molada och Hasar-Sual, 004:029 i Bilha, i Esem och i Tolad, 004:030 i Betuel, i Horma och i Siklag, 004:031 i Bet-Markabot, i Hasar-Susim, i Bet-Birei och i Saaraim. Dessa voro deras städer, till dess att David blev konung. 004:032 Och deras byar voro Etam och Ain, Rimmon, Token och Asan—fem städer; 004:033 därtill alla deras byar, som lågo runt omkring dessa städer, ända till Baal. Dessa voro deras boningsorter; och de hade sitt särskilda släktregister.
004:034 Vidare: Mesobab, Jamlek och Josa, Amasjas son,004:035 och Joel och Jehu, son till Josibja, son till Seraja, son tillAsiel,004:036 och Eljoenai, Jaakoba, Jesohaja, Asaja, Adiel, Jesimiel ochBenaja,004:037 så ock Sisa, son till Sifei, son till Allon, son till Jedaja, sontill Simri son till Semaja.004:038 Dessa nu nämnda voro hövdingar i sina släkter, och derasfamiljer utbredde sig och blevo talrika.004:039 Och de drogo fram mot Gedor, ända till östra sidan av dalen, föratt söka bete för sin boskap.004:040 Och de funno fett och gott bete, och landet hade utrymme nog,och där var stilla och lugnt, ty de som förut bodde där vorohamiter.004:041 Men dessa som här hava blivit upptecknade vid namn kommo iHiskias, Juda konungs, tid och förstörde deras tält och slogo demeiniter som funnos där och gåvo dem till spillo, så att de nuicke mer äro till, och bosatte sig i deras land; ty där fannsbete för deras boskap.004:042 Och av dem, av Simeons barn, drogo fem hundra man till Seirsbergsbygd; och Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, Jiseis söner,stodo i spetsen för dem.004:043 Och de slogo den sista kvarlevan av amalekiterna; sedan bosattede sig där och bo där ännu i dag.
005:001 Och Rubens söner, Israels förstföddes—han var nämligen denförstfödde, men därför att han oskärade sin faders bädd, blevhans förstfödslorätt given åt Josefs, Israels sons, söner, dockicke så, att denne skulle upptagas i släktregistret såsom denförstfödde;005:002 ty väl var Juda den mäktigaste bland sina bröder, och fursteblev en av hans avkomlingar, men förstfödslorätten blev dockJosefs—005:003 Rubens, Israels förstföddes, söner voro Hanok och Pallu, Hesronoch Karmi.005:004 Joels söner voro hans son Semaja, dennes son Gog, dennes sonSimei,005:005 dennes son Mika, dennes son Reaja, dennes son Baal,005:006 så ock dennes son Beera, som Tillegat-Pilneeser, konungen iAssyrien, förde bort i fångenskap; han var hövding förrubeniterna.005:007 Och hans bröder voro, efter sina släkter, när de upptecknades isläktregistret efter sin ättföljd: Jegiel, huvudmannen, Sakarja005:008 och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel; han boddei Aroer, och hans boningsplatser nådde ända till Nebo ochBaal-Meon.005:009 Och österut nådde hans boningsplatser ända fram till öknen somsträcker sig ifrån floden Frat; ty de hade stora boskapshjordari Gileads land.005:010 Men i Sauls tid förde de krig mot hagariterna, och dessa fölloför deras hand; då bosatte de sig i deras hyddor utefter helaöstra sidan av Gilead.
005:011 Och Gads barn hade sina boningsplatser gent emot dem i landetBasan ända till Salka:005:012 Joel, huvudmannen, och Safam därnäst, och vidare Jaanai ochSafat i Basan.005:013 Och deras bröder voro, efter sina familjer, Mikael, Mesullam,Seba, Jorai, Jaekan, Sia och Eber, tillsammans sju.005:014 Dessa voro söner till Abihail, son till Huri, son till Jaroa,son till Gilead, son till Mikael, son till Jesisai, son tillJado, son till Bus.005:015 Men Ahi, son till Abdiel, son till Guni, var huvudman för derasfamiljer.005:016 Och de bodde i Gilead i Basan och underlydande orter, så ock påalla Sarons utmarker, så långt de sträckte sig.005:017 Alla dessa blevo upptecknade i släktregistret i Jotams, Judakonungs, och i Jerobeams, Israels konungs, tid.
005:018 Rubens barn och gaditerna och ena hälften av Manasse stam, de avdem, som voro krigsdugliga och buro sköld och svärd och spändebåge och voro stridskunniga, utgjorde fyrtiofyra tusen sjuhundra sextio stridbara män.005:019 Och de förde krig mot hagariterna och mot Jetur, Nafis ochNodab.005:020 Och seger beskärdes dem i striden mot dessa, så att hagariternaoch alla som voro med dem blevo givna i deras hand; ty de ropadetill Gud under striden, och han bönhörde dem, därför att deförtröstade på honom.005:021 Och såsom byte förde de bort deras boskapshjordar, femtio tusenkameler, två hundra femtio tusen får och två tusen åsnor, så ockett hundra tusen människor.005:022 Ty många hade fallit slagna, eftersom striden var av Gud. Sedanbosatte de sig i deras land och bodde där ända tillfångenskapen.
005:023 Halva Manasse stams barn bodde ock där i landet, från Basan ändatill Baal-Hermon och Senir och Hermons berg, och de vorotalrika.005:024 Och dessa voro huvudmän för sina familjer: Efer, Jisei, Eliel,Asriel, Jeremia, Hodauja och Jadiel, tappra stridsmän,namnkunniga män, huvudmän för sina familjer.
005:025 Men de blevo otrogna mot sina fäders Gud, i det att de i trolösavfällighet lupo efter de gudar som dyrkades av de folk där ilandet, som Gud hade förgjort för dem.005:026 Då uppväckte Israels Gud den assyriske konungen Puls ande ochden assyriske konungen Tillegat-Pilnesers ande och lät folketföras bort i fångenskap, såväl rubeniterna och gaditerna som enahälften av Manasse stam, och lät dem komma till Hala, Habor,Hara och Gosans ström, där de äro ännu i dag.
006:001 Levis söner voro Gerson, Kehat och Merari. 006:002 Kehats söner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel. 006:003 Amrams barn voro Aron, Mose och Mirjam. Arons söner voro Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar. 006:004 Eleasar födde Pinehas, Pinehas födde Abisua. 006:005 Abisua födde Bucki, och Bucki födde Ussi. 006:006 Ussi födde Seraja, och Seraja födde Merajot. 006:007 Merajot födde Amarja, och Amarja födde Ahitub. 006:008 Ahitub födde Sadok, och Sadok födde Ahimaas. 006:009 Ahimaas födde Asarja, och Asarja födde Johanan. 006:010 Johanan födde Asarja; det var han som var präst i det tempel som Salomo byggde i Jerusalem. 006:011 Asarja födde Amarja, och Amarja födde Ahitub. 006:012 Ahitub födde Sadok, och Sadok födde Sallum. 006:013 Sallum födde Hilkia, och Hilkia födde Asarja. 006:014 Asarja födde Seraja, och Seraja födde Josadak. 006:015 Men Josadak måste gå med i fångenskap, när HERREN lät Juda och Jerusalem föras bort genom Nebukadnessar.
006:016 Levis söner voro Gersom, Kehat och Merari. 006:017 Och dessa voro namnen på Gersoms söner: Libni och Simei. 006:018 Och Kehats söner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel. 006:019 Meraris söner voro Maheli och Musi. Dessa voro leviternas släkter, efter deras fäder. 006:020 Från Gersom härstammade hans son Libni, dennes son Jahat, dennes son Simma, 006:021 dennes son Joa, dennes son Iddo, dennes son Sera, dennes son Jeaterai. 006:022 Kehats söner voro hans son Amminadab, dennes son Kora, dennes son Assir, 006:023 dennes son Elkana, dennes son Ebjasaf, dennes son Assir, 006:024 dennes son Tahat, dennes son Uriel, dennes son Ussia och dennes son Saul. 006:025 Elkanas söner voro Amasai och Ahimot. 006:026 Hans son var Elkana; hans son var Elkana-Sofai; hans son var Nahat. 006:027 Hans son var Eliab; hans son var Jeroham; hans son var Elkana. 006:028 Och Samuels söner voro Vasni, den förstfödde, och Abia. 006:029 Meraris söner voro Maheli, dennes son Libni, dennes son Simei, dennes son Ussa, 006:030 dennes son Simea, dennes son Haggia, dennes son Asaja.
006:031 Och dessa voro de som David anställde för att ombesörja sången iHERRENS hus, sedan arken hade fått en vilostad.006:032 De gjorde tjänst inför uppenbarelsetältets tabernakel såsomsångare, till dess att Salomo byggde HERRENS hus i Jerusalem; destodo där och förrättade sin tjänst, såsom det var föreskrivetför dem.006:033 Dessa voro de som så tjänstgjorde, och dessa voro deras söner:
Av kehatiternas barn: Heman, sångaren, son till Joel, son till Samuel, 006:034 son till Elkana, son till Jeroham, son till Eliel, son till Toa, 006:035 son till Sif, son till Elkana, son till Mahat, son till Amasai, 006:036 son till Elkana, son till Joel, son till Asarja, son till Sefanja, 006:037 son till Tahat, son till Assir, son till Ebjasaf, son till Kora, 006:038 son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, son till Israel; 006:039 vidare hans broder Asaf, som hade sin plats på hans högra sida, Asaf, son till Berekja, son till Simea, 006:040 son till Mikael, son till Baaseja, son till Malkia, 006:041 son till Etni, son till Sera, son till Adaja, 006:042 son till Etan, son till Simma, son till Simei, 006:043 son till Jahat, son till Gersom, son till Levi. 006:044 Och deras bröder, Meraris barn stodo på den vänstra sidan: Etan son till Kisi, son till Abdi, son till Malluk, 006:045 son till Hasabja, son till Amasja, son till Hilkia, 006:046 son till Amsi, son till Bani, son till Semer, 006:047 son till Maheli, son till Musi, son till Merari, son till Levi.
006:048 Och deras bröder, de övriga leviterna, hade blivit givna till allt slags tjänstgöring vid tabernaklet, Guds hus. 006:049 Men Aron och hans söner ombesörjde offren på brännoffersaltaret och på rökelsealtaret, och skulle utföra all förrättning i det allraheligaste och bringa försoning för Israel, alldeles såsom Mose, Guds tjänare, hade bjudit. 006:050 Och dessa voro Arons söner: hans son Eleasar, dennes son Pinehas, dennes son Abisua, 006:051 dennes son Bucki, dennes son Ussi, dennes son Seraja, 006:052 dennes son Merajot, dennes son Amarja, dennes son Ahitub, 006:053 dennes son Sadok, dennes son Ahimaas.
006:054 Och dessa voro deras boningsorter, efter deras tältläger inomderas område: Åt Arons söner av kehatiternas släkt—ty demträffade nu lotten—006:055 åt dem gav man Hebron i Juda land med dess utmarker runtomkring.006:056 Men åkerjorden och byarna som hörde till staden gav man åtKaleb, Jefunnes son.006:057 Åt Arons söner gav man alltså fristäderna Hebron och Libna meddess utmarker, vidare Jattir och Estemoa med dess utmarker.006:058 Hilen med dess utmarker, Debir med dess utmarker,006:059 Asan med dess utmarker och Bet-Semes med dess utmarker;006:060 och ur Benjamins stam Geba med dess utmarker, Alemet med dessutmarker och Anatot med dess utmarker, så att deras städertillsammans utgjorde tretton städer, efter deras släkter.
006:061 Och Kehats övriga barn fingo ur en stamsläkt, nämligen denstamhalva som utgjorde ena hälften av Manasse stam, genomlottkastning tio städer.006:062 Gersoms barn åter fingo, efter sina släkter, ur Isaskars stam,ur Asers stam, ur Naftali stam och ur Manasse stam i Basantretton städer.006:063 Meraris barn fingo, efter sina släkter, ur Rubens stam, ur Gadsstam och ur Sebulons stam genom lottkastning tolv städer.
006:064 Så gåvo Israels barn åt leviterna dessa städer med derasutmarker.006:065 Genom lottkastning gåvo de åt dem ur Juda barns stam, ur Simeonsbarns stam och ur Benjamins barns stam dessa städer, som denamngåvo.
006:066 Och bland Kehats barns släkter fingo några följande städer urEfraims stam såsom sitt område:006:067 Man gav dem fristäderna Sikem med dess utmarker i Efraimsbergsbygd, Geser med dess utmarker,006:068 Jokmeam med dess utmarker, Bet-Horon med dess utmarker;006:069 vidare Ajalon med dess utmarker och Gat-Rimmon med dessutmarker;006:070 och ur ena hälften av Manasse stam Aner med dess utmarker ochBileam med dess utmarker. Detta tillföll Kehats övriga barnssläkt.
006:071 Gersoms barn fingo ur den släkt som utgjorde ena hälften av Manasse stam Golan i Basan med dess utmarker och Astarot med dess utmarker; 006:072 och ur Isaskars stam Kedes med dess utmarker, Dobrat med dess utmarker, 006:073 Ramot med dess utmarker och Anem med dess utmarker; 006:074 och ur Asers stam Masal med dess utmarker, Abdon med dess utmarker, 006:075 Hukok med dess utmarker och Rehob med dess utmarker; 006:076 och ur Naftali stam Kedes i Galileen med dess utmarker, Hammon med dess utmarker och Kirjataim med dess utmarker.
006:077 Meraris övriga barn fingo ur Sebulons stam Rimmono med dess utmarker och Tabor med dess utmarker, 006:078 och på andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, öster om Jordan, ur Rubens stam Beser i öknen med dess utmarker, Jahas med dess utmarker, 006:079 Kedemot med dess utmarker och Mefaat med dess utmarker; 006:080 och ur Gads stam Ramot i Gilead med dess utmarker, Mahanaim med dess utmarker, 006:081 Hesbon med dess utmarker och Jaeser med dess utmarker.
007:001 Och Isaskars söner voro Tola och Pua, Jasib och Simron,tillsammans fyra.007:002 Tolas söner voro Ussi, Refaja, Jeriel, Jamai, Jibsam och Samuel,huvudmän för sina familjer, ättlingar av Tola, tappra stridsmän,upptecknade efter sin ättföljd. I Davids tid var deras antaltjugutvå tusen sex hundra.007:003 Ussis söner voro Jisraja, och Jisrajas söner voro Mikael, Obadjaoch Joel samt Jissia, tillhopa fem, allasammans huvudmän.007:004 Och med dem följde stridbara härskaror, trettiosex tusen man,efter sin ättföljd och sina familjer; ty de hade många hustruroch barn.007:005 Och deras bröder i alla Isaskars släkter voro tappra stridsmän;åttiosju tusen utgjorde tillsammans de som voro upptecknade ideras släktregister.
007:006 Benjamins söner voro Bela, Beker och Jediael, tillsammans tre.007:007 Belas söner voro Esbon, Ussi, Ussiel, Jerimot och Iri,tillsammans fem, huvudmän för sina familjer, tappra stridsmän;de som voro upptecknade i deras släktregister utgjorde tjugutvåtusen trettiofyra.007:008 Bekers söner voro Semira, Joas, Elieser, Eljoenai, Omri,Jeremot, Abia, Anatot och Alemet. Alla dessa voro Bekers söner.007:009 De som voro upptecknade i deras släktregister, efter sinättföljd, efter huvudmannen för sina familjer, tappra stridsmän,utgjorde tjugu tusen två hundra.007:010 Jediaels söner voro Bilhan; Bilhans söner voro Jeus, Benjamin,Ehud, Kenaana, Setan, Tarsis och Ahisahar.007:011 Alla dessa voro Jediaels söner, upptecknade efter huvudmännenför sina familjer, tappra stridsmän, sjutton tusen två hundrastridbara krigsmän.007:012 Och Suppim och Huppim voro Irs söner.—Men Husim voro Aherssöner.
007:013 Naftalis söner voro Jahasiel, Guni, Jeser och Sallum, Bilhassöner.007:014 Manasses söner voro Asriel, som kvinnan födde; hans arameiskabihustru födde Makir, Gileads fader.007:015 Och Makir tog hustru åt Huppim och Suppim. Hans syster hetteMaaka. Och den andre hette Selofhad. Och Selofhad hade döttrar.007:016 Och Maaka, Makirs hustru, födde en son och gav honom namnetPeres, men hans broder hette Seres. Hans söner voro Ulam ochRekem.007:017 Ulams söner voro Bedan. Dessa voro söner till Gilead, son tillMakir, son till Manasse.007:018 Och hans syster var Hammoleket; hon födde Is-Hod, Abieser ochMahela.007:019 Och Semidas söner voro Ajan, Sekem, Likhi och Aniam.
007:020 Och Efraims söner voro Sutela, dennes son Bered, dennes sonTahat, dennes son Eleada, dennes son Tahat,007:021 dennes son Sabad och dennes son Sutela, så ock Eser ochElead. Och män från Gat, som voro födda där i landet, dräpte dem,därför att de hade dragit ned för att taga deras boskapshjordar.007:022 Då sörjde Efraim, deras fader, i lång tid, och hans bröder kommoför att trösta honom.007:023 Och han gick in till sin hustru, och hon blev havande och föddeen son; och han gav honom namnet Beria, därföratt det hade skett under en olyckstid för hanshus.007:024 Hans dotter var Seera; hon byggde Nedre och Övre Bet-Horon, såock Ussen-Seera.007:025 Och hans son var Refa; hans son var Resef, ävensom Tela; hansson var Tahan.007:026 Hans son var Laedan; hans son var Ammihud; hans son var Elisama.007:027 Hans son var Non; hans son var Josua.007:028 Och deras besittning och deras boningsorter voro Betel medunderlydande orter, österut Naaran och västerut Geser medunderlydande orter, vidare Sikem med underlydande orter, ändatill Aja med underlydande orter.007:029 Men i Manasse barns ägo voro Bet-Sean med underlydande orter,Taanak med underlydande orter, Megiddo med underlydande orter,Dor med underlydande orter. Här bodde nu Josefs, Israels sons,barn.
007:030 Asers söner voro Jimna, Jisva, Jisvi och Beria; och deras syster var Sera. 007:031 Berias söner voro Heber och Malkiel; han var Birsaits fader. 007:032 Och Heber födde Jaflet, Somer och Hotam, så ock Sua, deras syster. 007:033 Och Jaflets söner voro Pasak, Bimhal och Asvat. Dessa voro Jaflets söner. 007:034 Semers söner voro Ahi och Rohaga, Jaba och Aram. 007:035 Hans broder Helems söner voro Sofa, Jimna, Seles och Amal. 007:036 Sofas söner voro Sua, Harnefer, Sual, Beri och Jimra, 007:037 Beser, Hod, Samma, Silsa, Jitran och Beera. 007:038 Jeters söner voro Jefunne, Pispa och Ara. 007:039 Och Ullas söner voro Ara, Hanniel och Risja. 007:040 Alla dessa voro Asers söner, huvudmän för sina familjer, utvalda tappra stridsmän, huvudmän bland hövdingarna; och de som voro upptecknade i deras släktregister såsom dugliga till krigstjänst utgjorde ett antal av tjugusex tusen man.
008:001 Och Benjamin födde Bela, sin förstfödde, Asbel, den andre, och Ahara, den tredje, 008:002 Noha, den fjärde, och Rafa, den femte. 008:003 Bela hade följande söner: Addar, Gera, Abihud, 008:004 Abisua, Naaman, Ahoa, 008:005 Gera, Sefufan och Huram.
008:006 Och dessa voro Ehuds söner, och de voro familjehuvudmän för demsom bodde i Geba, och som blevo bortförda till Manahat,008:007 dit Gera jämte Naaman och Ahia förde bort dem: han födde Ussaoch Ahihud.
008:008 Och Saharaim födde barn i Moabs land, sedan han hade skilt sig från sina hustrur, Husim och Baara; 008:009 med sin hustru Hodes födde han där Jobab, Sibja, Mesa, Malkam, 008:010 Jeus, Sakeja och Mirma. Dessa voro hans söner, huvudmän för familjer. 008:011 Med Husim hade han fött Abitub och Elpaal. 008:012 Och Elpaals söner voro Eber, Miseam och Semed. Han var den som byggde Ono och Lod med underlydande orter.
008:013 Beria och Sema—vilka voro familjehuvudmän för Ajalons invånare och förjagade Gats invånare— 008:014 så ock Ajo, Sasak och Jeremot. 008:015 Och Sebadja, Arad, Eder, 008:016 Mikael, Jispa och Joha voro Berias söner. 008:017 Och Sebadja, Mesullam, Hiski, Heber, 008:018 Jismerai, Jislia och Jobab voro Elpaals söner. 008:019 Och Jakim, Sikri, Sabdi, 008:020 Elienai, Silletai, Eliel, 008:021 Adaja, Beraja och Simrat voro Simeis söner. 008:022 Och Jispan, Eber, Eliel, 008:023 Abdon, Sikri, Hanan, 008:024 Hananja, Elam, Antotja, 008:025 Jifdeja och Peniel voro Sasaks söner. 008:026 Och Samserai, Seharja, Atalja, 008:027 Jaaresja, Elia och Sikri voro Jerohams söner. 008:028 Dessa vore huvudman för familjer, huvudmän efter sin ättföljd; de bodde i Jerusalem.
008:029 I Gibeon bodde Gibeons fader, vilkens hustru hette Maaka. 008:030 Och hans förstfödde son var Abdon; vidare Sur, Kis, Baal, Nadab, 008:031 Gedor, Ajo och Seker. 008:032 Men Miklot födde Simea. Också dessa bodde jämte sina bröder i Jerusalem, gent emot sina bröder.
008:033 Och Ner födde Kis, Kis födde Saul, och Saul födde Jonatan, Malki-Sua, Abinadab och Esbaal. 008:034 Jonatans son var Merib-Baal, och Merib-Baal födde Mika. 008:035 Mikas söner voro Piton, Melek, Taarea och Ahas. 008:036 Ahas födde Joadda, Joadda födde Alemet, Asmavet och Simri, och Simri födde Mosa. 008:037 Mosa födde Binea. Hans son var Rafa; hans son var Eleasa; hans son var Asel. 008:038 Och Asel hade sex söner, och dessa hette Asrikam, Bokeru, Ismael, Searja, Obadja och Hanan. Alla dessa voro Asels söner. 008:039 Och hans broder Eseks söner voro Ulam, hans förstfödde, Jeus, den andre, och Elifelet, den tredje. 008:040 Och Ulams söner voro tappra stridsmän, som voro skickliga i att spänna båge; och de hade många söner och sonsöner: ett hundra femtio. Alla dessa voro av Benjamins barn.
009:001 Och hela Israel blev upptecknat i släktregister, och de finnasuppskrivna i boken om Israels konungar. Och Juda fördes ifångenskap bort till Babel för sin otrohets skull.009:002 Men de förra invånarna som bodde där de hade sin arvsbesittning,i sina städer, utgjordes av vanliga israeliter, präster, leviteroch tempelträlar.
009:003 I Jerusalem bodde en del av Juda barn, av Benjamins barn och avEfraims och Manasse barn, nämligen:009:004 Utai, son till Ammihud, son till Omri, son till Imri, son tillBani, av Peres', Judas sons, barn;009:005 av siloniterna Asaja, den förstfödde, och hans söner;009:006 av Seras barn Jeguel och deras broder, sex hundra nittio;009:007 av Benjamins barn Sallu, son till Mesullam, son till Hodauja,son till Hassenua,009:008 vidare Jibneja, Jerohams son, och Ela, son till Ussi, son tillMikri, och Mesullam, son till Sefatja, son till Reguel, son tillJibneja,009:009 så ock deras bröder, efter deras ättföljd, nio hundrafemtiosex. Alla dessa män voro huvudmän för familjer, var och enför sin familj.009:010 Och av prästerna: Jedaja, Jojarib och Jakin,009:011 vidare Asarja, son till Hilkia, son till Mesullam, son tillSadok, son till Merajot, son till Ahitub, fursten i Guds hus,009:012 vidare Adaja, son till Jeroham, son till Pashur, son tillMalkia, vidare Maasai, son till Adiel, son till Jasera, son tillMesullam, son till Mesillemit, son till Immer,009:013 så ock deras bröder, huvudmän för sina familjer, ett tusen sjuhundra sextio, dugande män i de sysslor som hörde tilltjänstgöringen i Guds hus.
009:014 Och av leviterna: Semaja, som till Hassub, son till Asrikam, sontill Hasabja, av Meraris barn,009:015 vidare Bakbackar, Heres och Galal, så ock Mattanja, son tillMika, son till Sikri, son till Asaf,009:016 vidare Obadja, son till Semaja, son till Galal, son tillJedutun, så ock Berekja, son till Asa, son till Elkana, sombodde i netofatiternas byar.009:017 Och dörrvaktarna: Sallum, Ackub, Talmon och Ahiman med sinabröder; men Sallum var huvudmannen.009:018 Och ända till nu göra de tjänst vid Konungsporten, på östrasidan. Dessa voro dörrvaktarna i Levi barns läger.009:019 Men Sallum, son till Kore, son till Ebjasaf, son till Kora, hadejämte sina bröder, dem som voro av hans familj, koraiterna, tilltjänstgöringssyssla att hålla vakt vid tältets trösklar; derasfäder hade nämligen i HERRENS läger hållit vakt vid ingången.009:020 Och Pinehas, Eleasars son, hade förut varit furste över dem—med honom vare HERREN!009:021 Sakarja, Meselemjas son, var dörrvaktare vid ingången tilluppenbarelsetältet.009:022 Alla dessa voro utvalda till dörrvaktare vid trösklarna: tvåhundra tolv. De blevo i sina byar upptecknade isläktregistret. David och siaren Samuel hade tillsatt dem atttjäna på heder och tro.009:023 De och deras söner stodo därför vid portarna till HERRENS hus,tälthuset, och höllo vakt.009:024 Efter de fyra väderstrecken hade dörrvaktarna sina platser: iöster, väster, norr och söder.009:025 Och deras bröder, de som fingo bo i sina byar, skulle var sjundedag, alltid på samma timme, infinna sig hos dem.009:026 Ty på heder och tro voro dessa fyra anställda såsom förmän fördörrvaktarna. Detta var nu leviterna. De hade ock uppsiktenöver kamrarna och förvaringsrummen i Guds hus.009:027 Och de vistades om natten runt omkring Guds hus, ty dem ålåg atthålla vakt, och de skulle öppna dörrarna var morgon.009:028 Somliga av dem hade uppsikten över de kärl som användes vidtjänstgöringen. De buro nämligen in dem, efter att hava räknatdem, och buro sedan ut dem, efter att åter hava räknat dem.009:029 Och somliga av dem voro förordnade till att hava uppsikten överde andra kärlen, över alla andra helgedomens kärl, så ock överdet fina mjölet och vinet och oljan och rökelsen och devälluktande kryddorna.009:030 Men somliga av prästernas söner beredde salvan av de välluktandekryddorna.009:031 Och Mattitja, en av leviterna, koraiten Sallums förstfödde, hadepå heder och tro uppsikten över bakverket.009:032 Och somliga av deras bröder, kehatiternas söner, hade uppsiktenöver skådebröden och skulle tillreda dem för var sabbat.009:033 Men de andra, nämligen sångarna, huvudmän för levitiskafamiljer, vistades i kamrarna, fria ifrån annan tjänstgöring, tydag och natt voro de upptagna av sina egna sysslor.
009:034 Dessa voro huvudmännen för de levitiska familjerna, huvudman efter sin ättföljd; de bodde i Jerusalem.
009:035 I Gibeon bodde Gibeons fader Jeguel, vilkens hustru hette Maaka. 009:036 Och hans förstfödde son var Abdon; vidare Sur, Kis, Baal, Ner, Nadab 009:037 Gedor, Ajo, Sakarja och Miklot. 009:038 Men Miklot födde Simeam. Också de bodde jämte sina bröder i Jerusalem, gent emot sina bröder. 009:039 Och Ner födde Kis, Kis födde Saul, och Saul födde Jonatan, Malki-Sua, Abinadab och Esbaal. 009:040 Jonatans son var Merib-Baal, och Merib-Baal födde Mika. 009:041 Mikas söner voro Piton, Melek och Taharea. 009:042 Ahas födde Jaera, Jaera födde Alemet, Asmavet och Simri, och Simri födde Mosa. 009:043 Mosa födde Binea. Hans son var Refaja; hans son var Eleasa; hans son var Asel. 009:044 Och Asel hade sex söner, och dessa hette Asrikam, Bokeru, Ismael, Searja, Obadja och Hanan. Dessa voro Asels söner.
010:001 Och filistéerna stridde mot Israel; och Israels män flydde förfilistéerna och föllo slagna på berget Gilboa.010:002 Och filistéerna ansatte ivrigt Saul och hans söner. Ochfilistéerna dödade Jonatan, Abinadab och Malki-Sua, Sauls söner.010:003 När då Saul själv blev häftigt anfallen och bågskyttarna kommoöver honom, greps han av förskräckelse för skyttarna.010:004 Och Saul sade till sin vapendragare: »Drag ut ditt svärd ochgenomborra mig därmed, så att icke dessa oomskurna komma ochhantera mig skändligt.» Men hans vapendragare ville det icke, tyhan fruktade storligen. Då tog Saul själv svärdet och störtadesig därpå.010:005 Men när vapendragaren såg att Saul var död, störtade han sig ockpå sitt svärd och dog.
010:006 Så dogo då Saul och hans tre söner; och alla som hörde till hanshus dogo på samma gång.010:007 Och när alla israeliterna i dalen förnummo att deras här hadeflytt, och att Saul och hans söner voro döda, övergåvo de sinastäder och flydde; sedan kommo filistéerna och bosatte sig idem.
010:008 Dagen därefter kommo filistéerna för att plundra de slagna ochfunno då Saul och hans söner, där de lågo fallna på bergetGilboa.010:009 Och de plundrade honom och togo med sig hans huvud och hansvapen och sände dem omkring i filistéernas land och lätoförkunna det glada budskapet för sina avgudar och för folket.010:010 Och de lade hans vapen i sitt gudahus, men hans huvudskål hängdede upp i Dagons tempel.
010:011 Men när allt folket i Jabes i Gilead hörde allt vad filistéernahade gjort med Saul,010:012 stodo de upp, alla stridbara män, och togo Sauls och hans sönerslik och förde dem till Jabes; och de begrovo deras ben underterebinten i Jabes och fastade så i sju dagar.
010:013 Detta blev Sauls död, därför att han hade begått otrohet motHERREN, i det att han icke hade hållit HERRENS ord, så ockdärför att han hade frågat en ande och sökt svar hos en sådan.010:014 Han hade icke sökt svar hos HERREN; därför dödade HERRENhonom. Och sedan överflyttade han konungadömet på David, Isaisson.
011:001 Då församlade sig hela Israel till David i Hebron och sade:»Vi äro ju ditt kött och ben.011:002 Redan för länge sedan, redan då Saul ännu var konung, var det dusom var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN,din Gud, sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja,du skall vara en furste över mitt folk Israel.»011:003 När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron,slöt David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; ochsedan smorde de David till konung över Israel, i enlighet medHERRENS ord genom Samuel.
011:004 Och David drog med hela Israel till Jerusalem, det är Jebus; därbefunno sig jebuséerna, som ännu bodde kvar i landet.011:005 Och invånarna i Jebus sade till David: »Hitin kommer du icke.»Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad011:006 Och David sade: »Vemhelst som först slår ihjäl en jebusé, hanskall bliva hövding och anförare.» Och Joab, Serujas son, komförst ditupp och blev så hövding.011:007 Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man detDavids stad.011:008 Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millooch allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.011:009 Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaotvar med honom
011:010 Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvohonom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, ochså skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angåendeIsrael.011:011 Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till enhakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sittspjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.011:012 Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var enav de tre hjältarna.011:013 Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hadeförsamlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt medkorn. Och folket flydde för filistéerna.011:014 Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det ochslogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.
011:015 En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned överklippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelningfilistéer var lägrad i Refaimsdalen.011:016 Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpostfanns i Bet-Lehem.011:017 Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville givamig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»011:018 Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vattenur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro dettill David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut detsåsom ett drickoffer åt HERREN.011:019 Han sade nämligen: »Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jagskulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som havavågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit dethit.» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de trehjältarna gjort.
011:020 Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängdeen gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Ochhan hade ett stort namn bland de tre.011:021 Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, ochhan var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dockicke.011:022 Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper,segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab,och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjällejonet i brunnen.011:023 Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: femalnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknadeen vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sinstav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dräpte honommed hans eget spjut.011:024 Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ettstort namn bland de tre hjältarna.011:025 Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till detre första kom han icke. Och David satte honom till anförare försin livvakt.
011:026 De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem; 011:027 haroriten Sammot; peloniten Heles; 011:028 tekoaiten Ira, Ickes' son; anatotiten Abieser; 011:029 husatiten Sibbekai; ahoaiten Ilai; 011:030 netofatiten Maherai; netofatiten Heled, Baanas son; 011:031 Itai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam; pirgatoniten Benaja; 011:032 Hurai från Gaas' dalar; arabatiten Abiel; 011:033 baharumiten Asmavet; saalboniten Eljaba; 011:034 gisoniten Bene-Hasem; harariten Jonatan, Sages son; 011:035 harariten Ahiam, Sakars son; Elifal, Urs son; 011:036 mekeratiten Hefer; peloniten Ahia; 011:037 Hesro från Karmel; Naarai, Esbais son; 011:038 Joel, broder till Natan; Mibhar, Hagris son; 011:039 ammoniten Selek; berotiten Naherai, vapendragare åt Joab, Serujas son; 011:040 jeteriten Ira; jeteriten Gareb; 011:041 hetiten Uria; Sabad, Alais son; 011:042 rubeniten Adina, Sisas son, en huvudman bland rubeniterna, och jämte honom trettio andra; 011:043 Hanan, Maakas son, och mitniten Josafat; 011:044 astarotiten Ussia; Sama och Jeguel, aroeriten Hotams söner; 011:045 Jediael, Simris son, och hans broder Joha, tisiten; 011:046 Eliel-Hammahavim samt Jeribai och Josauja, Elnaams söner, och moabiten Jitma; 011:047 slutligen Eliel, Obed och Jaasiel-Hammesobaja.
012:001 Och dessa voro de som kommo till David i Siklag, medan han ännu höll sig undan för Saul, Kis' son; de hörde till de hjältar som bistodo honom under kriget. 012:002 De voro väpnade med båge och skickliga i att, både med höger och med vänster hand, slunga stenar och avskjuta pilar från bågen. Av Sauls stamfränder, benjaminiterna, kommo: 012:003 Ahieser, den förnämste, och Joas, gibeatiten Hassemaas söner; Jesuel och Pelet, Asmavets söner; Beraka; anatotiten Jehu; 012:004 gibeoniten Jismaja, en av de trettio hjältarna, anförare för de trettio; Jeremia; Jahasiel; Johanan; gederatiten Josabad; 012:005 Eleusai; Jerimot; Bealja; Semarja; harufiten Sefatja; 012:006 koraiterna Elkana, Jissia, Asarel, Joeser och Jasobeam; 012:007 Joela och Sebadja, söner till Jeroham, av strövskaran.
012:008 Och av gaditerna avföllo några och gingo till David i bergfästet i öknen, tappra män, krigsmän skickliga att strida, rustade med sköld och spjut; de hade en uppsyn såsom lejon och voro snabba såsom gaseller på bergen: 012:009 Eser, den förnämste, Obadja, den andre, Eliab, den tredje, 012:010 Masmanna, den fjärde, Jeremia, den femte, 012:011 Attai, den sjätte, Eliel, den sjunde, 012:012 Johanan, den åttonde, Elsabad, den nionde, 012:013 Jeremia, den tionde, Makbannai, den elfte. 012:014 Dessa hörde till Gads barn och till de förnämsta i hären; den ringaste av dem var ensam så god som hundra, men den ypperste så god som tusen. 012:015 Dessa voro de som i första månaden gingo över Jordan, när den var full över alla sina bräddar, och som förjagade alla dem som bodde i dalarna, åt öster och åt väster.
012:016 Av Benjamins och Juda barn kommo några män till David ända tillbergfästet.012:017 Då gick David ut emot dem och tog till orda och sade till dem:»Om I kommen till mig i fredlig avsikt och viljen bistå mig, såär mitt hjärta redo till förening med eder; men om I kommen föratt förråda mig åt mina ovänner, fastän ingen orätt är i minahänder, då må våra fäders Gud se därtill och straffa det.»012:018 Men Amasai, den förnämste bland de trettio, hade blivit bekläddmed andekraft, och han sade:
»Dina äro vi, David,och med dig stå vi, du Isais son.Frid vare med dig, frid,och frid vare med dem som bistå digty din Gud har bistått dig!»
Och David tog emot dem och gav dem plats bland de förnämsta isin skara.
012:019 Från Manasse gingo några över till David, när han medfilistéerna drog ut i strid mot Saul, dock fingo de icke bistådessa; ty när filistéernas hövdingar hade rådplägat, skickade debort honom, i det de sade: »Det gäller huvudet för oss, om hangår över till sin herre Saul.012:020 När han då drog till Siklag, gingo dessa från Manasse över tillhonom: Adna, Josabad, Jediael, Mikael, Josabad, Elihu ochSilletai, huvudmän för de ätter som tillhörde Manasse.012:021 Dessa bistodo David mot strövskaran, ty de voro allasammanstappra stridsmän och blevo hövitsmän i hären.012:022 Dag efter dag kommo nämligen allt flera till David för att biståhonom, så att hans läger blev övermåttan stort.
012:023 Detta är de tal som angiva summorna av det väpnade krigsfolk somkom till David i Hebron, för att efter HERRENS befallning flyttaSauls konungamakt över på honom:012:024 Juda barn, som buro sköld och spjut, sex tusen åtta hundra,väpnade till strid;012:025 av Simeons barn tappra krigsmän, sju tusen ett hundra;012:026 av Levi barn fyra tusen sex hundra;012:027 därtill Jojada, fursten inom Arons släkt, och med honom tretusen sju hundra;012:028 så ock Sadok, en tapper yngling, med sin familj, tjugutvåhövitsmän;012:029 av Benjamins barn, Sauls stamfränder, tre tusen (ty ännu vid dentiden höllo de flesta av dem troget med Sauls hus);012:030 av Efraims barn tjugu tusen åtta hundra, tappra stridsmän,namnkunniga män i sina familjer;012:031 av ena hälften av Manasse stam aderton tusen namngivna män, somkommo för att göra David till konung;012:032 av Isaskars barn kommo män som väl förstodo tidstecknen ochinsågo vad Israel borde göra, två hundra huvudmän, därtill alladeras stamfränder under deras befäl;012:033 av Sebulon stridbara män, rustade till krig med alla slagsvapen, femtio tusen, som samlades endräktigt;012:034 av Naftali ett tusen hövitsmän, och med dem trettiosju tusen,väpnade med sköld och spjut;012:035 av daniterna krigsrustade män, tjuguåtta tusen sex hundra;012:036 av Aser stridbara män, rustade till krig, fyrtio tusen;012:037 och från andra sidan Jordan, av rubeniterna, gaditerna och andrahälften av Manasse stam, ett hundra tjugu tusen, väpnade medalla slags vapen som brukas vid krigföring.012:038 Alla dessa krigsmän, ordnade till strid, kommo i sina hjärtanshängivenhet till Hebron för att göra David till konung över helaIsrael. Också hela det övriga Israel var enigt i att göra Davidtill konung.012:039 Och de voro där hos David i tre dagar och åto och drucko, tyderas bröder hade försett dem med livsmedel.012:040 De som bodde närmast dem, ända upp till Isaskar, Sebulon ochNaftali, tillförde dem ock på åsnor, kameler, mulåsnor och oxarlivsmedel i myckenhet till föda: mjöl, fikonkakor ochrussinkakor, vin och olja, fäkreatur och småboskap; ty glädjerådde i Israel.
013:001 Och David rådförde sig med över- och underhövitsmännen, med allafurstarna.013:002 Sedan sade David till Israels hela församling: »Om I så finnenför gott, och om detta är från HERREN, vår Gud, så låt oss sändabud åt alla håll till våra övriga bröder i alla Israelslandsändar, och därjämte till prästerna och leviterna i destäder kring vilka de hava sina utmarker, att de må församla sigtill oss;013:003 och låt oss flytta vår Guds ark till oss, ty i Sauls tid frågadevi icke efter den.»013:004 Och hela församlingen svarade att man skulle göra så, tyförslaget behagade hela folket.013:005 Så församlade då David hela Israel, från Sihor i Egypten ändadit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark frånKirjat-Jearim.013:006 Och David drog med hela Israel upp till Baala, det ärKirjat-Jearim, som hör till Juda, för att därifrån föra uppGuds, HERRENS, ark, hans som tronar på keruberna, och eftervilken den hade fått sitt namn.013:007 Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrånAbinadabs hus; och Ussa och Ajo körde vagnen.013:008 Och David och hela Israel fröjdade sig inför Gud av all makt,med sånger och med harpor, psaltare, pukor, cymbaler ochtrumpeter.013:009 Men när de kommo till Kidonslogen, räckte Ussa ut sin hand föratt fatta I arken, ty oxarna snavade.013:010 Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och därför att han haderäckt ut sin hand mot arken, slog han honom, så att han föll neddöd där inför Gud.013:011 Men det gick David hårt till sinnes att HERREN så hadebrutit ned Ussa; och han kallade det ställetPeres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.013:012 Och David betogs av sådan fruktan för Gud på den dagen, att hansade: »Huru skulle jag töras låta föra Guds ark till mig?»013:013 Därför lät David icke flytta in arken till sig i Davids stad,utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.013:014 Sedan blev Guds ark kvar vid Obed-Edoms hus, där den stod i sitteget hus, i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edoms husoch allt vad som hörde honom till.
014:001 Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock murare och timmermän, för att de skulle bygga honom ett hus. 014:002 Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel; ty han hade låtit hans rike bliva övermåttan upphöjt, för sitt folk Israels skull. 014:003 Och David tog sig ännu flera hustrur i Jerusalem, och David födde ännu flera söner och döttrar. 014:004 Dessa äro namnen på de söner som han fick i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo, 014:005 Jibhar, Elisua, Elpelet, 014:006 Noga, Nefeg, Jafia, 014:007 Elisama, Beeljada och Elifelet.
014:008 Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord tillkonung över hela Israel, drogo de allasammans upp för att fångaDavid. När David hörde detta, drog han ut mot dem.014:009 Då nu filistéerna hade fallit in i Refaimsdalen och där företogoplundringståg,014:010 frågade David Gud: »Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill dudå giva dem i min hand?» HERREN svarade honom: »Drag upp; jagvill giva dem i din hand.»014:011 Och de drogo upp till Baal-Perasim, och där slog David dem. Dåsade David: »Gud har brutit ned mina fiendergenom min hand, likasom en vattenflod bryter ned.» Därav fickdet stället namnet Baal-Perasim.014:012 De lämnade där efter sig sina gudar; och David befallde attdessa skulle brännas upp i eld.014:013 Men filistéerna företogo ännu en gång plundringståg i dalen.014:014 När David då åter frågade Gud, svarade Gud honom: »Du skall ickedraga upp efter dem; du må kringgå dem på en omväg, så att dukommer över dem från det håll där bakaträden stå.014:015 Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, dragdå ut till strid, ty då har Gud dragit ut framför dig till attslå filistéernas här.»014:016 David gjorde såsom Gud hade bjudit honom; och de slogofilistéernas här och förföljde dem från Gibeon ända till Geser.014:017 Och ryktet om David gick ut i alla länder, och HERREN lätfruktan för honom komma över alla folk.
015:001 Och han uppförde åt sig hus i Davids stad; sedan beredde han en plats åt Guds ark och slog upp ett tält åt den. 015:002 Därvid befallde David: »Inga andra än leviterna må bära Guds ark; ty dem har HERREN utvalt till att bära Guds ark och till att göra tjänst inför honom för evärdlig tid.» 015:003 Och David församlade hela Israel till Jerusalem för att hämta HERRENS ark upp till den plats som han hade berett åt den. 015:004 Och David samlade tillhopa Arons barn och leviterna; 015:005 av Kehats barn: Uriel, deras överste, och hans bröder, ett hundra tjugu; 015:006 av Meraris barn: Asaja, deras överste, och hans bröder, två hundra tjugu; 015:007 av Gersoms barn: Joel, deras överste, och hans bröder, ett hundra trettio; 015:008 av Elisafans barn: Semaja, deras överste, och hans bröder, två hundra; 015:009 av Hebrons barn: Eliel, deras överste, och hans bröder, åttio; 015:010 av Ussiels barn: Amminadab, deras överste, och hans bröder, ett hundra tolv.
015:011 Och David kallade till sig prästerna Sadok och Ebjatar jämteleviterna Uriel, Asaja, Joel, Semaja, Eliel och Amminadab.015:012 Och han sade till dem: »I ären huvudmän för leviternas familjer.Helgen eder tillika med edra bröder, och hämten så HERRENS,Israels Guds, ark upp till den plats som jag har berett åtden.015:013 Ty därför att I förra gången icke voren tillstädes var det somHERREN, vår Gud, bröt ned en av oss, till straff för att vi ickesökte honom så, som tillbörligt var.»015:014 Då helgade prästerna och leviterna sig till att hämta uppHERRENS, Israels Guds, ark.015:015 Och såsom Mose hade bjudit i enlighet med HERRENS ord, buro nuLevi barn Guds ark med stänger, som vilade på deras axlar.
015:016 Och David sade till de översta bland leviterna att de skulleförordna sina bröder sångarna till tjänstgöring medmusikinstrumenter, psaltare, harpor och cymbaler, som de skullelåta ljuda, under det att de höjde glädjesången.015:017 Leviterna förordnade då Heman, Joels son, och av hans bröderAsaf, Berekjas son, och av dessas bröder, Meraris barn, Etan,Kusajas son,015:018 och jämte dem deras bröder av andra ordningen Sakarja, Ben,Jaasiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Benaja, Maaseja,Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom och Jegiel,dörrvaktarna.015:019 Och sångarna, Heman, Asaf och Etan, skulle slå kopparcymbaler.015:020 Sakarja, Asiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Maaseja ochBenaja skulle spela på psaltare, till Alamót.015:021 Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom, Jegiel och Asasjaskulle leda sången med harpor, till Seminit.015:022 Kenanja, leviternas anförare, när de buro, skulle undervisa iatt bära, ty han var kunnig i sådant.015:023 Berekja och Elkana skulle vara dörrvaktare vid arken.015:024 Sebanja, Josafat, Netanel, Amasai, Sakarja, Benaja och Elieser,prästerna, skulle blåsa i trumpeter framför Guds ark. Slutligenskulle Obed-Edom och Jehia vara dörrvaktare vid arken.015:025 Så gingo då David och de äldste i Israel och överhövitsmännenåstad för att hämta HERRENS förbundsark upp ur Obed-Edoms hus,under jubel.015:026 Och då Gud skyddade leviterna som buro HERRENS förbundsark,offrade man sju tjurar och sju vädurar.015:027 Därvid var David klädd i en kåpa av fint linne; så voro ock allaleviterna som buro arken, så ock sångarna och Kenanja, somanförde sångarna, när de buro. Och därjämte bar David enlinne-efod.015:028 Och hela Israel hämtade upp HERRENS förbundsark under jubel ochbasuners ljud; och man blåste i trumpeter och slog cymbaler ochlät psaltare och harpor ljuda.
015:029 När då HERRENS förbundsark kom till Davids stad, blickade Mikal,Sauls dotter, ut genom fönstret, och då hon såg konung Daviddansa och göra sig glad, fick hon förakt för honom i sitthjärta.
016:001 Sedan de hade fört Guds ark ditin, ställde de den i tältet somDavid hade slagit upp åt den, och framburo därefter brännofferoch tackoffer inför Guds ansikte.016:002 När David hade offrat brännoffret och tackoffret, välsignade hanfolket i HERRENS namn.016:003 Och åt var och en av alla israeliterna, både man och kvinna, gavhan en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka.
016:004 Och han förordnade vissa leviter till att göra tjänst införHERRENS ark, för att de skulle prisa, tacka och lova HERREN,Israels Gud:016:005 Asaf såsom anförare, näst efter honom Sakarja, och vidareJegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edomoch Jegiel med psaltare och harpor; och Asaf skulle slåcymbaler.016:006 Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle beständigt stå med sinatrumpeter framför Guds förbundsark.016:007 På den dagen var det som David först fastställde den ordningenatt man genom Asaf och hans bröder skulle tacka HERREN på dettasätt:
016:008 »Tacken HERREN,åkallen hans namn,gören hans gärningar kunniga bland folken.016:009 Sjungen till hans ära,lovsägen honom,talen om alla hans under.016:010 Berömmen eder av hans heliga namn;glädje sig av hjärtatde som söka HERREN.
016:011 Frågen efter HERREN och hans makt,söken hans ansikte beständigt.016:012 Tänken på de underbara verk som han har gjort,på hans under och hans muns domar,016:013 I Israels, hans tjänares, säd,I Jakobs barn, hans utvalda.
016:014 Han är HERREN, vår Gud;över hela jorden gå hans domar.016:015 Tänken evinnerligen på hans förbund,intill tusen släkten på vad han har stadgat,016:016 på det förbund han slöt med Abrahamoch på hans ed till Isak.
016:017 Han fastställde det för Jakob till en stadga,för Israel till ett evigt förbund;016:018 han sade: 'Åt dig vill jag giva Kanaans land,det skall bliva eder arvedels lott.'016:019 Då voren I ännu en liten hop,I voren ringa och främlingar därinne.
016:020 Och de vandrade åstad ifrån folk till folkifrån ett rike bort till ett annat.016:021 Han tillstadde ingen att göra dem skada,han straffade konungar för deras skull:016:022 'Kommen icke vid mina smorda,och gören ej mina profeter något ont.'
016:023 Sjungen till HERRENS ära,alla länder,båden glädje var dag,förkunnen hans frälsning.016:024 Förtäljen bland hedningarna hans ära,bland alla folk hans under.
016:025 Ty stor är HERRENoch högt lovad,och fruktansvärd är hanmer än alla gudar.016:026 Ty folkens alla gudar äro avgudar,men HERREN är den som har gjort himmelen.016:027 Majestät och härlighet äro inför hans ansikte,makt och fröjd i hans boning.
016:028 Given åt HERREN,I folkens släkter,given åt HERRENära och makt;016:029 given åt HERRENhans namns ära,bären fram skänkeroch kommen inför hans ansikte,tillbedjen HERRENi helig skrud.016:030 Bäven för hans ansikte,alla länder;se, jordkretsen står fastoch vacklar icke.
016:031 Himmelen vare glad,och jorden fröjde sig,och bland hedningarna säge man:'HERREN är nu konung!'016:032 Havet bruseoch allt vad däri är,marken glädje sigoch allt som är därpå;016:033 ja, då jubleskogens trädinför HERREN, ty han kommerför att döma jorden.
016:034 Tacken HERREN, ty han är god,ty hans nåd varar evinnerligen,016:035 och sägen: 'Fräls oss, du vår frälsnings Gud,församla oss och rädda oss från hedningarna,så att vi få prisa ditt heliga namnoch berömma oss av ditt lov.'
016:036 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!»
Och allt folket sade: »Amen», och lovade HERREN.
016:037 Och han gav där, inför HERRENS förbundsark, åt Asaf och hansbröder uppdraget att beständigt göra tjänst inför arken, var dagmed de för den dagen bestämda sysslorna.016:038 Men Obed-Edom och deras bröder voro sextioåtta; och Obed-Edom,Jedituns son, och Hosa gjorde han till dörrvaktare.016:039 Och prästen Sadok och hans bröder, prästerna, anställde haninför HERRENS tabernakel, på offerhöjden i Gibeon,016:040 för att de beständigt skulle offra åt HERREN brännoffer påbrännoffersaltaret, morgon och afton, och göra allt vad som varföreskrivet i HERRENS lag, den som han hade givit åt Israel;016:041 och jämte dem Heman och Jedutun och de övriga namngivna utvalda,på det att de skulle tacka HERREN, därför att hans nåd vararevinnerligen.016:042 Och hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeteroch cymbaler åt dem som skulle spela, så ock andra instrumentersom hörde till gudstjänsten. Och Jedutuns söner gjorde han tilldörrvaktare.016:043 Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt; men Davidvände om för att hälsa sitt husfolk.
017:001 Då nu David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan: »Se,jag bor i ett hus av cederträ, under det att HERRENS förbundsarkstår under ett tält.»017:002 Natan sade till David: »Gör allt vad du har i sinnet; ty Gud ärmed dig.»017:003 Men om natten kom Guds ord till Natan; han sade:017:004 »Gå och säg till min tjänare David: Så säger HERREN: Icke duskall bygga mig det hus som jag skall bo i.017:005 Jag har ju icke bott i något hus, från den dag då jag fördeIsrael hitupp ända till denna dag, utan jag har flyttat ifråntält till tält, ifrån tabernakel till tabernakel.017:006 Har jag då någonsin, varhelst jag flyttade omkring med helaIsrael, talat och sagt så till någon enda av Israels domare, somjag har förordnat till herde för mitt folk: 'Varför haven I ickebyggt mig ett hus av cederträ?'017:007 Och nu skall du säga så till min tjänare David: Så säger HERRENSebaot: Från betesmarken, där du följde fåren, har jag hämtatdig, för att du skulle bliva en furste över mitt folk Israel.017:008 Och jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alladina fiender för dig. Och jag vill göra dig ett namn, sådant somde störstes namn på jorden.017:009 Jag skall bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det,så att det får bo kvar där, utan att vidare bliva oroat.Orättfärdiga människor skola icke mer föröda det, såsom fordomskedde,017:010 och såsom det har varit allt ifrån den tid då jag förordnadedomare över mitt folk Israel; och jag skall kuva alla dinafiender. Så förkunnar jag nu för dig att HERREN skall bygga etthus åt dig.017:011 Ty det skall ske, att när din tid är ute och du går till dinafäder skall jag efter dig upphöja din son, en av dinaavkomlingar; och jag skall befästa hans konungamakt.017:012 Han skall bygga ett hus åt mig, och jag skall befästa hans tronför evig tid.017:013 Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; och minnåd skall jag icke låta vika ifrån honom, såsom jag lät den vikaifrån din företrädare.017:014 Jag skall hålla honom vid makt i mitt hus och i mitt rike förevig tid, och hans tron skall vara befäst för evig tid.»
017:015 Alldeles i överensstämmelse med dessa ord och med denna syntalade nu Natan till David.017:016 Då gick konung David in och satte sig ned inför HERRENS ansikteoch sade: »Vem är jag, HERRE Gud, och vad är mitt hus, eftersomdu har låtit mig komma härtill?017:017 Och detta har likväl synts dig vara för litet, o Gud; du hartalat angående din tjänares hus om det som ligger långt fram itiden. Ja, du har sett till mig på människosätt, for att upphöjamig, HERRE Gud.017:018 Vad skall nu David vidare säga till dig om den ära du harbevisat din tjänare? Du känner ju din tjänare.017:019 HERRE, för din tjänares skull och efter ditt hjärta har du gjortallt detta stora och förkunnat alla dessa stora ting.017:020 HERRE, ingen är dig lik, och ingen Gud finnes utom dig, efterallt vad vi hava hört med våra öron.017:021 Och var finnes på jorden något enda folk som är likt ditt folkIsrael, vilket Gud själv har gått åstad att förlossa åt sig tillett folk—för att så göra dig ett stort och fruktansvärt namn,i det att du förjagade hedningarna för ditt folk, det som duhade förlossat ifrån Egypten?017:022 Och du har gjort ditt folk Israel till ett folk åt dig för evigtid, och du, HERRE, har blivit deras Gud017:023 Så må nu, HERRE, vad du har talat om din tjänare och om hans husbliva fast för evig tid; gör såsom du har talat.017:024 Då skall ditt namn anses fast och bliva stort till evig tid, såatt man skall säga: 'HERREN Sebaot, Israels Gud, är Gud överIsrael.' Och så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig.017:025 Ty du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du skallbygga honom ett hus; därför har din tjänare dristat att bedjainför dig.017:026 Och nu, HERRE, du är Gud; och då du har lovat din tjänare dettagoda,017:027 så må du nu ock värdigas välsigna din tjänares hus, så att detförbliver evinnerligen inför dig. Ty vad du, HERRE, välsignar,det är välsignat evinnerligen.»
018:001 En tid härefter slog David filistéerna och kuvade dem. Därvidtog han Gat med underlydande orter ur filistéernas hand.018:002 Han slog ock moabiterna; så blevo moabiterna David underdånigaoch förde till honom skänker.018:003 Likaledes slog David Hadareser, konungen i Soba, vid Hamat, närdenne hade dragit åstad för att befästa sitt välde vid flodenFrat.018:004 Och David tog ifrån honom ett tusen vagnar och tog till fångasju tusen ryttare och tjugu tusen man fotfolk; och David lätavskära fotsenorna på alla vagnshästarna, utom på ett hundrahästar, som han skonade.
018:005 När sedan araméerna från Damaskus kommo för att hjälpaHadareser, konungen i Soba, nedgjorde David tjugutvå tusen manav dem.018:006 Och David insatte fogdar bland araméerna i Damaskus; ocharaméerna blevo David underdåniga och förde till honomskänker. Så gav HERREN seger åt David, varhelst han drog fram.018:007 Och David tog de gyllene sköldar som Hadaresers tjänare hadeburit och förde dem till Jerusalem.018:008 Och från Hadaresers städer Tibhat och Kun tog David koppar istor myckenhet; därav gjorde sedan Salomo kopparhavet, pelarnaoch kopparkärlen.
018:009 Då nu Tou, konungen i Hamat, hörde att David hade slagitHadaresers, konungens i Soba, hela här,018:010 sände han sin son Hadoram till konung David för att hälsa honomoch lyckönska honom, därför att han hade givit sig i strid medHadareser och slagit honom; ty Hadareser hade varit Tousfiende. Han sände ock alla slags kärl av guld, silver ochkoppar.018:011 Också dessa helgade konung David åt HERREN, likasom han hadegjort med det silver och guld han hade hemfört från alla andrafolk: från edoméerna, moabiterna, Ammons barn, filistéerna ochamalekiterna.
018:012 Och sedan Absai, Serujas son, hade slagit edoméerna i Saltdalen,aderton tusen man,018:013 insatte han fogdar i Edom; och alla edoméer blevo Davidunderdåniga. Så gav HERREN seger åt David, varhelst han drogfram.
018:014 David regerade nu över hela Israel; och han skipade lag och rättåt allt sitt folk.018:015 Joab, Serujas son, hade befälet över krigshären, och Josafat,Ahiluds son, var kansler.018:016 Sadok, Ahitubs son, och Abimelek, Ebjatars son, voro präster,och Sausa var sekreterare.018:017 Benaja, Jojadas son, hade befälet över keretéerna ochpeletéerna; men Davids söner voro de förnämste vid konungenssida.
019:001 En tid härefter dog Nahas, Ammons barns konung, och hans sonblev konung efter honom.019:002 Då sade David: »Jag vill bevisa Hanun, Nahas' son, vänskap,eftersom hans fader bevisade mig vänskap.» Och David skickadesändebud för att trösta honom i hans sorg efter fadern. När såDavids tjänare kommo till Ammons barns land, till Hanun, för atttrösta honom,019:003 sade Ammons barns furstar till Hanun: »Menar du att David därmedatt han sänder tröstare till dig vill visa dig att han ärar dinfader? Nej, för att undersöka och fördärva och bespeja landethava hans tjänare kommit till dig.»019:004 Då tog Hanun Davids tjänare och lät raka dem och skära av deraskläder mitt på, ända uppe vid sätet, och lät dem så gå.019:005 Och man kom och berättade för David vad som hade hänt männen; dåsände han bud emot dem, ty männen voro ju mycket vanärade. Ochkonungen lät säga: »Stannen i Jeriko, till dess edert skägghinner växa ut, och kommen så tillbaka.»
019:006 Då nu Ammons barn insågo att de hade gjort sig förhatliga förDavid, sände Hanun och Ammons barn ett tusen talenter silver föratt leja sig vagnar och ryttare från Aram-Naharaim, frånAram-Maaka och från Soba.019:007 De lejde sig trettiotvå tusen vagnar, ävensom hjälp av konungeni Maaka med hans folk; dessa kommo och lägrade sig framförMedeba. Ammons barn församlade sig ock från sina städer ochkommo för att strida.019:008 När David hörde detta, sände han åstad Joab med hela hären, detappraste krigarna.019:009 Och Ammons barn drogo ut och ställde upp sig till strid vidingången till staden; men de konungar som hade kommit ditställde upp sig för sig själva på fältet.019:010 Då Joab nu såg att han hade fiender både framför sig och bakomsig, gjorde han ett urval bland allt Israels utvalda manskap ochställde sedan upp sig mot araméerna.019:011 Men det övriga folket överlämnade han åt sin broder Absai, ochdessa fingo ställa upp sig mot Ammons barn.019:012 Och han sade: »Om araméerna bliva mig övermäktiga, så skall dukomma mig till hjälp; och om Ammons barn bliva dig övermäktiga,så vill jag hjälpa dig.019:013 Var nu vid gott mod; ja, låt oss visa mod i striden för vårtfolk och för vår Guds städer. Sedan må HERREN göra vad honomtäckes.019:014 Därefter ryckte Joab fram med sitt folk till strid motaraméerna, och de flydde för honom.019:015 Men när Ammons barn sågo att araméerna flydde, flydde också deför hans broder Absai och begåvo sig in i staden. Då begav sigJoab till Jerusalem.
019:016 Då alltså araméerna sågo att de hade blivit slagna av Israel,sände de bud att de araméer som bodde på andra sidan flodenskulle rycka ut, anförda av Sofak, Hadaresers härhövitsman.019:017 När detta blev berättat för David, församlade han hela Israeloch gick över Jordan, och då han kom fram till dem, ställde hanupp sig i slagordning mot dem; och när David hade ställt upp sigtill strid mot araméerna, gåvo dessa sig i strid med honom.019:018 Men araméerna flydde undan för Israel, och David dräpte avaraméerna manskapet på sju tusen vagnar, så ock fyrtio tusen manfotfolk; härhövitsmannen Sofak dödade han ock.019:019 Då, alltså Hadaresers tjänare sågo att de hade blivit slagna avisraeliterna, ingingo de fred med David och blevo honomunderdåniga. Efter detta ville araméerna icke vidare hjälpaAmmons barn.