077:001 För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
077:002 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;jag vill höja min röst till Gud,för att han må lyssna till mig.077:003 På min nöds dag söker jag Herren;min hand är utsträckt om nattenoch förtröttas icke;min själ vill icke låta trösta sig.077:004 Jag vill tänka på Gud och klaga;jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.
077:005 Mina ögonlock håller du öppna;jag är full av oro och kan icke tala.077:006 Jag tänker på forntidens dagar,på år som längesedan hava gått.077:007 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,och min ande skall eftersinna.
077:008 Skall då Herren förkasta evinnerligenoch ingen nåd mer bevisa?077:009 Är det då ute med hans godhet för beständigt,har hans ord blivit till intet för alla tider?077:010 Har Gud förgätit att vara nådigeller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.
077:011 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,den Högstes högra hand är ej såsom förr.077:012 Jag vill prisa HERRENS gärningar,ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;077:013 jag vill begrunda alla dina gärningaroch eftersinna dina verk.
077:014 Gud, i helighet går din väg;vem är en gud så stor som Gud?077:015 Du är Gud, en Gud som gör under;du har uppenbarat din makt bland folken.077:016 Med väldig arm förlossade du ditt folk,Jakobs och Josefs barn. Sela.
077:017 Vattnen sågo dig, och Gud,vattnen sågo dig och våndades,själva djupen darrade.077:018 Molnen göto ut strömmar av vatten,skyarna läto höra sin röst,och dina pilar foro omkring.077:019 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,ljungeldar lyste upp jordens krets,jorden darrade och bävade.077:020 Genom havet gick din väg,din stig genom stora vatten,och dina fotspår fann man icke.077:021 Så förde du ditt folk såsom en hjordgenom Moses och Arons hand.
078:001 En sång av Asaf.
Lyssna, mitt folk, till min undervisning;böjen edra öron till min muns ord.078:002 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,uppenbara förborgade ting ifrån fordom.078:003 Vad vi hava hört och känna,och vad våra fäder hava förtäljt för oss,078:004 det vilja vi icke dölja för deras barn;för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lovoch hans makt och de under han har gjort.
078:005 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakoboch stiftade en lag i Israel;han påbjöd den för våra fäder,och de skulle kungöra den för sina barn.078:006 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte,för barn som en gång skulle födas,och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
078:007 Då skulle de sätta sitt hopp till Gudoch icke förgäta Guds verk,utan taga hans bud i akt.078:008 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder,ett gensträvigt och upproriskt släkte,ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt,och vars ande icke var trofast mot Gud.
078:009 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar,vände om på stridens dag.078:010 De höllo icke Guds förbund,och efter hans lag ville de ej vandra.078:011 De glömde hans gärningaroch de under han hade låtit dem se.
078:012 Ja, inför deras fäder hade han gjort under,i Egyptens land, på Soans mark.078:013 Han klöv havet och lät dem gå därigenomoch lät vattnet stå såsom en hög.078:014 Han ledde dem om dagen med molnskyn,och hela natten med eldens sken.078:015 Han klöv sönder klippor i öknenoch gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.078:016 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippanoch vatten flyta ned såsom strömmar.
078:017 Likväl syndade de allt framgent mot honomoch voro gensträviga mot den Högste, i öknen.078:018 De frestade Gud i sina hjärtan,i det de begärde mat för sin lystnad.078:019 Och de talade mot Gud, de sade:»Kan väl Gudduka ett bord i öknen?078:020 Se, visst slog han klippan,så att vatten flödadeoch bäckar strömmade fram,men kan han ock giva brödeller skaffa kött åt sitt folk?»
078:021 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det;och eld upptändes i Jakob,jag, vrede kom över Israel,078:022 eftersom de icke trodde på Gudoch ej förtröstade på hans frälsning.
078:023 Och han gav befallning åt skyarna i höjdenoch öppnade himmelens dörrar;078:024 han lät manna regna över dem till föda,och korn från himmelen gav han dem.078:025 Änglabröd fingo människor äta;han sände dem mat till fyllest.
078:026 Han lät östanvinden fara ut på himmelen,och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.078:027 Och han lät kött regna över dem såsom stoft,bevingade fåglar såsom havets sand;078:028 han lät det falla ned i sitt läger,runt omkring sin boning.
078:029 Då åto de och blevo övermätta;han lät dem få vad de hade lystnad efter.078:030 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad,ännu var maten i deras mun,078:031 då kom Guds vrede över dem;han sände död bland deras yppersteoch slog ned Israels unga män.
078:032 Likväl syndade de alltjämtoch trodde icke på hans under.078:033 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelseoch deras år i plötslig undergång.
078:034 När han dräpte folket, frågade de efter honomoch vände om och sökte Gud.078:035 De tänkte då på att Gud var deras klippa,och att Gud den Högste var deras förlossare;078:036 och de talade inställsamt för honom med sin munoch skrymtade för honom med sin tunga.078:037 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom,och de voro icke trogna i hans förbund.
078:038 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning,och han vill icke fördärva.Därför avvände han ofta sin vredeoch lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.078:039 Ty han tänkte därpå att de voro kött,en vind som far bort och icke kommer åter.
078:040 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknenoch bedrövade honom i ödemarken!078:041 Ja, de frestade Gud allt framgentoch förtörnade Israels Helige.078:042 De betänkte icke vad hans hand hade uträttatpå den tid då han förlossade dem från ovännen,078:043 då han gjorde sina tecken i Egyptenoch sina under på Soans mark.
078:044 Där förvandlade han deras strömmar till blod,så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;078:045 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem,och paddor, som voro dem till fördärv.
078:046 Han gav deras gröda åt gräsmaskaroch deras arbetes frukt åt gräshoppor;078:047 han slog deras vinträd med hageloch deras fikonträd med hagelstenar;078:048 han gav deras husdjur till pris åt hageloch deras boskap åt ljungeldar.
078:049 Han sände över dem sin vredes glöd,förgrymmelse och ogunst och nöd,en skara av olycksänglar.078:050 Han gav fritt lopp åt sin vrede;han skonade icke deras själ från döden,utan gav deras liv till pris åt pesten.078:051 Och han slog allt förstfött i Egypten,kraftens förstling i Hams hyddor.
078:052 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjordoch förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.078:053 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta;men deras fiender övertäcktes av havet.078:054 Och han lät dem komma till sitt heliga land,till det berg som hans högra hand hade förvärvat.078:055 Han förjagade hedningarna för democh gav dem deras land till arvslottoch lät Israels stammar bo i deras hyddor.
078:056 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högsteoch höllo icke hans vittnesbörd;078:057 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder,de vände om, lika en båge som sviker.078:058 De förtörnade honom med sina offerhöjderoch retade honom genom sina beläten.
078:059 Gud förnam det och vart förgrymmadoch förkastade Israel med harm.078:060 Och han försköt sin boning i Silo,det tält han hade slagit upp bland människorna;078:061 han gav sin makt i fångenskapoch sin ära i fiendehand.
078:062 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet,och på sin arvedel förgrymmades han.078:063 Deras unga män förtärdes av eld,och deras jungfrur blevo utan brudsång.078:064 Deras präster föllo för svärd,och inga änkor kunde hålla klagogråt.
078:065 Då vaknade Herren såsom ur en sömn,han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.078:066 Och han slog sina ovänner tillbaka,evig smälek lät han komma över dem.078:067 Han förkastade ock Josefs hyddaoch utvalde icke Efraims stam.
078:068 Men han utvalde Juda stam,Sions berg, som han älskade.078:069 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen,fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.078:070 Och han utvalde sin tjänare Davidoch tog honom ifrån fårhjordens fållor.
078:071 Ja, ifrån fåren hämtade han honomoch satte honom till en herde för Jakob, sitt folk,och för Israel, sin arvedel.078:072 Och han var deras herde med redligt hjärtaoch ledde dem med förståndig hand.
079:001 En psalm av Asaf.
Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel,de hava orenat ditt heliga tempel,de hava gjort Jerusalem till en stenhop.079:002 De hava givit dina tjänares kroppartill mat åt himmelens fåglar,dina frommas kött åt markens djur.079:003 De hava utgjutit deras blod såsom vatten,runt omkring Jerusalem,och ingen fanns, som begrov dem.079:004 Vi hava blivit till smälek för våra grannar,till spott och hån för dem som bo omkring oss.
079:005 Huru länge, o HERRE,skall du så oavlåtligen vredgas,huru länge skall din nitälskanbrinna såsom eld?079:006 Utgjut din förtörnelseöver hedningarna, som ej känna dig,och över de rikensom icke åkalla ditt namn.079:007 Ty de hava uppätit Jakob,och hans boning hava de förött.
079:008 Tänk ej, oss till men,på förfädernas missgärningar,låt din barmhärtighet snarligenkomma oss till mötes,ty vi äro i stort elände.079:009 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud,för ditt namns äras skull;rädda oss och förlåt ossvåra synder för ditt namns skull.
079:010 Varför skulle hedningarna få säga:»Var är nu deras Gud?»Låt det inför våra ögonbliva kunnigt på hedningarnahuru du hämnas dina tjänaresutgjutna blod.079:011 Låt de fångnas klagankomma inför ditt ansikte,låt efter din arms väldighetdödens barn bliva vid liv.079:012 Och giv våra grannar sjufalttillbaka i deras sköteden smädelse varmed de havasmädat dig, Herre.
079:013 Men vi som äro ditt folkoch får i din hjord,vi vilja tacka dig evinnerligen,vi vilja förtälja ditt lovfrån släkte till släkte.
080:001 För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; enpsalm.
080:002 Lyssna, du Israels herde,du som leder Josef såsom din hjord;du som tronar på keruberna, träd fram i glans.080:003 Låt din makt vakna upptill att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse,och kom till vår frälsning.
080:004 Gud, upprätta oss,och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
080:005 HERRE Gud Sebaot,huru länge skall du vredgasvid ditt folks bön?080:006 Du har låtit dem äta tårebrödoch givit dem tårar att dricka i fullt mått.080:007 Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar,och våra fiender bespotta oss.
080:008 Gud Sebaot, upprätta oss,och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
080:009 Ett vinträd flyttade du från Egypten,du förjagade hedningarna och planterade det.080:010 Du röjde rum för det,och det slog rötteroch uppfyllde landet.080:011 Bergen blevo betäckta av dess skuggaoch Guds cedrar av dess rankor;080:012 det utbredde sina revor ända till havetoch sina telningar intill floden.
080:013 Varför har du då brutit ned dess hägnad,så att alla vägfarande riva till sig därav?080:014 Vildsvinet från skogen frossar därpå,och djuren på marken äta därav.
080:015 Gud Sebaot, vänd åter,skåda ned från himmelen och se härtill,och låt dig vårda om detta vinträd.080:016 Skydda trädet som din högra hand har planterat,och den son som du har fostrat åt dig.080:017 Det är förbränt av eld och kringhugget;för ditt ansiktes näpst förgås de.080:018 Håll din hand över din högra hands man,över den människoson som du har fostrat åt dig.080:019 Då skola vi icke vika ifrån dig;behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
080:020 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
081:001 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
081:002 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet,höjen jubel till Jakobs Gud.081:003 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda,ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.081:004 Stöten i basun vid nymånaden,vid fullmånen, på vår högtidsdag.
081:005 Ty detta är en stadga för Israel,en Jakobs Guds rätt.081:006 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef,när han drog ut mot Egyptens land.
Jag hör ett tal som är mig nytt:081:007 »Jag lyfte bördan från hans skuldra,hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.081:008 I nöden ropade du, och jag räddade dig;jag svarade dig, höljd i tordön,jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.
081:009 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig;Israel, o att du ville höra mig!081:010 Hos dig skall icke finnas någon annan gud,och du skall ej tillbedja någon främmande gud.081:011 Jag är HERREN, din Gud,som har fört dig upp ur Egyptens land;låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
081:012 Men mitt folk ville ej höra min röst,och Israel var mig icke till viljes.081:013 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet,det fingo vandra efter sina egna rådslag.
081:014 O att mitt folk ville höra mig,och att Israel ville vandra på mina vägar!081:015 Då skulle jag snart kuva deras fienderoch vända min hand mot deras ovänner.
081:016 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet,och hans folks tid skulle vara evinnerligen.081:017 Och han skulle bespisa det med bästa vete;ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
082:001 En psalm av Asaf.
Gud står i gudaförsamlingen,mitt ibland gudarna håller han dom:
082:002 »Huru länge skolen I döma orättoch vara partiska för de ogudaktiga? Sela.082:003 Skaffen den arme och faderlöse rätt,given den betryckte och torftige rättvisa.082:004 Befrien den arme och fattige,rädden honom från de ogudaktigas hand.
082:005 Men de veta intet och hava intet förstånd,de vandra i mörker;jordens alla grundvalar vackla.082:006 Jag har väl sagt att I ären gudaroch allasammans den Högstes söner;082:007 men I måsten dock dö, såsom människor dö,och falla, likaväl som var furste faller.»
082:008 Ja, stå upp, o Gud;håll dom över jorden,ty med arvsrätt råder duöver alla folk.
083:001 En sång, en psalm av Asaf.
083:002 Gud, var icke så tyst,tig icke och var icke så stilla, o Gud.083:003 Ty se, dina fiender larma,och de som hata dig resa upp huvudet.083:004 Mot ditt folk förehava de listiga anslagoch rådslå mot dem som du beskyddar.083:005 De säga: »Kom, låt oss utrota dem,så att de ej mer äro ett folk,och så att ingen mer tänkerpå Israels namn.»
083:006 Ty endräktigt rådslå dem med varandra,de sluta mot dig ett förbund:083:007 Edoms tält och ismaeliterna,Moab och hagariterna,083:008 Gebal och Ammon och Amalek,filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;083:009 Assur har ock slutit sig till dem,han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela.
083:010 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan,såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,083:011 dem som förgjordes vid En-Doroch blevo till gödning åt marken.083:012 Låt det gå deras ädlingarsåsom det gick Oreb och Seeb,och alla deras furstarsåsom det gick Seba och Salmunna,083:013 eftersom de säga: »Guds ängdervilja vi intaga åt oss.»
083:014 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv,såsom strå för vinden.083:015 Lik en eld som förbränner skogoch lik en låga som avsvedjar berg083:016 förfölje du dem med ditt oväder,och förskräcke du dem med din storm.083:017 Gör deras ansikten fulla med skam,så att de söka ditt namn, o HERRE.
083:018 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid,må de få blygas och förgås.083:019 Och må de förnimma att du allenabär namnet »HERREN»,den Högste över hela jorden.
084:001 För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.
084:002 Huru ljuvliga äro icke dina boningar,HERRE Sebaot!084:003 Min själ längtar och trängtarefter HERRENS gårdar,min själ och min kroppjubla mot levande Gud.084:004 Ty sparven har funnit ett husoch svalan ett bo åt sig,där hon kan lägga sina ungar:dina altaren, HERRE Sebaot,min konung och min Gud.
084:005 Saliga äro de som bo i ditt hus;de lova dig beständigt. Sela.
084:006 Saliga äro de människorsom i dig hava sin starkhet,de vilkas håg står till dina vägar.084:007 När de vandra genom Tåredalen,göra de den rik på källor,och höstregnet höljer den med välsignelser.084:008 De gå från kraft till kraft;så träda de fram inför Gud på Sion.
084:009 HERRE Gud Sebaot,hör min bön,lyssna, du Jakobs Gud. Sela.084:010 Gud, vår sköld, ser härtill,och akta på din smordes ansikte.
084:011 Ty en dag i dina gårdar är bättreän eljest tusen.Jag vill hellre vakta dörreni min Guds husän dväljas i de ogudaktigas hyddor.084:012 Ty HERREN Gudär sol och sköld;HERREN givernåd och ära;han vägrar icke dem något gott,som vandra i ostrafflighet.084:013 HERRE Sebaot,salig är den människasom förtröstar på dig.
085:001 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
085:002 HERRE, du var förr ditt land nådig,du upprättade åter Jakobs hus.085:003 Du förlät ditt folks missgärning,du överskylde all dess synd. Sela.085:004 Du lät all din förgrymmelse faraoch vände dig ifrån din vredes glöd.
085:005 Så vänd dig nu åter till oss, du vår frälsnings Gud,och upphör med din förtörnelse mot oss.085:006 Vill du då vredgas på oss evinnerligenoch låta din vrede vara från släkte till släkte?085:007 Vill du icke åter giva oss liv,så att ditt folk får glädjas i dig?085:008 HERRE, låt oss se din nåd,och giv oss din frälsning.
085:009 Jag vill höra vad Gud, HERREN, talar:se, han talar frid till sitt folkoch till sina fromma;må de blott icke vända åter till dårskap.085:010 Ja, hans frälsning är nära dem som frukta honom,och så skall ära bo i vårt land.085:011 Godhet och trofasthet skola där mötas,rättfärdighet och frid kyssas;085:012 trofasthet skall växa upp ur jordenoch rättfärdighet blicka ned från himmelen.085:013 HERREN skall giva oss vad gott är,och vårt land skall giva sin gröda.085:014 Rättfärdighet skall gå framför honom,den skall ock stadigt följa i hans spår.
086:001 En bön av David.
HERRE, böj till mig ditt öraoch svara mig,ty jag är betryckt och fattig.086:002 Bevara min själ,ty jag är from;du min Gud,fräls din tjänare,som förtröstar på dig.086:003 Var mig nådig, o Herre,ty hela dagenropar jag till dig.086:004 Gläd din tjänares själ,ty till dig, Herre,upplyfter jag min själ.086:005 Ty du, o Herre,är god och förlåtandeoch stor i nåd mot allasom åkalla dig.086:006 Lyssna, HERRE, till mitt bedjande,och akta på mina böners ljud.086:007 På min nöds dag åkallar jag dig,ty du skall svara mig.
086:008 Ingen är dig lik bland gudarna, Herre,och intet är såsom dina verk.086:009 Hedningarna, som du har gjort,skola alla kommaoch tillbedja inför dig, Herre,och skola ära ditt namn.086:010 Ty du är stor,och du gör stora under;du allena är Gud.
086:011 Visa mig, HERRE, din väg;jag vill vandra i din sanning.Behåll mitt hjärta vid det enaatt jag fruktar ditt namn.086:012 Då vill jag tacka dig, Herre, min Gud,av allt mitt hjärtaoch ära ditt namn evinnerligen;086:013 ty din nåd är stor över mig,och du räddar min själur dödsrikets djup.
086:014 Gud, fräcka människorhava rest sig upp mot mig,och våldsverkarnas hopstår efter mitt liv;de hava icke dig för ögonen.086:015 Men du, Herre,är en barmhärtig och nådig Gud,långmodig och stori mildhet och trofasthet.
086:016 Vänd dig till mig och var mig nådig,giv åt din tjänare din makt,och fräls din tjänarinnas son.086:017 Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl;och må de som hata mig se med blygdatt du, o HERRE,hjälper mig och tröstar mig.
087:001 Av Koras söner; en psalm, en sång.
Den stad han har grundat står på de heliga bergen;087:002 HERREN älskar Sions portarmest bland alla Jakobs boningar.087:003 Härliga ting äro talade om dig,du Guds stad. Sela.
087:004 »Rahab och Babelskall jag nämna bland mina bekännare;så ock Filisteen och Tyrus och Kus,dessa äro födda där.»
087:005 Ja, om Sion skall det sägas:»Den ene som den andre är född därinne.»Och han, den Högste, skall hålla det vid makt.
087:006 Ja, när HERREN tecknar upp folken,då skall han räkna så:»Dessa äro födda där.» Sela.087:007 Och under sång och dans skall man säga:»Alla mina källor äro i dig.»
088:001 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, tillMahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.
088:002 HERRE, min frälsnings Gud,dag och natt ropar jag inför dig.088:003 Låt min bön komma inför ditt ansikte,böj ditt öra till mitt rop.
088:004 Ty min själ är mättad med lidanden,och mitt liv har kommit nära dödsriket.088:005 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven,jag är såsom en man utan livskraft.088:006 Jag är övergiven bland de döda,lik de slagna som ligga i graven,dem på vilka du icke mer tänker,och som äro avskilda från din hand.088:007 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven,ned i mörkret, ned i djupet.088:008 Din vrede vilar tungt på mig,och alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
088:009 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig;du har gjort mig till en styggelse för dem;jag ligger fången och kan icke komma ut.088:010 Mitt öga förtvinar av lidande;HERRE, jag åkallar dig dagligen,jag uträcker mina händer till dig.
088:011 Gör du väl under för de döda,eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? Sela.088:012 Förtäljer man i graven om din nåd,i avgrunden om din trofasthet?088:013 Känner man i mörkret dina under,och din rättfärdighet i glömskans land?
088:014 Men jag ropar till dig, HERRE,och bittida kommer min bön dig till mötes.088:015 Varför förkastar du, HERRE, min själ,varför döljer du ditt ansikte för mig?
088:016 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom;jag måste bära dina förskräckelser,så att jag är nära att förtvivla.088:017 Din vredes lågor gå över mig,dina fasor förgöra mig.088:018 De omgiva mig beständigt såsom vatten,de kringränna mig allasammans.088:019 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig;i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
089:001 En sång av esraiten Etan.
089:002 Jag vill sjunga om HERRENSnådegärningar evinnerligen;jag vill låta min mun förkunna din trofasthet,från släkte till släkte.089:003 Ja, jag säger: För evig tidskall nåd byggas upp;i himmelen, där befäster dudin trofasthet.
089:004 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde,med ed har jag lovat min tjänare David:089:005 'Jag skall befästa din säd för evig tidoch bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.
089:006 Av himlarna prisasdina under, o HERRE,och i de heligas församlingdin trofasthet.089:007 Ty vilken i skynkan liknas vid HERREN,vilken bland Guds sönerkan aktas lik HERREN?
089:008 Ja, Gud är mycket förskräckligi de heligas rådoch fruktansvärd utöver allasom äro omkring honom.089:009 HERRE, härskarornas Gud,vem är dig lik?Stark är HERREN;och din trofasthet är runt omkring dig.
089:010 Du är den som råderöver havets uppror;när dess böljor resa sig,stillar du dem.089:011 Du krossade Rahab,så att han låg lik en slagen;med din mäktiga armförströdde du dina fiender.
089:012 Din är himmelen,din är ock jorden;du har grundat jordens kretsmed allt vad därpå är.089:013 Norr och söder,dem har du skapat;Tabor och Hermonjubla i ditt namn.
089:014 Du har en armmed hjältekraft,mäktig är din hand,hög är din högra hand.089:015 Rättfärdighet och rättäro din trons fäste,nåd och sanningstå inför ditt ansikte.
089:016 Saligt är det folksom vet vad jubel är,de som vandra, o HERRE,i ditt ansiktes ljus.
089:017 I ditt namn fröjda de sig alltid,och genom din rättfärdighet upphöjas de.
089:018 Ty du är deras starkhet och prydnad,och genom din nåd upphöjer du vårt horn.089:019 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN,vår konung tillhör Israels Helige.
089:020 På den tiden talade du i en syntill dina fromma och sade:»Jag har lagt hjälp i en hjältes hans,jag har upphöjt en yngling ur folket.
089:021 Jag har funnit min tjänare Davidoch smort honom med min helig olja.089:022 Min hand skall stadigt vara med honom,och min arm skall styrka honom.
089:023 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom,och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;089:024 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom,och jag skall hemsöka dem som hata honom.
089:025 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom,och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.089:026 Jag skall lägga havet under hans handoch strömmarna under hans högra hand.
089:027 Han skall kalla mig så: 'Du min fader,min Gud och min frälsnings klippa.'089:028 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde,till den högste bland konungarna på jorden.
089:029 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen,och mitt förbund med honom skall förbliva fast.089:030 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid,och hans tron, så länge himmelen varar.
089:031 Om hans barn övergiva min lagoch icke vandra efter mina rätter,089:032 om de bryta mot mina stadgaroch icke hålla mina bud,089:033 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med risoch deras missgärning med plågor,089:034 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom,och jag skall icke svika i trofasthet.
089:035 Jag skall icke bryta mitt förbund,och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.089:036 En gång har jag svurit det vid min helighet,och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
089:037 Hans säd skall förbliva evinnerligenoch hans tron inför mig så länge som solen;089:038 såsom månen skall den bestå evinnerligen.Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.
089:039 Men nu har du förkastat och förskjutit din smordeoch handlat i vrede mot honom.089:040 Du har upplöst förbundet med din tjänare,du har oskärat hans kronaoch kastat den ned till jorden.
089:041 Du har brutit ned alla hans murar,du har gjort hans fästen till spillror.089:042 Alla som gå vägen fram plundra honom,han har blivit till smälek för sina grannar.
089:043 Du har upphöjt hans ovänners högra handoch berett alla hans fiender glädje.089:044 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbakaoch icke hållit honom uppe i striden.
089:045 Du har gjort slut på hans glansoch slagit hans tron till jorden.089:046 Du har förkortat hans ungdoms dagar,du har höljt honom med skam. Sela.
089:047 Huru länge, o HERRE,skall du så alldeles fördölja dig?Huru länge skall din vredebrinna såsom eld?089:048 Tänk på huru kortmitt liv varar,och huru förgängliga du har skapatalla människors barn.
089:049 Ty vilken är den man som får levaoch undgår att se döden?Vem räddar din själfrån dödsrikets våld? Sela.089:050 Herre, var ärodin forna nådegärningar,vad du lovade David med edi din trofasthet.
089:051 Tänk, Herre,på dina tjänares smälek,på vad jag måste fördragaav alla de många folken;089:052 tänk på huru dina fiendersmäda, o HERRE,huru de smädadin smordes fotspår.——
089:053 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.Fjärde boken
090:001 En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.090:002 Förrän bergen blevo tilloch du frambragte jorden och världen,ja, från evighet till evighetär du, o Gud.
090:003 Du låter människorna vända åter till stoft,du säger: »Vänden åter, I människors barn.»090:004 Ty tusen år äro i dina ögonsåsom den dag som förgick i går;ja, de äro såsom en nattväkt.
090:005 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn.Om morgonen likna de gräset som frodas;090:006 det blomstrar upp och frodas om morgonen,men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
090:007 Ty vi förgås genom din vrede,och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.090:008 Du ställer våra missgärningar inför dig,våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
090:009 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse,vi lykta våra år såsom en suck.090:010 Vårt liv varar sjuttio åreller åttio år, om det bliver långt;och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet,ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
090:011 Vem besinnar din vredes maktoch din förgrymmelse, så att han fruktar dig?090:012 Lär oss betänka huru få våra dagar äro,för att vi må undfå visa hjärtan.
090:013 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du?Förbarma dig över dina tjänare.090:014 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr,så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
090:015 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss,så många år som vi hava lidit olycka.090:016 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänareoch din härlighet över deras barn.
090:017 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighetkomme över oss.Må du främja för ossvåra händers verk;ja, våra händers verk främje du.
091:001 Den som sitter under den Högstes beskärmoch vilar under den Allsmäktiges skugga,091:002 han säger: »I HERREN har jag min tillflykt och min borg,min Gud, på vilken jag förtröstar.»
091:003 Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snaraoch ifrån pesten, som fördärvar.091:004 Med sina fjädrar skall han betäcka dig,och under hans vingar skall du finna tillflykt;hans trofasthet är sköld och skärm.
091:005 Du skall icke behöva frukta nattens fasor,icke pilen, som flyger om dagen,091:006 icke pesten, som går fram i mörkret,eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.
091:007 Om ock tusen falla vid din sida,ja, tio tusen vid din högra sida,så skall det dock icke drabba dig.091:008 Dina ögon skola blott skåda därpå med lust,och du skall se de ogudaktigas lön.091:009 Ty du har sagt: »Du, HERRE, är mitt skygd»,och du har gjort den Högste till din tillflykt.
091:010 Ingen olycka skall vederfaras dig,och ingen plåga skall nalkas din hydda.091:011 Ty han skall giva sina änglar befallning om dig,att de skola bevara dig på alla dina vägar.091:012 De skola bära dig på händerna,så att du icke stöter din fot mot någon sten.091:013 Över lejon och huggormar skall du gå fram,du skall trampa ned unga lejon och drakar.
091:014 »Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom;jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.091:015 Han åkallar mig, och jag skall svara honom;jag är med honom i nöden,jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.091:016 Jag skall mätta honom med långt livoch låta honom se min frälsning.»
092:001 En psalm, en sång för sabbatsdagen.
092:002 Det är gott att tacka HERRENoch att lovsjunga ditt namn, du den Högste,092:003 att om morgonen förkunna din nåd,och när natten har kommit din trofasthet,092:004 med tiosträngat instrument och psaltare,med spel på harpa.
092:005 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar;jag vill jubla över dina händers verk.092:006 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE!Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.092:007 En oförnuftig man besinnar det ej,och en dåre förstår icke sådant.
092:008 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräsoch ogärningsmännen blomstra allasammans,så sker det till fördärv för evig tid.092:009 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.092:010 Ty se, dina fiender, HERRE,se, dina fiender förgås,alla ogärningsmännen bliva förströdda.
092:011 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens;jag varder övergjuten med frisk olja.092:012 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljareoch mina öron höra om de ondasom resa sig upp mot mig.092:013 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd,såsom en ceder på Libanon växer han till.
092:014 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus;de grönska i vår Guds gårdar.092:015 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott,de frodas och grönska;092:016 så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig,min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
093:001 HERREN är min konung!Han har klätt sig i härlighet.HERREN har klätt sig,omgjordat sig med makt;därför står jordkretsen fastoch vacklar icke.093:002 Din tron står fast ifrån fordom tid,du är från evighet.
093:003 HERRE, strömmarna hava upphävt,strömmarna hava upphävt sin röst,ja, strömmarna upphäva sitt dån.
093:004 Men väldig är HERREN i höjden,mer än bruset av stora vatten,väldiga vatten, havets bränningar.
093:005 Dina vittnesbörd äro fasta alltigenom;helighet höves ditt hus,HERRE, evinnerligen.
094:001 Du hämndens Gud, o HERRE,du hämndens Gud, träd fram i glans.094:002 Res dig, du jordens domare,vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
094:003 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE,huru länge skola de ogudaktiga triumfera?094:004 Deras mun flödar över av fräckt tal;de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
094:005 Ditt folk, o HERRE, krossa de,och din arvedel förtrycka de.094:006 Änkor och främlingar dräpa de,och faderlösa mörda de.094:007 Och de säga: »HERREN ser det icke,Jakobs Gud märker det icke.»
094:008 Märken själva, I oförnuftiga bland folket;I dårar, när kommen I till förstånd?
094:009 Den som har planterat örat,skulle han icke höra?Den som har danat ögat,skulle han icke se?094:010 Den som håller hedningarna i tukt,skulle han icke straffa,han som lär människorna förstånd?094:011 HERREN kännermänniskornas tankar,han vet att de själva äro fåfänglighet.
094:012 Säll är den mansom du, HERRE, undervisar,och som du lär genom din lag,094:013 för att skaffa honom ro för olyckans dagar,till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
094:014 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk,och sin arvedel övergiver han icke.094:015 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten,och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
094:016 Vem står upp till att försvara mig mot de onda,vem bistår mig mot ogärningsmännen?094:017 Om HERREN icke vore min hjälp,så bodde min själ snart i det tysta.
094:018 När jag tänkte: »Min fot vacklar»,då stödde mig din når, o HERRE:094:019 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta,då gladde din tröst min själ.
094:020 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig,det säte där man över våld i lagens namn,094:021 där de tränga den rättfärdiges själoch fördöma oskyldigt blod?
094:022 Men HERREN bliver för mig en borg,min Gud bliver min tillflykts klippa.094:023 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över democh förgör dem för deras ondskas skull.Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
095:001 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN,jubel till vår frälsnings klippa.095:002 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelseoch höja jubel till honom med lovsånger.
095:003 Ty HERREN är en stor Gud,en stor konung över alla gudar.095:004 Han har jordens djup i sin hand,och bergens höjder äro hans;095:005 hans är havet, ty han har gjort det,och hans händer hava danat det torra.
095:006 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla,låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.095:007 Ty han är vår Gud,och vi äro det folk som han har till sin hjord,vi äro får som stå under hans vård.095:008 O att I villen i dag höra hans röst!
Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba,såsom på Massas dag i öknen,095:009 där edra fäder frestade mig,där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.095:010 I fyrtio år var det släktet mig till leda,och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta,och de vilja icke veta av mina vägar.»095:011 Så svor jag då i min vrede:»De skola icke komma in i min vila.»
096:001 Sjungen till HERRENS äraen ny sång,sjungen till HERRENS ära,alla länder.096:002 Sjungen till HERRENS ära,loven hans namn.Båden glädje var dag,förkunnen hans frälsning.096:003 Förtäljen bland hedningarna hans ära,bland alla folk hans under.
096:004 Ty stor är HERRENoch högt lovad,fruktansvärd är hanmer än alla gudar.096:005 Ty folkens alla gudar äro avgudar,men HERREN är den som har gjort himmelen.096:006 Majestät och härlighet äro inför hans ansikte,makt och glans i hans helgedom.
096:007 Given åt HERREN,I folkens släkter,given åt HERRENära och makt;096:008 given åt HERRENhans namns ära,bären fram skänker,och kommen i hans gårdar.096:009 Tillbedjen HERRENi helig skrud,bäven för hans ansikte,alla länder.096:010 Sägen bland hedningarna:»HERREN är nu konung!Därför står jordkretsen fast och vacklar icke;han dömer folken med rättvisa.»
096:011 Himmelen vare glad,och jorden fröjde sig;havet bruseoch allt vad däri är.096:012 Marken glädje sigoch allt som är därpå,ja, då jublealla skogens träd.096:013 inför HERREN, ty han kommer,ty han kommer för att döma jorden.Han skall döma jordens krets med rättfärdighetoch folken med sin trofasthet.
097:001 HERREN är nu konung!Därför fröjde sig jorden;havsländerna glädje sig, så många som de äro.097:002 Moln och töcken omgiva honom,rättfärdighet och rättäro hans trons fäste.097:003 Eld går framför honomoch förbränner hans ovänner runt omkring.
097:004 Hans ljungeldar lysa upp jordens krets;jorden ser det och bävar.097:005 Bergen smältasåsom vax för HERREN,för hela jordens Herre.097:006 Himlarna förkunna hans rättfärdighet,och alla folk se hans ära.
097:007 Alla de skola komma på skam, som dyrka beläten,de som berömma sig av avgudar.Alla gudar skola tillbedja honom.097:008 Sion hör det och gläder sig,och Juda döttrar fröjda sigför dina domars skull, HERRE.097:009 Ty du, HERRE, är den Högsteöver hela jorden;du är högt upphöjdöver alla gudar.
097:010 I som älsken HERREN, haten det onda.Han bevarar sina frommas själar,ur de ogudaktigas hand räddar han dem.097:011 Ljus är utsått för den rättfärdigeoch glädje för de rättsinniga.097:012 Glädjens, I rättfärdige, i HERREN,och prisen hans heliga namn.
098:001 En psalm.
Sjungen till HERREN äraen ny sång,ty han har gjort under.Han har vunnit seger med sin högra handoch med sin väldiga arm.098:002 HERREN har låtit sin frälsning bliva kunnig,han har uppenbarat sin rättfärdighetför hedningarnas ögon.098:003 Han har tänkt på sin nåd och trofasthetmot Israels hus;alla jordens ändar hava setthuru vår Gud frälsar.
098:004 Höjen jubel till HERREN, alla länder;bristen ut i glädjerop och lovsjungen.098:005 Lovsjungen HERREN med harpa,med harpa och med lovsångs ljud.098:006 Höjen jubel med trumpeter och med basuners ljudinför HERREN, konungen.
098:007 Havet bruse och allt vad däri är,jordens krets och de som bo därpå.098:008 Strömmarna klappe i händerna,bergen juble med varandra,098:009 inför HERREN, ty han kommerför att döma jorden.Han skall döma jordens krets med rättfärdighetoch folken med rättvisa.
099:001 HERREN är nu konung!Därför darra folken.Han som tronar på keruberna!Därför skälver jorden.099:002 HERREN är stor i Sion,och upphöjd är hanöver alla folk.099:003 Därför prisar man ditt namn,det stora och fruktansvärda.Helig är han.
099:004 Och konungen i sin maktälskar vad rätt är.Ja, du håller rättvisa vid makt,rätt och rättfärdighetövar du i Jakob.099:005 Upphöjen HERREN, vår Gud,och tillbedjen vid hans fotapall.Helig är han.
099:006 Mose och Aron voro bland hans präster,och Samuel bland dem som åkallade hans namn;de ropade till HERREN,och han svarade dem.099:007 I molnstoden taladehan då till dem;de höllo hans vittnesbördoch den lag som han gav dem.
099:008 Ja, HERRE, vår Gud,du svarade dem;du var mot demen förlåtande Gud—och en hämnare över deras gärningar.099:009 Upphöjen HERREN, vår Gud,och tillbedjen inför hans heliga berg.Ty helig är HERREN, vår Gud.
100:001 En tacksägelsepsalm.
Höjen jubel till HERREN, alla länder.100:002 Tjänen HERREN med glädje,kommen inför hans ansikte med fröjderop.100:003 Förnimmen att HERREN är Gud.Han har gjort oss, och icke vi själva,till sitt folk och till får i sin hjord.100:004 Gån in i hans portar med tacksägelse,i hans gårdar med lov;tacken honom, loven hans namn.100:005 Ty HERREN är god,hans nåd varar evinnerligenoch hans trofasthet från släkte till släkte.
101:001 Av David; en psalm.
Om nåd och rätt vill jag sjunga,dig, HERRE, lovsäga.101:002 Jag vill akta på ostrafflighetens väg—när kommer du till mig?
Jag vill föra en ostrafflig vandel,där jag bor i mitt hus.101:003 Jag vänder mitt öga ej till detsom fördärvligt är.
Att öva orättfärdighet hatar jag;sådant skall ej låda vid mig.101:004 Ett vrångt hjärta vare fjärran ifrån mig;vad ont är vill jag ej veta av.
101:005 Den som i hemlighet förtalar sin nästa,honom vill jag förgöra;den som har stolta ögon och högmodigt hjärta,honom lider jag icke.
101:006 Mina ögon se efter de trogna i landet,för att de må bo hos mig;den som vandrar på ostrafflighetens väg,han får vara min tjänare.
101:007 Den får icke bo i mitt hus,som övar svek;den som talar lögn skall ej beståinför mina ögon.
101:008 Morgon efter morgon skall jag förgöraalla ogudaktiga i landetoch utrota alla ogärningsmänur HERRENS stad.
102:001 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sittbekymmer inför HERREN.
102:002 HERRE, hör min bön,och låt mitt rop komma inför dig.102:003 Dölj icke ditt ansikte för mig,när jag är i nöd.Böj ditt öra till mig;när jag ropar,så skynda att svara mig.
102:004 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök,benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.102:005 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat;ty jag förgäter att äta mitt bröd.102:006 För min högljudda suckans skulltränga benen i min kropp ut till huden.
102:007 Jag är lik en pelikan i öknen,jag är såsom en uggla bland ruiner.102:008 Jag får ingen sömn och har blivit liken ensam fågel på taket.102:009 Hela dagen smäda mig mina fiender;de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
102:010 Ty jag äter aska såsom brödoch blandar min dryck med gråt,102:011 för din vredes och förtörnelses skull,därför att du har gripit mig och kastat mig bort.102:012 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges,och jag själv förvissnar såsom gräs.
102:013 Men du, o HERRE,tronar evinnerligen,och din åminnelse varar från släkte till släkte.102:014 Du skall stå uppoch förbarma dig över Sion;se, det är tid att du bevisar det nåd;ja, stunden har kommit.102:015 Ty dina tjänare hava dess stenar käraoch ömka sig över dess grus.
102:016 Då skola hedningarna frukta HERRENS namnoch alla jordens konungar din härlighet,102:017 när en gång HERREN har byggt upp Sionoch uppenbarat sig i sin härlighet;102:018 när han har vänt sig till de utblottades bönoch upphört att förakta deras bön.
102:019 Det skall tecknas uppför ett kommande släkte,och det folk som varder skapatskall lova HERREN,102:020 att han har blickat nedfrån sin heliga höjd,att HERREN har skådatfrån himmelen ned till jorden,102:021 för att höra den fångnes klagan,för att befria dödens barn,102:022 på det att man i Sionmå förkunna HERRENS namnoch hans lov i Jerusalem,102:023 när alla folk församlas,och alla riken, för att tjäna HERREN.
102:024 Han har på vägen nedböjt min kraft,han har förkortat mina dagar.102:025 Jag säger: Min Gud,tag mig icke bort i mina halva dagar,du vilkens år vara från släkte till släkte.102:026 I urtiden lade du jordens grund,och himlarna äro dina händer verk:102:027 de skola förgås, men du förbliver,de skola alla nötas ut såsom en klädnad;du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt,och de fara hän.
102:028 Men du är densamme,och dina år skola icke hava någon ände.102:029 Dina tjänares barn skola få bo i landet,och deras avkomma skall bestå inför dig.
103:001 Av David.
Lova HERREN, min själ,och allt det i mig är hans heliga namn.103:002 Lova HERREN, min själ,och förgät icke vad gott han har gjort,103:003 han som förlåter dig alla dina missgärningaroch helar alla dina brister,103:004 han som förlossar ditt liv från gravenoch kröner dig med nåd och barmhärtighet,103:005 han som mättar ditt begär med sitt goda,så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
103:006 HERREN gör rättfärdighetens verkoch skaffar rätt åt alla förtryckta.103:007 Han lät Mose se sina vägar,Israels barn sina gärningar.103:008 Barmhärtig och nådig är HERREN,långmodig och stor i mildhet.103:009 Han går icke ständigt till rättaoch behåller ej vrede evinnerligen.103:010 Han handlar icke med oss efter våra synderoch vedergäller oss icke efter våra missgärningar.