034:011 Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag skall själv taga mig an minafår och leta dem tillsammans.034:012 Likasom en herde letar tillsammans sin hjord, när hans får äroförströdda omkring honom, så skall ock jag leta tillsammans minafår och rädda dem från alla de orter till vilka de förskingradespå en dag av moln och töcken.034:013 Och jag skall föra dem ut ifrån folken och församla dem urländerna, och skall låta dem komma till sitt eget land och föradem i bet på Israels berg, vid bäckarna och var man eljest kanbo i landet.034:014 På goda betesplatser skall jag föra dem i bet, på Israels högaberg skola de få sina betesmarker; där skola de lägra sig pågoda betesmarker, och fett bete skola de hava på Israels berg.034:015 Jag skall själv föra mina får i bet och själv utse lägerplatseråt dem, säger Herren, HERREN.034:016 Det förlorade skall jag uppsöka, det fördrivna skall jag föratillbaka, det sargade skall jag förbinda, och det svaga skalljag stärka. Men det feta och det starka skall jag förgöra; ja,jag skall sköta det såsom rätt är.
034:017 Men I, mina får, så säger Herren, HERREN: Se, jag vill dömamellan får och får, mellan vädurar och bockar.034:018 Är det eder icke nog att I fån beta på den bästa betesplatsen,eftersom I med edra fötter trampen ned vad som är kvar på ederbetesplats? Och är det eder icke nog att I fån dricka detklaraste vattnet, eftersom I med edra fötter grumlen vad som harlämnats kvar?034:019 Skola mina får beta av det som edra fötter hava trampat ned, ochdricka vad edra fötter hava grumlat?034:020 Nej; därför säger Herren, HERREN så till dem: Se, jag skallsjälv döma mellan de feta fåren och de magra fåren.034:021 Eftersom I med sida och bog stöten undan alla de svaga och mededra horn stången dem, till dess att I haven drivit dem ut ochförskingrat dem,034:022 därför skall jag frälsa mina får, så att de icke mer bliva tillrov, och skall döma mellan får och får.034:023 Och jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, ochhan skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David; ja, hanskall föra dem i bet, han skall vara deras herde.034:024 Jag, HERREN, skall vara deras Gud, men min tjänare David skallvara hövding bland dem. Jag, HERREN, har talat.034:025 Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; jag skall göraände på vilddjuren i landet, så att man i trygghet kan bo mitt iöknen och sova i skogarna.034:026 Och jag skall låta dem själva och landet runt omkring min höjdbliva till välsignelse. Jag skall låta regn falla i rätt tid;regnskurar till välsignelse skall det bliva.034:027 Träden på marken skola bära sin frukt, och jorden skall giva singröda, och själva skola de bo i sitt land i trygghet; och deskola förnimma att jag är HERREN, när jag bryter sönder deras okoch räddar dem från de människors hand, som hava hållit dem iträldom.034:028 De skola sedan icke mer bliva ett byte för folken, och markensdjur skola ej äta upp dem, utan de skola bo i trygghet, ochingen skall förskräcka dem.034:029 Och jag skall åt dem låta en plantering växa upp, som skallbliva dem till berömmelse; och de som bo i landet skola icke merryckas bort av hunger, ej heller skola de mer lida smälek avfolken.034:030 Och de skola förnimma att jag, HERREN, deras Gud, är med dem,och att de, Israels hus, äro mitt folk, säger Herren, HERREN.034:031 Ja, I ären mina får, I ären får i min hjord, människor som Iären, och jag är eder Gud, säger Herren, HERREN.
035:001 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:035:002 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Seirs berg och profeteramot det;035:003 säg till det: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma överdig, du Seirs berg, och uträcka min hand mot dig och göra digöde och tomt.035:004 Jag skall göra dina städer till ruiner, och självt skall dubliva öde; och du skall förnimma att jag är HERREN.035:005 Eftersom du har hyst en evig fiendskap mot Israels barn ochgivit dem till pris åt svärdet under deras ofärds tid, den tiddå missgärningen hade nått sin gräns,035:006 därför, så sant jag lever, säger Herren, HERREN, skall jagförvandla dig till blod, och blod skall förfölja dig; eftersomdu icke har hatat blod, skall blod förfölja dig.035:007 Ja, jag skall göra Seirs berg tomt och öde och utrota därifrånenvar som färdas där, fram eller tillbaka.035:008 Och jag skall uppfylla dess berg med dess slagna män; ja, pådina höjder, i dina dalar och vid alla dina bäckar skolasvärdsslagna män falla.035:009 Jag skall göra dig till en ödemark för evärdlig tid, och dinastäder skola icke mer bliva bebodda; och I skolen förnimma attjag är HERREN.035:010 Eftersom du sade: »De båda folken och de båda länderna skolabliva mina, vi skola taga dem i besittning»—detta fastänHERREN bodde där—035:011 därför, så sant jag lever, säger Herren, HERREN, skall jagutföra mitt verk med samma vrede och nitälskan varmed du i dinhätskhet har utfört ditt verk mot dem; och jag skall göra migkänd bland dem, när jag dömer dig.035:012 Och du skall förnimma att jag är HERREN. Jag har hört alla desmädelser som du har talat mot Israels berg, i det du har sagt:»Det är en ödemark; de äro givna åt oss till mat.»035:013 Ja, I spärraden upp munnen mot mig och togen den full av ord motmig; jag har väl hört det.
035:014 Så säger Herren, HERREN: Till hela jordens glädje skall jag göradig till en ödemark.035:015 Därför att du gladde dig åt att Israels hus' arvedel blevödelagd, därför skall jag göra likaså med dig. Du skall bliva enödemark, du Seirs berg, du hela Edom, så långt du sträcker dig;och man skall förnimma att jag är HERREN.
036:001 Och du, människobarn, profetera om Israels berg och säg: IIsraels berg, hören HERRENS ord.036:002 Så säger Herren, HERREN: Eftersom fienden säger om eder: »Rättså, de urgamla offerhöjderna hava nu blivit vår besittning»,036:003 därför må du profetera och säga: Så säger Herren, HERREN:Eftersom, ja, eftersom man har förött eder och fikar efter ederfrån alla sidor, för att I måtten tillfalla de övriga folkensåsom deras besittning och eftersom I ären så utsatta för ondatungors hån och folks förtal,036:004 därför, I Israels berg, mån I nu höra Herrens, HERRENS ord: Såsäger Herren, HERREN till bergen och höjderna, till bäckarna ochdalarna, till de förödda ruinerna och de övergivna städerna, somhava lämnats till rov och spott åt de övriga folken runtomkring,036:005 ja, därför säger Herren, HERREN så: Sannerligen, i brinnandenitälskan talar jag mot de övriga folken och mot Edom, så långtdet sträcker sig, ja, mot dessa som med hela sitt hjärtas glädjeoch i sitt sinnes övermod hava tillägnat sig mitt land såsombesittning, för att driva ut dess inbyggare och göra det tillsitt byte.036:006 Profetera alltså om Israels land och säg till bergen ochhöjderna, till bäckarna och dalarna: Så säger Herren, HERREN:Se, i nitälskan och vrede är det som jag talar, eftersom I lidensådan smälek av folken.036:007 Därför säger Herren, HERREN så Jag upplyfter min hand ochbetygar: Sannerligen, folken runt omkring eder skola själva fålida smälek.036:008 Men I, Israels berg, I skolen åter grönska och bära frukt åtmitt folk Israel, ty snart skola de komma åter.036:009 Ty se, jag skall komma till eder, jag skall vända mig till eder,och I skolen bliva brukade och besådda.036:010 Och jag skall församla på eder människor i myckenhet, allaIsraels barn, så många de äro; och städerna skola ånyo blivabebodda och ruinerna åter byggas upp.036:011 Ja, jag skall församla på eder människor och boskap i myckenhet,och de skola föröka sig och bliva fruktsamma. Jag skall låtaeder bliva bebodda, alldeles såsom I fordom voren; ja, jag skallgöra eder ännu mer gott, än I förut fingen röna; och I skolenförnimma att jag är HERREN.036:012 Jag skall låta människor åter vandra fram över eder, nämligenmitt folk Israel; de skola hava dig till besittning, och duskall vara deras arvedel; och du skall icke vidare döda derasbarn.036:013 Så säger Herren, HERREN: Eftersom man säger till dig: »Du är enmänniskoäterska, du har dödat ditt eget folks barn»,036:014 därför skall du nu icke mer få äta upp människor och icke mer fådöda ditt folks barn, säger Herren, HERREN.036:015 Jag skall icke mer låta dig höra smälek av folken, och du skallicke mer nödgas bära folkslagens förakt; ej heller skall du merbringa ditt folk på fall, säger Herren, HERREN.
036:016 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:036:017 Du människobarn när Israels barn ännu bodde i sitt land, dåorenade de det genom sitt väsende och sina gärningar; såsom enkvinnas orenhet var deras väsende för mig.036:018 Då utgöt jag min vrede över dem, för det blods skull som de hadeutgjutit över landet, och därför att de hade orenat det med sinaeländiga avgudar.036:019 Jag förskingrade dem bland folken, och de blevo förströdda iländerna; efter deras väsende och deras gärningar dömde jag dem.036:020 Men till vilka folk de än kommo vanärade de mitt heliga namn, idet att man sade om dem: »Detta är HERRENS folk, och de havalikväl måst draga ut ur sitt land.036:021 Då ville jag skona mitt heliga namn, som Israels barn vanäradebland de folk till vilka de kommo.036:022 Säg därför till Israels barn: Så säger Herren, HERREN: Icke föreder skull gör jag detta, I Israels barn, utan för mitt heliganamns skull, som I haven vanärat bland de folk till vilka Ihaven kommit.036:023 Jag vill nu helga mitt stora namn, som har blivit vanärat blandfolken, i det att I haven vanärat det bland dem; och folkenskola förnimma att jag är HERREN, säger Herren, HERREN, när jagbevisar mig helig på eder inför deras ögon.036:024 Ty jag skall hämta eder ifrån folken och församla eder ifrånalla länder och föra eder till edert land.036:025 Och jag skall stänka rent vatten på eder, så att I bliven rena;jag skall rena eder från all eder orenhet och från alla edraeländiga avgudar.036:026 Och jag skall giva eder ett nytt hjärta och låta en ny andekomma i edert bröst; jag skall taga bort stenhjärtat ur ederkropp och giva eder ett hjärta av kött.036:027 Jag skall låta min Ande komma i edert bröst och så göra, att Ivandren efter mina stadgar och hållen mina rätter och görenefter dem.036:028 Så skolen I få bo i det land som jag gav åt edra fäder, och Iskolen vara mitt folk, och jag skall vara eder Gud.036:029 Och jag skall frälsa eder från all eder orenhet. Och jag skallkalla fram säden och låta den bliva ymnig och skall icke merlåta någon hungersnöd komma över eder.036:030 Ja, ymnig skall jag låta trädens frukt och markens gröda bliva,för att I icke mer skolen lida hungersnödens smälek blandfolken.036:031 Då skolen I tänka på edra onda vägar och på edra gärningar, somicke voro goda; och I skolen känna leda vid eder själva för edramissgärningars och styggelsers skull.036:032 Men icke för eder skull gör jag detta, säger Herren, HERREN; detvare eder kunnigt. I mån skämmas och blygas för edra vägar, IIsraels barn.
036:033 Så säger Herren, HERREN: När jag har renat eder från alla edramissgärningar, då skall jag låta städerna ånyo bliva bebodda,och då skola ruinerna åter byggas upp,036:034 och det förödda landet skall åter bliva brukat, i stället föratt det har legat såsom en ödemark inför var man som har gåttdär fram.036:035 Och då skall man säga: »Det landet som var så förött har nublivit såsom Edens lustgård, och städerna som voro så ödelagda,förödda och förstörda, de äro nu bebodda och befästa.»036:036 Då skola de folk som äro kvar runt omkring eder förnimma attjag, HERREN, nu åter har byggt upp det som var förstört och ånyoplanterat det som var förött. Jag, HERREN, har talat det, ochjag fullbordar det också.
036:037 Så säger Herren, HERREN; Också på detta sätt vill jag bönhöraIsraels barn, så vill jag handla med dem: jag skall där förökamänniskorna, så att de bliva såsom fårhjordar.036:038 Såsom hjordar av offerdjur, såsom fårhjordar i Jerusalem viddess högtider, så skola de hjordar av människor vara, som skolauppfylla de ödelagda städerna. Och man skall förnimma att jag ärHERREN.
037:001 HERRENS hand kom över mig, och genom HERRENS Ande fördes jagåstad och sattes ned mitt på slätten, som nu låg full med ben.037:002 Och han förde mig fram runt omkring dem, och jag såg att de lågodär i stor myckenhet utöver dalen och jag såg att de voroalldeles förtorkade.037:003 Och han sade till mig: »Du människobarn, kunna väl dessa benåter bliva levande?» Jag svarade: »Herre, HERRE, du vet det.»037:004 Då sade han till mig: »Profetera över dessa ben och säg tilldem: I förtorkade ben, hören HERRENS ord;037:005 Så säger Herren, HERREN till dessa ben: Se, jag skall låta andekomma in i eder, så att I åter bliven levande.037:006 Jag skall fästa senor vid eder och låta kött växa på eder ochövertäcka eder med hud och giva eder ande, så att I åter blivenlevande; och I skolen förnimma att jag är HERREN.»
037:007 Och jag profeterade, såsom det hade blivit mig bjudet. Och närjag nu profeterade, hördes ett rassel, och där blev ett gny, ochbenen kommo åter tillhopa, så att det ena benet fogades till detandra.037:008 Och jag såg huru senor och kött växte på dem, och huru deövertäcktes med hud därovanpå; men ingen ande var ännu i dem.037:009 Då sade han till mig: »Profetera och tala till anden, ja,profetera, du människobarn, och säg till anden: Så säger Herren,HERREN: Kom, du ande, från de fyra väderstrecken och blås pådessa dräpta, så att de åter bliva levande.»037:010 Och jag profeterade, såsom han hade bjudit mig. Då kom anden ini dem, och de blevo åter levande och reste sig upp på sinafötter, en övermåttan stor skara.037:011 Och han sade till mig: »Du människobarn, dessa ben, de äro allaIsraels barn. Se, de säga: 'Våra ben äro förtorkade, vårt hopphar blivit om intet, det är ute med oss.'037:012 Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Se,jag vill öppna edra gravar och hämta eder, mitt folk, upp uredra gravar och låta eder komma till Israels land.037:013 Och I skolen förnimma att jag är HERREN, när jag öppnar edragravar och hämtar eder, mitt folk, upp ur edra gravar.037:014 Och jag skall låta min ande komma in i eder, så att I återbliven levande, och jag skall låta eder få bo i edert land; ochI skolen förnimma att jag, HERREN, har tala det, och att jagockså har fullborda det, säger HERREN.»
037:015 Och HERRENS ord kom till mig han sade:037:016 Du människobarn, tag dig en trästav och skriv på den: »För Judaoch hans fränder bland Israels barn.» Tag sedan en annan trästavoch skriv på den: »En stav för Josef, Efraim, och för hansfränder av hela Israels hus.»037:017 Foga dem sedan tillhopa med varandra till en enda stav, så attde bliva förenade till ett i din hand.037:018 När då dina landsmän säga till dig: »Förklara för oss vad dumenar härmed»,037:019 så svara dem: »Så säger Herren, HERREN: Se, jag vill taga Josefsstav, den som är i Efraims hand, vilken stav ock gäller för destammar av Israel, som äro hans fränder, och intill denna villjag lägga Judas stav, båda tillhopa, och så göra dem till enenda stav, så att de bliva ett i min hand.»037:020 Och stavarna som du har skrivit på skall du hålla i din handinför deras ögon.037:021 Och du skall tala till dem: Så säger Herren, HERREN: Se, jagskall hämta Israels barn ut ifrån de folk till vilka de havamåst vandra bort; jag skall samla dem tillhopa från alla hålloch föra dem in i deras land.037:022 Och jag skall göra dem till ett enda folk i landet, på Israelsberg; en och samma konung skola de alla hava; de skola icke mervara två folk och icke mer vara delade i två riken.
037:023 Sedan skola de icke mer orena sig med sina eländiga avgudar ochstyggelser och med alla slags överträdelser. Och jag skallfrälsa dem och hämta dem från alla orter där de hava syndat, ochskall rena dem, så att de bliva mitt folk, och jag skall varaderas Gud.037:024 Och min tjänare David skall vara konung över dem, och de skolaså alla hava en och samma herde; och de skola vandra efter minarätter och hålla mina stadgar och göra efter dem.037:025 Så skola de få bo i det land som jag gav åt min tjänare Jakob,det vari edra fäder bodde. De skola själva få bo där, så ockderas barn och deras barnbarn till evig tid; och min tjänareDavid skall vara deras hövding evinnerligen.037:026 Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; ett evigt förbundmed dem skall det vara. Jag skall insätta dem och föröka dem ochlåta min helgedom stå bland dem evinnerligen.037:027 Ja, min boning skall vara hos dem, och jag skall vara deras Gud,och de skola vara mitt folk.037:028 Så skola folken förnimma att jag är HERREN, som helgar Israel,då nu min helgedom förbliver ibland dem evinnerligen.
038:001 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:038:002 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Gog i Magogs land, mothövdingen över Ros, Mesek och Tubal, och profetera mot honom038:003 och säg: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över dig,Gog, du hövding över Ros, Mesek och Tubal.038:004 Jag skall locka dig åstad, jag skall sätta krokar i dina käftaroch föra dig ut med hela din här, hästar och ryttare,allasammans i präktig rustning, en stor skara, väpnad medskärmar och sköldar, och allasammans med svärd i hand.038:005 Perser, etiopier och putéer är, med dem, allasammans med sköldoch hjälm,038:006 Gomer och alla dess härskaror, Togarmas folk ifrån den ytterstanorden och alla dess härskaror; ja, många folk har du med dig.038:007 Rusta dig och gör dig redo med alla de skaror som hava församlatsig till dig; och bliv du deras hövitsman.038:008 När lång tid har gått, skall du bliva uppbådad; i kommande årskall du få tåga in i ett land som då har fått ro efter svärdet,och vart folk då har blivit hopsamlat från många andra folk, ja,upp till Israels berg, som så länge lågo öde, men vilkas folk dåhar blivit hämtat fram ifrån de andra folken, så att alla nu bodär i trygghet.038:009 Dit skall du draga upp, du skall komma såsom ett oväder och varasåsom ett moln som övertäcker landet, du med alla dina härskaroroch med många folk som följa dig.
038:010 Så säger Herren, HERREN: På den tiden skola planer uppstå i ditthjärta, och du skall tänka ut onda anslag.038:011 Du skall säga: »Jag vill draga upp mot det obefästa landet, jagvill komma över dessa säkra, som bo där i trygghet, ja, somallasammans bo där utan murar och varken hava bommar ellerportar.»038:012 Ty du vill taga rov och göra byte och vända din hand motödemarker som nu åter äro bebyggda, och mot ett folk som harblivit hopsamlat från hedningarna, och som nu förvärvar sigboskap och gods, där det bor på jordens mittelhöjd.038:013 Saba och Dedan och Tarsis' köpmän och alla dess unga lejon skoladå utfråga dig: »Har du kommit för att taga rov, har duförsamlat dina skaror till att göra byte till att föra bortsilver och guld, till att taga boskap och gods, ja, till atttaga stort rov?»
038:014 Profetera därför, du människobarn och säg till Gog: Så sägerHerren HERREN: Se, på den tiden, när mitt folk Israel åter bor itrygghet, då skall du förnimma det.038:015 Du skall då komma från ditt land längst uppe i norr, du självoch många folk med dig, allasammans ridande på hästar, en storskara, en talrik här.038:016 Du skall draga upp mot mitt folk Israel och komma såsom ett molnför att övertäcka landet. I kommande dagar skall detta ske; jagskall då låta dig komma över mitt land, för att folken skolalära känna mig, när jag inför deras ögon bevisar mig helig pådig, du Gog.
038:017 Så säger Herren, HERREN: Du är ju den om vilken jag i forna tider talade genom mina tjänare, Israels profeter, som i de tiderna, år efter år, profeterade om att jag skulle låta dig komma över dem.
038:018 Men på den dagen, den dag då Gog kommer över Israels land, sägerHerren, HERREN, då skall jag giva luft åt min vrede.038:019 Ja, i min nitälskan och min vredes eld betygar jag det: på dendagen skall det förvisso bliva en stor jordbävning i Israelsland.038:020 Då skola de bäva för mig, både fiskarna i havet och fåglarnaunder himmelen och djuren på marken och alla kräldjur som rörasig på jorden och alla människor på jordens yta. Och bergenskola slås ned och klipporna störta omkull och alla murar fallatill jorden.038:021 Och jag skall båda upp svärd mot honom på alla mina berg, sägerHerren, HERREN; den enes svärd skall vara vänt mot den andres.038:022 Och jag skall gå till rätta med honom medelst pest och blod; ochslagregn och hagelstenar, eld och svavel skall jag låta regnaöver honom och hans härskaror och över de många folk som följahonom.038:023 Så skall jag bevisa mig stor och helig och göra mig känd införmånga folks ögon; och de skola förnimma att jag är HERREN.
039:001 Och du, människobarn, profetera mot Gog och säg: Så sägerHerren, HERREN: Se, jag skall komma över dig, Gog, du hövdingöver Ros, Mesek och Tubal.039:002 Jag skall locka dig åstad och leda dig fram och föra dig frånlandet längst uppe i norr och låta dig komma till Israels berg.039:003 Där skall jag slå bågen ur din vänstra hand och låta pilarnafalla ur din högra hand.039:004 På Israels berg skall du falla, med alla dina härskaror och medde folk som följa dig; jag skall giva dig till mat åt rovfåglarav alla slag och åt markens djur.039:005 Ute på marken skall du falla. Ty jag har talat, säger Herren,HERREN.039:006 Och jag skall sända eld över Magog och över dem som bo trygga ihavsländerna; och de skola förnimma att jag är HERREN.039:007 Och jag skall göra mitt heliga namn kunnigt bland mitt folkIsrael, jag skall icke mer låta mitt heliga namn bliva ohelgat;och folken skola förnimma att jag är HERREN, helig i Israel.039:008 Se, det kommer, ja, det fullbordas! säger Herren, HERREN. Dettaär den dag om vilken jag har talat.039:009 Sedan skola invånarna i Israels städer gå ditut och tagarustningar, sköldar och skärmar, bågar och pilar, handpåkar ochspjut såsom bränsle till att elda med, och de skola elda därmedi sju år.039:010 De skola icke behöva hämta trä från marken eller hugga ved iskogarna, ty de skola elda med rustningarna. Så skola de tagarov av sina rövare och plundra sina plundrare, säger Herren,HERREN.
039:011 På den tiden skall jag där i Israel giva åt Gog en plats tillgrav, nämligen »De framtågandes dal» öster om havet, och denskall stänga vägen för andra som vilja tåga där fram. Där skallman begrava Gog och hela hans larmande hop, och man skall kalladen »Gogs larmande hops dal».039:012 Och i sju månader skola Israels barn hålla på med att begravadem, för att rena landet.039:013 Allt folket i landet skall hålla på med begravandet, och dettaskall lända dem till berömmelse. Så skall ske på den tid då jagförhärligar mig, säger Herren, HERREN.039:014 Och man skall avskilja män som beständigt skola genomvandralandet och begrava dem som tågade där fram, och som ännu liggakvar ovan jord, och de skola så rena landet; efter sju månadersförlopp skola dessa begynna sitt letande.039:015 När så någon av dessa män, som genomvandra landet, på sin färdfår se människoben, då skall han sätta upp en vård därbredvid,till dess att dödgrävarna hinna begrava dem i »Gogs larmandehops dal».039:016 Där skall ock finnas en stad med namnet Hamona. På detta sättskola de rena landet.
039:017 Du människobarn, så säger Herren, HERREN: Säg till alla slagsfåglar och till alla markens djur: Församlen eder och kommenhit; samlen eder tillhopa från alla håll till mitt slaktoffer,till ett stort slaktoffer som jag vill anställa åt eder påIsraels berg; I skolen få äta kött och dricka blod.039:018 I skolen få äta kött av hjältar och dricka blod av jordenshövdingar: av vädurar och lamm och bockar och tjurar,allasammans gödda i Basan.039:019 I skolen få äta eder mätta av fett och dricka eder druckna avblod från det slaktoffer som jag anställer åt eder.039:020 Ja, mätten eder vid mitt bord av ridhästar och vagnshästar, avhjältar och allt slags krigsfolk, säger Herren, HERREN.
039:021 Och jag skall uppenbara min härlighet bland folken, så att allafolk skola se den dom som jag har utfört, och se huru jag harlåtit min hand drabba dem.039:022 Och Israels barn skola förnimma att jag, HERREN, är deras Gud,från den dagen och allt framgent.039:023 Och folken skola förnimma att Israels barn blevo bortförda ifångenskap för sin missgärnings skull, eftersom de voro trolösamot mig, så att jag måste fördölja mitt ansikte för dem; och jaggav dem då i deras ovänners hand, så att de allasammans fölloför svärd.039:024 Efter deras orenhet och deras överträdelser handlade jag med democh fördolde mitt ansikte för dem.
039:025 Därför säger Herren, HERREN så: Nu skall jag åter upprätta Jakoboch förbarma mig över hela Israels hus och nitälska för mittheliga namn.039:026 Och de skola förgäta sin skam och all den otrohet som de havabegått mot mig, då de nu få bo i trygghet i sitt land, utan attnågon förskräcker dem.039:027 Ja, när jag låter dem vända tillbaka ifrån folkslagen ochförsamlar dem från deras fienders länder, då skall jag bevisamig helig på dem inför många folks ögon.039:028 Och de skola förnimma att jag är HERREN, deras Gud, ty om jag ändrev dem bort i fångenskap bland folken, så samlade jag demsedan tillhopa till deras land och lät ingen enda av dem blivakvar därute;039:029 och jag skall därefter icke mer fördölja mitt ansikte för dem,ty jag skall utgjuta min Ande över Israels hus, säger Herren,HERREN'.
040:001 I det tjugufemte året sedan vi hade blivit bortförda ifångenskap, vid årets begynnelse, på tionde dagen i månaden, idet fjortonde året sedan staden hade blivit intagen, på just dendagen kom HERRENS hand över mig, och han förde mig ditbort.040:002 I en syn från Gud förde han mig till Israels land och satte migned på ett mycket högt berg, och på detta var likasom en stadbyggd söderut.040:003 Och dit förde han mig, och se, där stod en man vilkens utseendevar såsom koppar; han hade ett linnesnöre i sin hand, så ock enmätstång; och han stod vid porten.040:004 Och mannen talade till mig: »Du människobarn, se med dina ögonoch hör med dina öron, och akta på allt som jag kommer att visadig, ty du har blivit förd hit, för att jag skall visa dig det;förkunna för Israels hus allt vad du får se.»
040:005 Och jag såg att en mur gick utomkring huset, runt omkring det.Och mätstången som mannen hade i sin hand var sex alnar lång,var aln en handsbredd längre än en vanlig aln. Och han mättemurbyggnadens bredd: den var en stång, och dess höjd: den var enstång.040:006 Därefter gick han till en port som låg mot öster och steg uppfördess trappsteg; och han mätte portens ena tröskel: den var enstång bred och sedan den andra tröskeln: den var en stång bred.040:007 Och var vaktkammare var en stång lång och en stång bred, ochavståndet mellan vaktkamrarna var fem alnar; och porttröskelninvid portens förhus på inre sidan mätte en stång.040:008 Och han mätte upp portens förhus på inre sidan: det mätte enstång.040:009 Han mätte upp portens förhus det höll åtta alnar, och dessmurpelare: de höllo två alnar. Och portens förhus låg på inresidan.040:010 Och vaktkamrarna i porten mot öster voro tre på var sida, allatre lika stora; och murpelarna på båda sidorna voro lika stora.040:011 Och han mätte portöppningens bredd: den var tio alnar, ochportens längd: den var tretton alnar.040:012 Och framför vaktkamrarna var en avskrankning, som höll en aln;en aln höll ock avskrankningen på motsatta sidan; och varvaktkammare, på vardera sidan, höll sex alnar.040:013 Och han mätte porten från den ena vaktkammarens tak till denandras: den var tjugufem alnar bred; och dörr låg mot dörr.040:014 Och han tog upp murpelarna till sextio alnar; och intillförgårdens murpelare sträckte sig porten runt omkring.040:015 Och avståndet mellan ingångsportens framsida och förhusetsframsida vid den inre portöppningen var femtio alnar.040:016 Och slutna fönster funnos till vaktkamrarna och till derasmurpelare invändigt i porten runt omkring, och likaledes iförhusen; fönstren sutto runt omkring invändigt, och murpelarnavoro prydda med palmer.
040:017 Och han förde mig till den yttre förgården, och jag såg att därvoro tempelkamrar och ett stengolv, anlagt runt omkringförgården; trettio tempelkamrar voro uppbyggda på stengolvet.040:018 Och stengolvet gick utefter portarnas sidoväggar, så att detmotsvarade portarnas längd; detta var det nedre stengolvet.040:019 Och han mätte avståndet från den nedre portens framsida till deninre förgårdens yttre framsida: det var hundra alnar, både påöstra sidan och på norra.040:020 Sedan mätte han ock längden och bredden på den port som låg motnorr på den yttre förgården.040:021 Också den hade tre vaktkamrar på var sida och likaledesmurpelare och förhus, lika stora som den förra portens; den varfemtio alnar lång och tjugufem alnar bred.040:022 Och fönstren, förhuset och palmerna däri voro lika stora som iden port som låg mot öster; och man steg upp till den på sjutrappsteg, och dess förhus låg framför dessa.040:023 Och en port till den inre förgården fanns mitt emot denna port,det var i norr såsom i öster; och han mätte avståndet från denena porten till den andra: det var hundra alnar.040:024 Därefter lät han mig gå till södra sidan, och jag såg att ocksåpå södra sidan fanns en port. Och han mätte dess murpelare ochförhus; de voro lika stora som de andra.040:025 Och fönster funnos på den och på dess förhus runt omkring,likadana som de andra fönstren. Den var femtio alnar lång ochtjugufem alnar bred.040:026 Och trappan ditupp utgjordes av sju trappsteg, och dess förhuslåg framför dessa; och den var prydd med palmer på sinamurpelare, på båda sidor.040:027 Och en port till den inre förgården fanns ock på södra sidan;och han mätte avståndet från den ena porten till den andra påsödra sidan: det var hundra alnar.
040:028 Därefter förde han mig till den inre förgården genom södraporten. Och han mätte den södra porten den var lika stor som deandra040:029 Och dess vaktkamrar, murpelare och förhus voro lika stora som deandra, och fönster funnos på den och på dess förhus runtomkring. Den var femtio alnar lång och tjugu fem alnar bred.040:030 Och förhus funnos runt omkring tjugufem alnar långa och femalnar breda.040:031 Och dess förhus låg utåt den yttre förgården, och dess murpelarevoro prydda med palmer; och uppgången därtill utgjordes av åttatrappsteg.
040:032 Sedan förde han mig till den inre förgårdens östra sida ochmätte porten där; den var lika stor som de andra.040:033 Och dess vaktkamrar, murpelare och förhus voro lika stora som deandra, och fönster funnos på den och på dess förhus runtomkring. Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred.040:034 Och dess förhus låg mot den yttre förgården, och dess murpelarevoro prydda med palmer på båda sidor; och uppgången därtillutgjordes av åtta trappsteg.
040:035 Därefter förde han mig till den norra porten och mätte den; denvar lika stor som de andra.040:036 Så ock dess vaktkamrar, murpelare och förhus, och fönster funnospå den runt omkring. Den var femtio alnar lång och tjugufemalnar bred.040:037 Och dess murpelare stodo vid den yttre förgården, och dessmurpelare voro prydda med palmer på båda sidor; och uppgångendärtill utgjordes av åtta trappsteg.
040:038 Och en tempelkammare med sin ingång fanns vid murpelarna, iportarna; där skulle man skölja brännoffren.040:039 Och i portens förhus stodo två bord på var sida, och på demskulle man slakta brännoffers-, syndoffers- ochskuldoffersdjuren.040:040 Och vid den yttre sidovägg som låg norrut, när man steg upp tillportens ingång, stodo två bord; och vid den andra sidoväggen påporten förhus stodo ock två bord.040:041 Alltså stodo vid portens sidoväggar fyra bord på var sida, ellertillsammans åtta bord, på vilka man skulle slakta.040:042 Och för brännoffret stodo där fyra bord av huggna stenar, en ochen halv aln långa, en och en halv aln breda och en aln höga; pådessa skulle man lägga de redskap som man slaktade brännoffers-och slaktoffersdjuren med.040:043 Och dubbelkrokar, en handsbredd långa, voro fästa innantill runtom kring; och på borden skulle offerköttet läggas.
040:044 Och utanför den inre porten funnos för sångarna, på den inregården, tempelkamrar, som lågo vid den norra portens sidovägg,med sin framsida åt söder; och en annan låg vid den östraportens sidovägg med sin framsida åt norr.040:045 Och han talade till mig: »Denna tempelkammare, vars framsidaligger mot söder, är för de präster som förrätta tjänsten inne ihuset.040:046 Och den tempelkammare vars framsida ligger mot norr är för depräster som förrätta tjänsten vid altaret, alltså för Sadokssöner, vilka äro de av Levi barn, som få träda fram till HERRENför att göra tjänst inför honom.»040:047 Och han mätte förgården; den var hundra alnar lång och hundraalnar bred, en liksidig fyrkant; och altaret stod framför huset.
041:048 Sedan förde han mig till huset förhus. Och han mätte förhusets murpelare: de höllo fem alnar var på sin sida, så ockporten bredd: den var på var sida tre alnar.041:049 Förhuset var tjugu alnar lång och elva alnar brett, nämligen vidtrappstegen på vilka man steg ditupp. Och vid murpelarna stodopelare, en på var sida.
041:001 Därefter förde han mig till tempelsalen. Och han mättemurpelarna de voro sex alnar breda, var på sin sida—tabernaklets bredd.041:002 Och ingången var tio alnar bred, och sidoväggarna vid ingångenvoro på var sida fem alnar. Sedan mätte han salens längd: denvar fyrtio alnar, och dess bredd: den var tjugu alnar.
041:003 Därefter gick han in i det innersta rummet. Och han mättemurpelarna vid ingången: de höllo två alnar, och ingången: denhöll sex alnar, och ingångens bredd: den var sju alnar.041:004 Och han mätte dess längd: den var tjugu alnar, och dess bredd:den var tjugu alnar, framför tempelsalen. Och han sade till mig:»Detta är det allraheligaste.»
041:005 Därefter mätte han husets mur: den höll sex alnar, ochsidokamrarnas bredd: den var fyra alnar, runt omkring helahuset.041:006 Och sidokamrarna lågo den ena ovanför den andra, i trettiotreomgångar; och på den mur som sträckte sig innanför sidokamrarnarunt omkring funnos avsatser, på vilka de skulle hava sittfäste; ty i själva husväggen skulle de icke vara infästa.041:007 Härigenom blevo sidokamrarna, där de lågo kring huset, bredarealltefter som de lågo högre upp. Ty husets kringbyggnadsträckte sig med övervåning ovanpå övervåning runt omkringhuset. Därför växte bredden inåt, alltefter som våningen låghögre upp. Och från den nedersta våningen steg man så upp i denöversta genom den mellersta.041:008 Och jag såg att huset låg på en upphöjd fot, som sträckte sigrunt däromkring; sidokamrarnas grundvalar voro nämligen en helstång höga, sex alnar till kanten.041:009 Sidokamrarnas yttermur var fem alnar tjock; och den plats somblev fri tillhörde husets sidokamrar.041:010 Och mellanrummet bort till tempelkamrarna var tjugu alnar brettrunt omkring hela huset.041:011 Och ingångarna till sidokamrarna lågo utåt den fria platsen, eningång mot norr och en ingång åt söder; den fria platsen var femalnar bred, runt omkring.
041:012 Och den byggnad som låg invid den avsöndrade platsen på västrasidan var sjuttio alnar bred, och byggnadens mur var fem alnartjock runt omkring och nittio alnar lång.
041:013 Och han mätte huset: det var hundra alnar långt. Och denavsöndrade platsen jämte byggnaden med dess murar utgjorde enlängd av hundra alnar.041:014 Och bredden på husets framsida jämte den avsöndrade platsen åtöster utgjorde en längd av hundra alnar.041:015 Och han mätte längden på den byggnad som låg invid denavsöndrade platsen, på dennas baksida, och mätte avsatserna pådess framvägg åt båda sidor—de höllo hundra alnar—vidaredet inre tempelrummet och förgårdsförhusen,041:016 trösklarna och de slutna fönstren, avsatserna på framväggen runtomkring, i deras tre våningar, platsen invid tröskeln—som varav polerat trä—runt omkring,041:017 så ock avståndet från marken upp till fönstren. Och fönstrenvoro täckta. Men ovanför dörren, både in emot det inre rummetoch utåt, och eljest utefter hela väggen runt omkring, innantilloch utantill, funnos avmätta fält,041:018 på vilka framställdes keruber och palmer, var palm mellan tvåkeruber. Och var kerub hade två ansikten:041:019 ett människoansikte åt palmen på ena sidan, och ett lejonansikteåt palmen på andra sidan; så var gjort på hela huset runtomkring.041:020 Från marken ända upp över ingången funnos keruber och palmerframställda, så ock på tempelsalens väggar.041:021 Tempelsalens dörröppning var fyrkantig, och framsidan av detheligaste hade sitt givna utseende.041:022 Altaret var av trä, tre alnar högt och två alnar långt, och dethade hörn; och dess långsidor och väggar voro av trä. Och hantalade till mig: »Detta är det bord som skall stå inför HERRENSansikte.»
041:023 Och både tempelsalen och det heligaste hade dubbeldörrar.041:024 Och var dörr hade två dörrskivor, två vridbara dörrskivor: denena dörren hade två dörrskivor, och likaledes den andra två.041:025 Och på dem, på dörrarna till tempelsalen, funnos framställdakeruber och palmer, likasom på väggarna; och på förhusetsframsida, utantill, var ett trapphus av trä.041:026 Och slutna fönster och palmer funnos på förhusets sidoväggar, påbåda sidor, så ock i husets sidokamrar och itrapphusen.
042:001 Och han lät mig gå ut på den yttre förgården den väg som gick åtnorr, och förde mig därefter till den byggnad med tempelkamrar,som låg invid den avsöndrade platsen och tillika invidmurbyggnaden norrut,042:002 till långsidan, som mätte hundra alnar, med sin ingång i norr;men bredden var femtio alnar.042:003 Ut emot den tjugu alnar breda platsen på den inre förgården ochut emot stengolvet på den yttre förgården lågo avsatserna på detena husets framvägg mitt emot avsatserna på det andra husetsframvägg, i tre våningar.042:004 Och framför tempelkamrarna gick en tio alnar bred gång till deninre förgården, en alnsbred väg; och ingångarna lågo mot norr.042:005 Men de översta tempelkamrarna voro mindre än de andra, tyavsatserna på framväggen togo bort mer rum från dem än från denedersta och mellersta kamrarna i byggnaden.042:006 Ty kamrarna lågo i tre våningar och hade inga pelare, såsomförgårdarna hade; därför blevo de översta våningens kamrar merindragna än den nedersta och den mellersta våningens.042:007 Och en yttre skiljemur gick utmed tempelkamrarna åt den yttreförgården till, framför tempelkamrarna, och den var femtio alnarlång.042:008 Ty längden på tempelkammarbyggnaden utåt den yttre förgården varfemtio alnar, men åt templet till hundra alnar.042:009 Och nedanför dessa tempelkamrar var ingången från öster, när manville komma till dem från den yttre förgården.
042:010 Där förgårdens skiljemur var som tjockast, lågo ock på östrasidan tempelkamrar invid den avsöndrade platsen och tillikainvid murbyggnaden.042:011 Och en väg gick framför dem, likadan som vägen framförtempelkamrarna på norra sidan; och de hade samma längd ochbredd. Och alla utgångar här voro såsom där, både i fråga omövriga anordningar och i fråga om själva dörröppningarna.042:012 Och såsom det var med dörröppningarna på tempelkamrarna vidsödra sidan, så fanns också har en dörröppning, vid vilken enväg begynte, en väg som gick utefter den behöriga skiljemuren,och som låg österut, när man gick in i tempelkamrarna.
042:013 Och han sade till mig: »De norra och södra tempelkamrarna invidden avsöndrade platsen skola vara de heliga tempelkamrar i vilkaprästerna, som få träda fram inför HERREN, skola äta dethögheliga; där skola de förvara det högheliga, såväl spisoffersom syndoffer och skuldoffer ty det är en helig plats.042:014 När prästerna—som från helgedomen icke strax få begiva sigtill den yttre förgården—hava kommit ditin, skola de därlämna kvar de kläder i vilka de hava gjort tjänst, ty dessa äroheliga; först när de hava iklätt sig andra kläder, få de trädaut på den plats som är för folket.»
042:015 När han nu hade slutat uppmätningen av det inre huset, lät hanmig gå ut till den port som låg mot öster. Och han mätte platsenrunt omkring.042:016 Han mätte med sin mätstång åt östra sidan: den höll eftermätstången fem hundra stänger runt omkring.042:017 Han mätte åt norra sidan: den höll efter mätstången fem hundrastänger runt omkring.042:018 Han mätte ock åt södra sidan: den höll efter mätstången femhundra stänger.042:019 Han vände sig mot västra sidan och mätte med mätstången femhundra stänger.042:020 Åt alla fyra sidorna mätte han platsen. Den var omgiven av enmur, som utefter platsens längd höll fem hundra stänger ochutefter dess bredd fem hundra stänger. Och den skulle skilja detheliga från det som icke var heligt.
043:001 Och han lät mig gå åstad till porten, den port som vette åtöster.043:002 Då såg jag Israels Guds härlighet komma österifrån, och dånetdärvid var såsom dånet av stora vatten, och jorden lyste av hanshärlighet.043:003 Och den syn som jag då såg var likadan som den jag såg, när jagkom för att fördärva staden; det var en syn likadan som den jagsåg vid strömmen Kebar. Och jag föll ned på mitt ansikte.043:004 Och HERRENS härlighet kom in i huset genom den port som låg motöster.043:005 Och en andekraft lyfte upp mig och förde mig in på den inreförgården, och jag såg att HERRENS härlighet uppfyllde huset.043:006 Då hörde jag en röst tala till mig från huset, under det att enman stod bredvid mig.043:007 Den sade till mig: Du människobarn, detta är den plats där mintron är, den plats där mina fötter skola stå, där jag vill boibland Israels barn evinnerligen. Och Israels hus skall icke merorena mitt eviga namn, varken de själva eller deras konungar,med sin trolösa avfällighet, med sina konungars döda kroppar ochmed sina offerhöjder:043:008 de som satte sin tröskel invid min tröskel, och sin dörrpost vidsidan av min dörrpost, så att allenast muren var mellan mig ochdem, och som så orenade mitt heliga namn med de styggelser debedrevo, varför jag ock förgjorde dem i min vrede.043:009 Men nu skola de skaffa sin trolösa avfällighet och sinakonungars döda kroppar långt bort ifrån mig, så att jag kan boibland dem evinnerligen.
043:010 Men du, människobarn, förkunna nu för Israels barn om detta hus,på det att de må blygas för sina missgärningar. Må de mäta dethärliga byggnadsverket.043:011 Om de då blygas för allt vad de hava gjort, så kungör för democh teckna för deras ögon upp husets form och inredning, dessutgångar och ingångar, alla dess former och alla stadgar därom,alla dess former och alla lagar därom, så att de akta på heladess form och alla stadgar därom och göra efter dem.043:012 Detta är lagen om huset: på toppen av berget skall hela dessområde runt omkring vara högheligt. Ja, detta är lagen omhuset.
043:013 Men dessa voro måtten på altaret i alnar, var aln en handsbreddlängre an en vanlig aln: Dess bottenram var en aln hög och enaln bred, och kanten på ramen, runt omkring utmed randen, varett kvarter hög; detta var altarets underlag.043:014 Avståndet från bottenramen vid marken upp till den nedreavsatsen var två alnar, och bredden var en aln. Avståndet frånden mindre avsatsen upp till den större var fyra alnar, ochbredden var en aln.043:015 Altarhärden höll fyra alnar; och från altarhärden stodo de fyrahornen uppåt.043:016 Och altarhärden var tolv alnar lång och tolv alnar bred, så attdess fyra sidor bildade en liksidig fyrkant.043:017 Och avsatsen var fjorton alnar lång och fjorton alnar bred,utefter sina fyra sidor. Kanten runt omkring den höll en halvaln, och dess bottenram sträckte sig en aln runt omkring. Ochaltarets trappsteg vette åt öster.
043:018 Och han sade till mig: »Du människobarn, så säger Herren,HERREN: Dessa äro stadgarna om altaret för den dag då det bliverfärdigt, så att man kan offra brännoffer och stänka blod därpå.043:019 Då skall du åt de levitiska prästerna giva en ungtjur tillsyndoffer, åt dem som äro av Sadoks säd, och som få träda framtill mig, säger Herren, HERREN, för att göra tjänst inför mig.043:020 Och du skall taga något av dess blod och stryka på altarets fyrahörn och på avsatsens fyra hörn och på kanten runt omkring; såskall du rena det och bringa försoning för det.043:021 Sedan skall du taga syndofferstjuren, och utanför helgedomenskall den brännas upp på en därtill bestämd plats, som hör tillhuset.043:022 Och nästa dag skall du föra fram en felfri bock till syndoffer;och man skall rena altaret med den, på samma sätt som man renadedet med tjuren.043:023 När du så har fullbordat reningen, skall du föra fram en felfriungtjur och en felfri vädur av småboskapen.043:024 Dem skall du föra fram inför HERREN, och prästerna skola strösalt på dem och offra dem såsom brännoffer åt HERREN.043:025 Under sju dagar skall du dagligen offra en syndoffersbock; ochen ungtjur och en vädur av småboskapen, båda felfria, skall manlikaledes offra.043:026 Under sju dagar skall man sålunda bringa försoning för altaretoch rena det och inviga det.043:027 Men sedan dessa dagar hava gått till ända, skola prästerna pååttonde dagen och allt framgent offra på altaret edra brännofferoch tackoffer; och jag skall då hava behag till eder, sägerHerren, HERREN».
044:001 Därefter förde han mig tillbaka mot helgedomens yttre port, denkom vette åt öster; den var nu stängd.044:002 Och HERREN sade till mig: »Denna port skall förbliva stängd ochicke mer öppnas, och ingen skall gå in genom den, ty HERREN,Israels Gud, har gått in genom den; därför skall den varastängd.044:003 Dock skall fursten, eftersom han är furste, få sitta där ochhålla måltid inför HERRENS ansikte; han skall då gå in genomportens förhus, och samma väg skall han gå ut igen.»
044:004 Därefter förde han mig genom norra porten till platsen framförhuset; och jag fick se huru HERRENS härlighet uppfyllde HERRENShus. Då föll jag ned på mitt ansikte.044:005 och HERREN sade till mig: Du människobarn, akta på och se meddina ögon, och hör med dina öron allt vad jag nu talar med digom alla stadgar angående HERRENS hus och om alla lagar som röradet; och giv akt på huru man går in i huset genom allahelgedomens utgångar.044:006 Och säg till Israels hus, det gensträviga: Så säger Herren,HERREN: Nu må det vara nog med alla de styggelser I havenbedrivit, I av Israels hus,044:007 I som haven låtit främlingar med oomskuret hjärta och oomskuretkött komma in i min helgedom och vara där, så att mitt hus harblivit ohelgat, under det att I framburen min spis, fett ochblod. Så har mitt förbund blivit brutet, för att icke nämna allaedra andra styggelser.044:008 I haven icke själva förrättat tjänsten vid mina heliga föremål,utan haven satt andra till att åt eder förrätta tjänsten i minhelgedom.044:009 Så säger Herren, HERREN: Ingen främling med oomskuret hjärta ochoomskuret kött får komma in i min helgedom, ingen av defrämlingar som finnas bland Israels barn.044:010 Utan de leviter som gingo bort ifrån mig, när Israel for vilsede som då själva foro vilse och gingo bort ifrån mig och följdesina eländiga avgudar, de skola bära på sin missgärning044:011 och skola i min helgedom bestrida vakttjänstgöringen vid husetsportar och annan tjänstgöring i huset; de skola slaktabrännoffer och slaktoffer åt folket, och skola stå inför demtill att betjäna dem.044:012 Eftersom de betjänade dem inför deras eländiga avgudar och såblevo för Israels hus en stötesten till missgärning, därförbetygar jag om dem med upplyft hand, säger Herren, HERREN, attde skola få bära på sin missgärning.044:013 De skola icke få nalkas mig, till att förrätta prästerlig tjänstinför mig, eller till att nalkas något av mina heliga föremål,nämligen de högheliga, utan de skola bära på sin skam och på destyggeliga synder som de hava bedrivit.044:014 Och jag skall sätta dem till att förrätta tjänsten i huset vidallt tjänararbete där, allt som där skall utföras.
044:015 Men de levitiska präster, nämligen Sadoks söner, som förrättadetjänsten vid min helgedom, när de övriga israeliterna foro vilseoch gingo bort ifrån mig, de skola få träda fram till mig föratt göra tjänst inför mig; de skola stå inför mitt ansikte föratt offra åt mig fett och blod, säger Herren, HERREN.044:016 De skola gå in i min helgedom, och de skola träda fram till mittbord för att göra tjänst inför mig och förrätta vad som är attförrätta åt mig.044:017 Och när de komma in i den inre förgårdens portar, skola deikläda sig linnekläder; de få icke hava på sig något av ylle,när de göra tjänst i den inre förgårdens portar och inne ihuset.044:018 De skola hava huvudbonader av linne på sina huvuden, ochbenkläder av linne omkring sina länder; de skola icke omgjordasig med något som framkallar svett.044:019 Och när de sedan gå ut på den yttre förgården, till folket påden yttre förgården, skola de taga av sig de kläder i vilka dehava gjort tjänst, och skola lämna dem kvar i helgedomenstempelkamrar och ikläda sig andra kläder, för att de icke mågöra folket heligt med sina kläder.044:020 De skola icke raka huvudet, men skola icke heller låta håretväxa fritt, utan skola klippa sitt huvudhår kort.044:021 Och vin får ingen präst dricka, när han har kommit in på deninre förgården.044:022 En änka eller en frånskild kvinna får han icke taga till hustruåt sig, utan allenast en jungfru av Israels barns släkt; dockfår han taga en änka, om hon är änka efter en präst.044:023 Och de skola lära mitt folk att skilja mellan heligt och oheligtoch undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent.044:024 Och i rättssaker skola de uppträda såsom domare och skola avdömadem efter mina rätter. Och mina lagar och stadgar skola deiakttaga vid alla mina högtider, och mina sabbater skola dehålla heliga.044:025 Ingen av dem får orena sig genom att gå in till någon dödmänniska; allenast genom fader eller moder eller son ellerdotter eller broder, eller genom en syster som icke har tillhörtnågon man må han ådraga sig orenhet.044:026 Men när han därefter har blivit ren, skall man räkna för honomytterligare sju dagar;044:027 och på den dag då han går in i helgedomen, på den inreförgården, för att göra tjänst i helgedomen, då skall han bärafram ett syndoffer för sig, säger Herren, HERREN.044:028 Och deras arvedel skall bestå däri att jag själv skall varaderas arvedel. Och I skolen icke giva dem någon besittning iIsrael, ty jag själv är deras besittning.044:029 Spisoffret och syndoffret och skuldoffret få de äta, och allttillspillogivet i Israel skall höra dem till.044:030 Och det första av alla förstlingsfrukter av alla slag, och allaoffergärder av alla slag, vadhelst I frambären såsom offergärd,detta skall höra prästerna till; och förstlingen av edert mjölskolen I giva åt prästen, för att du må bringa välsignelse överditt hus.044:031 Intet självdött eller ihjälrivet djur, vare sig fågel ellerboskapsdjur, få prästerna äta.
045:001 Och när I genom lottkastning fördelen landet till arvedel, dåskolen I åt HERREN giva en offergärd, en helig del av landet, ilängd tjugufem tusen alnar och i bredd tio tusen; detta styckeskall vara heligt till hela sitt omfång runt omkring.045:002 Härav skall tagas till helgedomen en liksidig fyrkant, femhundra alnar i längd och fem hundra i bredd, runt omkring, ochtill utmark där runt omkring femtio alnar.045:003 Av det tillmätta stycket skall du alltså avmäta ett område,tjugufem tusen alnar i längd och tio tusen i bredd; där skallhelgedomen, det högheliga, ligga.045:004 Detta skall vara en helig del av landet, och det skall tillhöraprästerna, som göra tjänst i helgedomen, dem som få träda framtill att göra tjänst inför HERREN; detta skall vara en plats åtdem för deras hus, så ock en helig plats för helgedomen.045:005 Och ett stycke, tjugufem tusen alnar i längd och tio tusen ibredd, skall tillhöra leviterna, som göra tjänst i huset, såsomderas besittning, med tjugu tempelkamrar.045:006 Och åt staden skolen I giva till besittning ett område, femtusen alnar i bredd och tjugufem tusen i längd, motsvarande detheliga offergärdsområdet; det skall höra hela Israels hus till.045:007 Och fursten skall på båda sidor om det heliga offergärdsområdetoch stadens besittning få ett område, beläget invid det heligaoffergärdsområdet och stadens besittning, dels på västra sidan,västerut, dels ock på östra sidan, österut, och I längdmotsvarande en stamlotts utsträckning från västra gränsen tillöstra.045:008 Detta skall han hava till sitt land, till besittning iIsrael. Och mina furstar skola då icke mer förtrycka mitt folk,utan skola låta Israels hus få behålla sitt land efter sinastammar.
045:009 Så säger Herren, HERREN: Nu må det vara nog, I Israels furstar.Skaffen bort våld och förtryck, och öven rätt och rättfärdighet;hören upp att driva mitt folk ifrån hus och hem, säger Herren,HERREN.045:010 Riktig våg, riktig efa, riktigt bat-mått skolen I hava.045:011 Efan och bat-måttet skola hålla samma mått, så att bat-måttetrymmer tiondedelen av en homer, och likaledes efan tiondedelenav en homer; ty efter homern skall man bestämma måtten.045:012 Sikeln skall innehålla tjugu gera; tjugu siklar, tjugufemsiklar, femton siklar skall minan innehålla hos eder.
045:013 Detta är den offergärd I skolen giva: en sjättedels efa av varhomer vete och en sjättedels efa av var homer korn;045:014 vidare den stadgade gärden av olja, räknat efter bat av olja: entiondedels bat av var kor (som är ett mått på tio bat och likamed en homer, ty tio bat utgöra en homer);045:015 vidare av småboskapen från Israels betesmarker ett djur på varttvåhundratal, till spisoffer, brännoffer och tackoffer, för attbringa försoning för folket, säger Herren, HERREN.045:016 Allt folket i landet skall vara förpliktat till denna offergärdåt fursten i Israel.045:017 Men fursten skall det åligga att frambära brännoffer, spisofferoch drickoffer på festerna, nymånaderna och sabbaterna, vid allaIsraels hus' högtider. Han skall anskaffa syndoffer, spisoffer,brännoffer och tackoffer till att bringa försoning för Israelshus.
045:018 Så säger Herren, HERREN: På första dagen i första månaden skalldu taga en felfri ungtjur och rena helgedomen.045:019 Och prästen skall taga något av syndoffrets blod och stryka påhusets dörrpost och på altaravsatsens fyra hörn och pådörrposten till den inre förgårdens port.045:020 Så skall du ock göra på sjunde dagen i månaden, om så är, attnågon har syndat ouppsåtligen och av fåkunnighet; på detta sättskolen I bringa försoning för huset.045:021 På fjortonde dagen i första månaden skolen I fira påskhögtid; isju dagar skolen I hålla högtid, och man skall då äta osyratbröd.045:022 På den dagen skall fursten för sig själv och för allt folket ilandet offra en tjur till syndoffer.045:023 Men sedan, under högtidens sju dagar, skall han dagligen underde sju dagarna offra såsom brännoffer åt HERREN sju tjurar ochsju vädurar, alla felfria, och såsom syndoffer en bock dagligen.045:024 Och såsom spisoffer skall han offra en efa till var tjur och enefa till var vädur, jämte en hin olja till var efa.045:025 På femtonde dagen i sjunde månaden skall han vid högtidenframbära likadana offer under de sju dagarna, likadanasyndoffer, brännoffer och spisoffer och lika mycket olja.
046:001 Så säger Herren, HERREN: Den inre förgårdens port, den somvetter åt öster, skall vara stängd under de sex arbetsdagarna,men på sabbatsdagen skall den öppnas; likaledes skall den öppnaspå nymånadsdagen.046:002 Och då skall fursten utifrån gå in genom portens förhus ochställa sig vid portens dörrpost; och när prästerna offra hansbrännoffer och hans tackoffer, skall han tillbedja på portenströskel och därefter gå ut. Men porten skall icke stängas förrenom aftonen.046:003 Och folket i landet skall på sabbater och nymånader tillbedjainför HERREN vid ingången till samma port.046:004 Och brännoffret som fursten skall frambära åt HERREN skall påsabbatsdagen utgöras av sex felfria lamm och en felfri vädur.046:005 Och såsom spisoffer skall han frambära en efa till väduren, mentill lammen såsom spisoffer så mycket han vill giva, jämte enhin olja till var efa.046:006 Men på nymånadsdagen skall han frambära en felfri ungtjur, sexlamm och en vädur, allasammans felfria.046:007 Och såsom spisoffer skall han offra en efa till tjuren och enefa till väduren, och till lammen så mycket han vill anskaffa,jämte en hin olja till var efa.046:008 Och när fursten vill gå in, skall han gå in genom portensförhus, och samma väg skall han gå ut igen.046:009 Men när folket i landet kommer inför HERRENS ansikte vidhögtiderna, då skall den som har gått in genom norra porten föratt tillbedja gå ut genom södra porten, och den som har gått ingenom södra porten skall gå ut genom norra porten; ingen skallgå tillbaka genom samma port som han har kommit in igenom, utanman skall gå ut genom den motsatta.046:010 Och fursten skall gå in tillsammans med de andra, när de gå in;och när de gå ut, skola de gå ut tillsammans.046:011 Men vid fester och högtider skall spisoffret utgöras av en efatill var tjur och en efa till var vädur, och till lammen av såmycket han vill giva, jämte en hin olja till var efa.046:012 Och när fursten vill offra ett frivilligt offer, vare sig ettbrännoffer eller ett tackoffer såsom frivilligt offer åt HERREN,då skall man öppna åt honom den port som vetter åt öster, ochhan skall offra sitt brännoffer och sitt tackoffer alldeles så,som han plägar offra på sabbatsdagen; och därefter skall han gåut och sedan han har gått ut, skall man stänga porten.
046:013 Du skall dagligen offra såsom brännoffer åt HERREN ett felfrittårsgammalt lamm; var morgon skall du offra ett sådant.046:014 Och såsom spisoffer skall du därtill offra var morgon ensjättedels efa, så ock en tredjedels hin olja för att fuktamjölet—detta såsom spisoffer åt HERREN, såsom evärdlig rättför beständigt.046:015 I skolen offra lammet och spisoffret och oljan var morgon såsomdagligt brännoffer.
046:016 Så säger Herren, HERREN: Om fursten giver någon av sina söner engåva, så bliver det dennes arvedel, det skall höra hans sönertill; de skola besitta det såsom arv.046:017 Men om han av sin arvedel giver något såsom gåva åt någon avsina tjänare, så skall detta tillhöra denne intill friåret; dåskall det återgå till fursten. Hans arvedel är det ju, och hanssöner skall det tillfalla.046:018 Fursten må icke taga något av folkets arvedel och så kränka deni deras besittningsrätt; allenast av sin egen besittning må hangiva arvedelar åt sina söner, för att ingen av mitt folk skallbliva undanträngd från sin särskilda besittning.046:019 Och han förde mig genom den ingång som låg vid sidan av portentill de heliga tempelkamrar som voro bestämda för prästerna, ochsom vette åt norr; och jag såg att där var en plats längst uppei väster.046:020 Och han sade till mig: »Detta är den plats där prästerna skolakoka skuldoffret och syndoffret, och där de skola bakaspisoffret, för att icke behöva bära ut det på den yttreförgården och så göra folket heligt.»046:021 Därefter lät han mig gå ut på den yttre förgården och förde migomkring till förgårdens fyra hörn; och jag såg då att i vart ochett av förgårdens hörn fanns en gård.046:022 I förgårdens fyra hörn funnos kringstängda gårdar, fyrtio alnarlånga och trettio alnar breda; dessa fyra hörngårdar voro likastora.046:023 Och runt omkring inuti dem gick en mur, runt omkring i allafyra; och nedtill vid muren runt omkring hade man inrättateldstäder till kokning.046:024 Och han sade till mig: »Detta är de kök i vilka husets tjänareskola koka folkets slaktoffer.»