009:015 Och nu, Herre, vår Gud, du som förde ditt folk ut ur Egyptensland med stark hand, och så gjorde dig ett namn, som är detsammaän i dag! Vi hava syndat, vi hava varit ogudaktiga.009:016 Men Herre, låt, för all din rättfärdighets skull, din vrede ochförtörnelse vända sig ifrån din stad Jerusalem, ditt heligaberg; ty genom våra synder och genom våra faders missgärningarhava Jerusalem och ditt folk blivit till smälek för alla som boomkring oss.009:017 Och hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan, och låtditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom, för Herrens skull.009:018 Böj, min Gud, ditt öra härtill och hör; öppna dina ögon och sevilken förödelse som har övergått oss, och se till staden som äruppkallad efter ditt namn. Ty icke i förlitande på vadrättfärdigt vi hava gjort bönfalla vi inför dig, utan iförlitande på din stora barmhärtighet.009:019 O Herre, hör, o Herre, förlåt; o Herre, akta härpå, och utförditt verk utan att dröja—för din egen skull, min Gud, ty dinstad och ditt folk äro uppkallade efter ditt namn.»
009:020 Medan jag ännu så talade och bad och bekände min egen och mittfolk Israels synd och inför HERREN, min Gud, frambar min förbönför min Guds heliga berg—009:021 medan jag alltså ännu så talade i min bön, kom Gabriel till migi flygande hast, den man som jag förut hade sett i min syn; ochdet var vid tiden för aftonoffret.009:022 Han undervisade mig och talade till mig och sade:
»Daniel, jag har nu begivit mig hit för att lära dig förstånd.009:023 Redan när du begynte din bön, utgick befallning, och jag harkommit för att giva dig besked, ty du är högt benådad. Så giv nuakt på ordet, och akta på synen.
009:024 Sjuttio veckor äro bestämda över ditt folk och över din heligastad, innan en gräns sättes för överträdelsen och synderna få enände och missgärningen varder försonad och en evig rättfärdighetframhavd, och innan syn och profetia beseglas och en höghelighelgedom bliver smord.009:025 Så vet nu och förstå: Från den tid då ordet om att Jerusalemåter skulle byggas upp utgick, till dess en smord, en furste,kommer, skola sju veckor förgå; och under sextiotvå veckor skalldet åter byggas upp med sina gator och sina vallgravar, om ock itider av trångmål.009:026 Men efter de sextiotvå veckorna skall en som är smord förgöras,utan att någon efterföljer honom. Och staden och helgedomenskall en anryckande furstes folk förstöra; men själv skall dennefå sin ände i störtfloden. Och intill änden skall strid vara;förödelse är oryggligt besluten.009:027 Och han skall med många sluta ett starkt förbund för en vecka,och för en halv vecka skola genom honom slaktoffer och spisoffervara avskaffade; och på styggelsens vinge skall förödarenkomma. Detta skall fortgå, till dess att förstöring ochoryggligt besluten straffdom utgjuter sig över förödaren.»
010:001 I den persiske konungen Kores' tredje regeringsår fick Daniel, som ock kallades Beltesassar, en uppenbarelse; den uppenbarelsen är sanning och bådar stor vedermöda. Och han aktade på uppenbarelsen och lade märke till synen.
010:002 Jag, Daniel, hade då gått sörjande tre veckors tid.010:003 Jag åt ingen smaklig mat, kött och vin kommo icke i min mun, ejheller smorde jag min kropp med olja, förrän de tre veckornahade gått till ända.010:004 På tjugufjärde dagen i första månaden, när jag var vid strandenav den stora floden, nämligen Hiddekel,010:005 fick jag, då jag lyfte upp mina ögon, se en man stå där, klädd ilinnekläder och omgjordad kring sina länder med ett bälte avguld från Ufas.010:006 Hans kropp var såsom av krysolit hans ansikte liknade enljungeld hans ögon voro såsom eldbloss, han armar och föttersåsom glänsande koppar; och ljudet av hans tal var såsom ettväldigt dån.010:007 Och jag, Daniel, var den ende som såg synen; de män som voro medmig sågo den icke, men en stor förskräckelse föll över dem, såatt de flydde bort och gömde sig.010:008 Så blev jag allena kvar, och när jag såg den stora synen,förgick all min kraft; färgen vek bort ifrån mitt ansikte, såatt det blev dödsblekt, och jag hade ingen kraft mer kvar.
010:009 Då hörde jag ljudet av hans tal; och på samma gång jag hördeljudet av hans tal, där jag låg i vanmakt på mitt ansikte, medansiktet mot jorden,010:010 rörde en hand vid mig och hjälpte mig, så att jag skälvandekunde resa mig på mina knän och händer.010:011 Sedan sade han till mig: »Daniel, du högt benådade man, giv aktpå de ord som jag vill tala till dig, och res dig upp på dinafötter; ty jag har nu blivit sänd till dig.» När han så taladetill mig, reste jag mig bävande upp.010:012 Och han sade till mig: »Frukta icke, Daniel, ty redan ifrånförsta dagen, då när du vände ditt hjärta till att söka förståndoch till att ödmjuka dig inför din Gud, hava dina ord varithörda; och jag har nu kommit för dina ords skull.010:013 Fursten för Persiens rike stod mig emot under tjuguen dagar; mendå kom Mikael, en av de förnämsta furstarna, mig till hjälp,under det att jag förut hade stått där allena mot Persienskonungar.010:014 Och nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som skallhända ditt folk i kommande dagar; ty också detta är en syn somsyftar på framtiden.»
010:015 Under det han så talade till mig, böjde jag mitt ansikte motjorden och var stum.010:016 Men se, han som var lik en människa rörde vid mina läppar. Dåupplät jag min mun och talade och sade till honom som stodframför mig: »Min herre, vid den syn jag såg har jag känt miggripen av vånda, och jag har ingen kraft mer kvar.010:017 Huru skulle också min herres tjänare, en sådan som jag, kunnatala med en sådan som min herre är? Jag har nu ingen kraft mer imig och förmår icke mer att andas.»010:018 Då rörde han som såg ut såsom en människa åter vid mig ochstyrkte mig.010:019 Han sade: »Frukta icke, du högt benådade man; frid vare med dig,var stark, ja, var stark.» När han så talade med mig, kände jagmig styrkt och sade: »Tala, min herre, ty du har nu styrkt mig.»010:020 Då sade han: »Kan du nu förstå varför jag har kommit till dig?Men jag måste strax vända tillbaka för att strida mot furstenför Persien, och när jag är fri ifrån honom, kommer fursten förJavan.010:021 Dock vill jag förkunna för dig vad som är upptecknat isanningens bok. Och ingen enda står mig bi mot dessa, förutomMikael, eder furste.
011:001 Och jag stod vid hans sida såsom hans stöd och värn i medernDarejaves' första regeringsår.
011:002 Och nu skall jag förkunna för dig vad visst är.
Se, ännu tre konungar skola uppstå i Persien, och den fjärdeskall förvärva sig större rikedomar än någon av de andra, ochnär han har blivit som starkast genom sina rikedomar, skall hanuppbjuda all sin makt mot Javans rike.011:003 Sedan skall en väldig konung uppstå, och han skall härska medstor makt och göra vad han vill.011:004 Men knappt har han uppstått, så skall hans rike brista sönderoch bliva delat efter himmelens förra väderstreck; och det skallicke tillfalla hans avkomlingar eller förbliva lika mäktigt somnär han hade makten; ty hans rike skall omstörtas och tillfallaandra än dem.
011:005 Och konungen i Söderlandet skall bliva mäktig, så ock en av hansfurstar; ja, denne skall bliva en ännu mäktigare härskare än hansjälv, och hans herradöme skall bliva stort.011:006 Och efter några år skola de förbinda sig med varandra, ochSöderlandskonungens dotter skall draga till konungen iNordlandet för att komma åstad förlikning. Men hon skall ickekunna behålla den makt hon vinner, ej heller skall han och hansmakt bliva beståndande; utan hon skall bliva given till pris,hon jämte dem som läto henne draga dit, både hennes fader ochden man som i sin tid tog henne till sig.
011:007 Men av telningarna från hennes rot skall en stiga upp på hansplats; denne skall draga mot Nordlandskonungens här och trängain i hans fäste och göra med folket vad han vill och behållaövermakten.011:008 Deras gudar och beläten och deras dyrbara håvor, både silver ochguld, skall han ock föra såsom byte till Egypten. Sedan skallhan i några år lämna Nordlandskonungen i ro.011:009 Däremot skall denne tränga in i Söderlandskonungens rike, menhan skall få vända tillbaka till sitt land igen.
011:010 Och hans söner skola rusta sig till strid och samla en väldigkrigs här; och den skall rycka fram och svämma över och utbredasig; och den skall komma igen, och striden skall föras ända framtill hans fäste.011:011 Då skall konungen i Söderlandet resa sig i förbittring och dragaut och strida mot konungen i Nordlandet; och denne skall ställaupp en stor härskara, men den härskaran skall varda given i denandres hand.011:012 När då härskaran är sin kos, växer hans övermod; men om han änhan slagit ned tiotusenden, får han dock icke makten.011:013 Konungen i Nordlandet skall ställa upp en ny härskara, större änden förra; och efter en tid av några år skall han komma med enstor krigshär och stora förråd.011:014 Vid samma tid skola många andra resa sig mot konungen iSöderlandet; våldsmän av ditt eget folk skola ock upphäva sig,för att synen skall fullbordas; men dessa skola falla.011:015 Och konungen i Nordlandet skall rycka an och kasta upp vallaroch intaga en välbefäst stad; och Söderlandets makt skall ickekunna hålla stånd, dess utvalda krigsfolk skall icke hava någonkraft till motstånd.011:016 Och han som rycker emot honom skall göra vad han vill, och ingenskall kunna stå emot honom; han skall sätta sig fast i »dethärliga landet», och förstöring skall komma genom hans hand.011:017 Han skall rycka an med hela sitt rikes makt; dock är han hågadför förlikning, och en sådan skall han komma åstad. En av sinadöttrar skall han giva åt honom till hustru, henne tillfördärv. Men detta skall icke hava något bestånd och icke varahonom till gagn.011:018 Därefter skall han vända sig mot öländerna och intaga många; menen härförare skall göra slut på hans smädelser, ja, låta hanssmädelser vända tillbaka över honom själv.011:019 Då skall han vända sig till sitt eget lands fästen; men hanskall vackla och falla och sedan icke mer finnas till.011:020 Och på hans plats skall uppstå en annan, en som låter en fogdedraga igenom det land som är hans rikes prydnad; men efter någradagar skall han störtas, dock icke genom vrede, ej heller ikrig.
011:021 Och på hans plats skall uppstå en föraktlig man, åt vilkenkonungavärdighet icke var ämnad; oförtänkt skall han komma ochbemäktiga sig riket genom ränker.011:022 Och översvämmande härar skola svämmas bort för honom ochkrossas, så ock förbundets furste.011:023 Från den stund då man förbinder sig med honom skall han bedrivasvek. Han skall draga åstad och få övermakten, med allenastlitet folk.011:024 Oförtänkt skall han falla in i landets bördigaste trakter, ochskall göra ting som hans fäder och hans fäders fäder icke hadegjort; byte och rov och gods skall han strö ut åt sitt folk; ochmot fästena skall han förehava anslag, intill en viss tid.
011:025 Och han skall uppbjuda sin kraft; och sitt mod emot konungen iSöderlandet och komma med en stor här, men konungen iSöderlandet skall ock rusta sig till strid, med en mycket storoch talrik här; dock skall han icke kunna hålla stånd, för deanslags skull som göras mot honom.011:026 De som äta hans bröd skola störta honom. Och hans här skallsvämma över, och många skola bliva slagna och falla.011:027 Båda konungarna skola hava ont i sinnet, där de sitta tillhopavid samma bord, skola de tala lögn, men det skall icke havanågon framgång; ty ännu dröjer änden, intill den bestämda tiden.011:028 Han skall vända tillbaka till sitt land med stora förråd, ochhan skall lägga planer mot det heliga förbundet; och när han harfullbordat dem, skall han vända tillbaka till sitt land.
011:029 På bestämd tid skall han sedan åter draga åstad mot Söderlandet,men denna senare gång skall det ej gå såsom den förra.011:030 Ty skepp från Kittim skola komma emot honom, och han skallförlora modet. Då skall han vända om och rikta sin vrede mot detheliga förbundet och giva den fritt lopp. Och när han har kommithem, skall han lyssna till dem som hava övergivit det heligaförbundet.011:031 Och härar, utsända av honom, skola komma och oskära helgedomensfäste och avskaffa det dagliga offret och ställa upp förödelsensstyggelse.011:032 Och dem som hava kränkt förbundet skall han med hala ord lockatill helt avfall; men de av folket, som känna sin Gud, skola ståfasta och hålla ut.011:033 Och de förståndiga bland folket skola lära många insikt; men deskola bliva hemsökta med svärd och eld, med fångenskap ochplundring, till en tid;011:034 dock skall under hemsökelsen en liten seger beskäras dem, ochmånga skola då av skrymteri sluta sig till dem.011:035 Hemsökelsen skall träffa somliga av de förståndiga, för att enluttring skall ske bland dem, så att de varda renade och tvagnatill ändens tid; ty ännu dröjer denna, intill den bestämdatiden.
011:036 Och konungen skall göra vad han vill och skall förhäva sig ochuppträda stormodigt mot allt vad gud heter; ja, mot gudars Gudskall han tala sådant att man måste förundra sig. Och allt skalllyckas honom väl, till dess att vredens tid är ute, då när dethar skett, som är oryggligt beslutet.011:037 På sina fäders gudar skall han icke akta, ej heller skall hanakta på den som är kvinnors lust eller på någon annan Gud, utanhan skall uppträda stormodigt mot dem alla.011:038 Men fästenas gud skall han i stället ära; en gud som hans fädericke hava känt skall han ära med guld och silver och ädla stenaroch andra dyrbara ting.011:039 Och mot starka fästen skall han med en främmande guds hjälp göravad honom lyster; dem som erkänna denne skall han bevisa storära, han skall sätta dem att råda över många, och han skallutskifta jord åt dem till belöning.
011:040 Men på ändens tid skall konungen i Söderlandet drabba samman medhonom; och konungen i Nordlandet skall storma fram mot denne medvagnar och ryttare och många skepp, och skall falla in ifrämmande länder och svämma över och utbreda sig.011:041 Han skall ock falla in i »det härliga landet», och många andraländer skola bliva hemsökta; men dessa skola komma undan hanshand: Edom och Moab och huvuddelen av Ammonsbarn.011:042 Ja, han skall uträcka sin hand mot främmande länder, ochEgyptens land skall icke slippa undan;011:043 han skall bemäktiga sig skatter av guld och silver och allahandadyrbara ting i Egypten; och libyer och etiopier skola följahonom åt.011:044 Då skall han från öster och norr få höra rykten som förskräckahonom; och kan skall draga ut i stor vrede för att förgöra mångaoch giva dem till spillo.011:045 Och sina palatstält skall han slå upp mellan havet ochhelgedomens härliga berg. Men han går till sin undergång, ochingen skall finnas, som hjälper honom.»
012:001 På den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten som stårsåsom försvarare för dina landsmän; och då kommer en tid av nöd,vars like icke har funnits, allt ifrån den dag då människorblevo till och ända till den tiden. Men på den tiden skola avditt folk alla de varda frälsta, som finnas skrivna i boken.012:002 Och många av dem som sova i mullen skola uppvakna, somliga tillevigt liv, och somliga till smälek och evig blygd.012:003 De förståndiga skola då lysa, såsom fästet lyser, och de somhava fört de många till rättfärdighet såsom stjärnor, alltid ochevinnerligen.
012:004 Men du, Daniel, må gömma dessa ord och försegla denna skriftintill ändens tid; många komma att rannsaka den, och insiktenskall så växa till.»
012:005 När nu jag, Daniel, såg till, fick jag se två andra stå där, enpå flodens ena strand, och en på dess andra strand.012:006 Och en av dem sade till mannen som var klädd i linnekläder, ochsom stod ovanför flodens vatten: »Huru länge dröjer det, innanänden kommer med dessa förunderliga ting?»012:007 Och jag hörde på mannen som var klädd i linnekläder, och somstod ovanför flodens vatten, och han lyfte sin högra hand ochsin vänstra hand upp mot himmelen och svor vid honom som leverevinnerligen att efter en tid, och tider, och en halv tid, ochnär det heliga folkets makt hade blivit krossad i grund, dåskulle allt detta varda fullbordat.012:008 Och jag hörde detta, men förstod det icke; och jag frågade: »Minherre, vad bliver slutet på allt detta?»012:009 Då sade han: »Gå, Daniel, ty dessa ord skola förbliva gömda ochförseglade intill ändens tid.012:010 Många skola varda renade och tvagna och luttrade, men deogudaktiga skola öva sin ogudaktighet, och ingen ogudaktig skallförstå detta; men de förståndiga skola förstå det.012:011 Och från den tid då det dagliga offret bliver avskaffat ochförödelsens styggelse uppställd skola ett tusen två hundranittio dagar förgå.012:012 Säll är den som förbidar och hinner fram till ett tusen trehundra trettiofem dagar.012:013 Men gå du åstad mot ändens tid; sedan du har vilat, skall duuppstå till din del, vid dagarnas ände.»
Hosea
001:001 Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.
001:002 När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn—av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.
001:003 Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blevhavande och födde honom en son.001:004 Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty närännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreelsblodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet iIsraels hus.001:005 Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönderIsraels båge i Jisreels dal.»
001:006 Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han tillhonom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidareförbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.001:007 Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva demfrälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd ochvad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar ochryttare.
001:008 Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande ochfödde en son.001:009 Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mittfolk, ej heller vill jag höra eder till.»
001:010 Men antalet av Israels barn skall blivasåsom havets sand,som man icke kan mäta,ej heller räkna;och det skall ske, att i stället för att det sades till dem:»I ären icke mitt folk»,skola de kallas »den levande Gudens barn».001:011 Och Juda barn och Israels barnskola samla sig tillhopa,och skola sätta över sigett gemensamt huvud,och skola draga upp ur landet;ty stor skall Jisreels dag vara.
002:001 Kallen då edra bröder Ammi och edra systrar Ruhama.
002:002 Gån till rätta med eder moder, gån till rätta;ty hon är icke min hustru,och jag är icke hennes man.Må hon skaffa bort det lösaktiga väsendet från sitt ansikteoch otuktsväsendet från sin barm.002:003 Varom icke, skall jag kläda av henne, så att hon ligger naken,jag skall låta henne stå där sådan hon var den dag då hon föddes.Jag skall göra henne lik en ökenoch låta henne bliva såsom ett torrt landoch låta henne dö av törst.002:004 Och mot hennes barn skall jag icke visa något förbarmande,eftersom de äro barn av en trolös moder;002:005 ty deras moder var en trolös kvinna,ja, hon som födde dem bedrev skamliga ting.Hon sade ju: »Jag vill följa efter mina älskare,som giva mig min mat och min dryck,min ull och mitt lin,min olja och mitt vin.»
002:006 Se, därför skall jag nu ockstänga din väg med törnen.Ja, en mur skall jag resa framför henne,så att hon ej skall finna någon stig.002:007 När hon då löper efter sina älskare,skall hon icke få dem fatt;när hon söker dem,skall hon ej finna dem.Då skall hon säga:»Jag vill gå tillbaka till min förste manty bättre var mig då än nu.»
002:008 Men hon har icke förståttatt det var jag som skänkte åt hennebåde säden och vinet och oljan,och att det var jag som gav henne så mycket silver,så ock guld, varav de gjorde sin Baalsbild.002:009 Därför skall jag taga tillbakamin säd, när tiden är inne,och mitt vin, när stunden kommer;jag skall taga bort min ull och mitt lin,det varmed hon skulle skyla sin blygd.002:010 Ja, nu skall jag blotta hennes skaminför hennes älskares ögon,och ingen skall rädda henne ur min hand.002:011 Och jag skall göra slut på all hennes fröjd,på hennes fester, nymånader och sabbateroch på alla hennes högtider.002:012 Jag skall föröda hennes vinträd och fikonträd,dem om vilka hon sade: »De äro en lönsom mina älskare hava givit mig.»och jag skall göra därav en vildmark,och markens djur skola äta därav.002:013 Så skall jag hemsöka henne för hennes Baalsdagar,då hon tände offereld åt Baalernaoch prydde sig med ring och bröstspänneoch följde efter sina älskare,men glömde mig, säger HERREN.
002:014 Se, fördenskull vill jaglocka henne bortoch föra henne ut i öknenoch tala ljuvligt till henne.002:015 Därefter skall jaggiva henne tillbaka hennes vingårdaroch göra Akors daltill en hoppets port.Då skall hon sjungasåsom i sin ungdoms dagar,och såsom på den dag då hon drog uppur Egyptens land.002:016 Och det skall ske på den dagen, säger HERREN,att du skall ropa: »Min man!»,och icke mer ropa till mig: »Min Baal!»002:017 Ja, Baalernas namnskall jag skaffa bort ur hennes mun,så att de icke merskola nämnas vid namn.002:018 Och jag skall på den dagenför deras räkning sluta ett förbundmed djuren på markenoch med fåglarna under himmelenoch med kräldjuren på jorden.
Och båge och svärd och vad till kriget hörskall jag bryta sönder och skaffa bort ur landetoch låta dem bo där i trygghet.002:019 Och jag skall trolova mig med dig för evig tid;jag skall trolova mig med dig rättfärdighet och rätt,i nåd och barmhärtighet.002:020 Ja, i trofasthet skall jag trolova mig med dig,och du skall så lära känna HERREN.
002:021 Och det skall ske på den dagenatt jag skall bönhöra, säger HERREN,jag skall bönhöra himmelen,och den skall bönhöra jorden,002:022 och jorden skall bönhöra säden,så ock vinet och oljan,och de skola bönhöra Jisreel.002:023 Och jag skall plantera henne åt mig i landetoch förbarma mig över Lo-Ruhamaoch säga till Lo-Ammi: »Du är mitt folk.»Och det skall svara: »Du är min Gud.»
003:001 Och HERREN sade till mig: »Gå ännu en gång åstad och giv din kärlek åt en kvinna som har en älskare och är en äktenskapsbryterska; likasom HERREN älskar Israels barn, fastän de vända sig till andra gudar och älska druvkakor.»
003:002 Och jag köpte henne åt mig och gav för henne femton siklarsilver och en homer korn, och därutöver en letek korn.003:003 Sedan sade jag till henne: »I lång tid skall du bliva sittandeför min räkning, utan att få bedriva någon otukt, och utan atthava att skaffa med någon man; och jag skall bete mig sammalundamot dig.
003:004 Ja, i lång tidskola Israels barnfå sitta utan konung och furste,utan offer och stoderoch utan efod och husgudar.003:005 Sedan skola Israels barn omvända sigoch söka HERREN, sin Gud,och David, sin konung;med fruktan skola de söka HERREN och hans goda,i kommande dagar.
004:001 Hören HERRENS ord,I Israels barn.Ty HERREN har sakmed landets inbyggare,eftersom ingen sanning och ingen kärlekoch ingen Guds kunskap finnes i landet.004:002 Man svär och ljuger,man mördar och stjäloch begår äktenskapsbrott;man far fram på våldsverkares vis,och blodsdåd följer på blodsdåd.004:003 Därför ligger landet sörjande,och allt som lever där försmäktarbåde djuren på markenoch fåglarna under himmelen;själva fiskarna i havet förgås.
004:004 Dock bör man icke så mycket gå till rätta med någon annan ellerförebrå honom, eller förebrå ditt folk, som man bör gå tillrätta med prästen.
004:005 Ja, du skall komma på fall om dagen,på fall skall ock profeten kommajämte dig om natten,jämväl din moder skall jag förgöra.004:006 Det är förbi med mitt folk,därför att det ej får någon kunskap.Men eftersom du har förkastat kunskap,därför skall ock jag förkasta dig,så att du upphör att vara min präst.Och såsom du har förgätit din Guds lag,så skall ock jag förgäta dina barn.004:007 Ju mer de hava fått växa till,dess mer hava de syndat mot mig;men deras ära skall jag förbyta i skam.004:008 Av mitt folks synd föda de sig,och till dess missgärning står deras begår.004:009 Men nu skall det gå prästen och folket lika:jag skall hemsöka dem för deras vägar,och för deras gärningar skall jag vedergälla dem.004:010 När de äta, skola de icke bliva mätta,och genom sitt lösaktiga leverne skola de ej föröka sig;de hava ju upphört att hålla sig till HERREN.004:011 Lösaktighet och vin och must taga bort förståndet.
004:012 Mitt folk frågar sin stock till rådsoch vill hämta besked av sin stav;ty en trolöshetens ande har fört dem vilse,så att de i trolös avfällighet hava lupit bort ifrån sin Gud.004:013 På bergens toppar frambära de offer,och på höjderna tända de offereld,under ekar, popplar och terebinter,eftersom skuggan där är så god.Så bliva edra döttrar skökor,och edra söners hustrur äktenskapsbryterskor.004:014 Dock kan jag icke straffa edra döttrar för att de äro skökor,eller edra söners hustrur för att de äro äktenskapsbryterskor,ty männen själva gå ju avsides med skökor,och offra med tempeltärnor.Så löper folket, som intet förstår, till sin undergång.
004:015 Om nu du Israel vill bedriva din otukt, så må dock Juda icke ådraga sig skuld. Kommen då icke till Gilgal, dragen ej upp till Bet-Aven, och svärjen icke: »Så sant HERREN lever.»
004:016 Om Israel spjärnar emotsåsom en obändig ko,månne HERREN ändå skall föra dem i betsåsom lamm i vida öknen004:017 Nej, Efraim står i förbundmed avgudar;må han då fara!004:018 Deras dryckenskap är omåttlig.hejdlöst bedriva de sin otukt;de som skulle vara landets sköldarälska vad skamligt är.004:019 Men en stormvind skall fatta demmed sina vingar,och de skola komma på skam med sina offer.
005:001 Hören detta, I präster, akten härpå, I av Israels hus, och I av konungens hus, lyssnen härtill; ty eder gäller domen. Ty I haven varit en snara för Mispa och ett nät, utbrett på Tabor.
005:002 Mitt under sitt offrande har man sjunkit allt djupare, men jag skall bliva ett tuktoris för allasammans.
005:003 Jag känner Efraim,och Israel är icke fördold för mig.Du Efraim, du har ju nu blivit en sköka,Israel har orenat sig.005:004 De lägga sig icke vinn omatt vända tillbaka till sin Gud,ty en trolöshetens ande bor i deras bröst,och HERREN känna de icke.
005:005 Men Israels stolthet vittnar emot honom,och Israel och Efraim komma på fall genom sin missgärning;Juda kommer ock på fall jämte dem.005:006 Om de än med får och fäkreaturgå åstad för att söka HERREN,så finna de honom ändå icke;han har dragit sig undan från dem.005:007 Mot HERREN hava de handlat trolöst,ja, de hava fött barn som icke äro hans.Därför skall nu en nymånadsdag förtära dem,jämte det som de fingo på sin del.
005:008 Stöten i basun i Gibea,i trumpet i Rama,blåsen larmsignal i Bet-Aven.Fienden är efter dig, Benjamin!005:009 Efraim skall varda ödelagtpå straffets dag;mot Israels stammarkungör jag vad visst är.005:010 Juda furstar hava blivitråmärkflyttares likar;över dem skall jag utgjutamin vrede såsom vatten.
005:011 Efraim lider förtryck,och hans rätt våldföres,ty han har tagit sig till att vandraefter tomma stadgar.005:012 Därför är jag nu för Efraim såsom maloch för Juda hus såsom röta i benen.005:013 Och Efraim har märkt sin sjukdomoch Juda sitt sår;därför har Efraim gått till Assuroch sänt bud till Jarebs-konungen.Men denne skall icke kunna hela eder;edert sår skall icke bliva läkt.
005:014 Ty jag skall vara såsom ett lejon mot Efraimoch såsom ett ungt lejon mot Juda hus.Själv griper jag mitt rov och går bort därmed;jag släpar det bort utan räddning.005:015 Jag vill gå min väg, tillbaka till min boning,till dess att de hava fått lida vad de hava förskylltoch begynna söka mitt ansikte.
006:001 Ja, i sin nöd skola de söka mig:»Kommen, låtom oss vända om till HERREN.Ty han har sargat oss, han skall ock hela oss.Han har slagit oss, han skall ock förbinda oss.006:002 Han skall om två dagar åter göra oss helbrägda;ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp,så att vi få leva inför honom.006:003 Så låtom oss lära känna HERREN,ja, låtom oss fara efter att lära känna honom.Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens,och han skall komma över oss lik ett regn,lik ett vårregn, som vattnar jorden.»
006:004 Vad skall jag taga mig till med dig Efraim?Vad skall jag taga mig till med dig, Juda?Eder kärlek är ju lik morgonskyn,lik daggen, som tidigt försvinner.006:005 Därför har jag utdelat mina hugg genom profeterna,därför har jag dräpt dem genom min muns tal;så skall domen över dig stå fram i ljuset.006:006 Ty jag har behag till kärlek och icke till offer,och till Guds kunskap mer än till brännoffer.
006:007 Men dessa hava på människovis överträtt förbundet;däri hava de handlat trolöst mot mig.006:008 Gilead är en stad av ogärningsmän,den är full med blodiga spår.006:009 Och lik en rövarskara, som ligger i försåt för människor,är prästernas hop.De mörda på vägen till Sikem,ja, vad skändligt är göra de.006:010 I Israels hushar jag sett gruvliga ting;där bedriver Efraim sin otukt,där orenar sig Israel.
006:011 Också för dig, Juda,är en skördetid bestämd,när jag åter upprättar mitt folk.
007:001 När jag vill hela Israel,då uppenbarar sig Efraims missgärningoch Samariens ondska.Ty de öva falskhet,tjuvar göra inbrott,rövarskaror plundra på vägarna.007:002 Och de betänka icke i sina hjärtanatt jag lägger all deras ondska på minnet.De äro nu kringrända av sina egna gärningar,ty dessa hava kommit inför mitt ansikte.
007:003 Med sin ondska bereda de konungen glädjeoch med sina lögner furstarna.007:004 Allasammans äro de äktenskapsbrytare;de likna en ugn,upphettad av bagaren,som när han har knådat degen,underlåter att elda,till dess att degen är syrad.007:005 På vår konungs dagdrucko sig furstarnafebersjuka av vin;själv räckte hanbespottarna handen.007:006 När de med sina anslag hava eldat upp sitt hjärtalikasom en ugn,sover bagarenhela natten;men om morgonen brinner eldeni ljus låga.007:007 Allasammans äro de heta såsom en ugnoch förbränna så sina domare;ja, alla deras konungar falla,ty bland dem finnes ingen som åkallar mig.
007:008 Efraim beblandar sigmed andra folk;Efraim har blivit liken ovänd kaka.007:009 Främlingar hava förtärt hans kraft,men han förstår intet;fastän han har fått grå hår,förstår han ändå intet.007:010 Men Israels stolthet vittnar emot honom;de vända icke om till HERREN, sin Gud,och de söka honom ej, allt detta oaktat.007:011 Efraim har blivit lik en duva,enfaldig, utan förstånd.Egypten påkalla de,till Assur gå de;007:012 men bäst de gå där,breder jag ut mitt nät över democh drager dem ned,såsom vore de fåglar under himmelen.Ja, jag skall tukta dem,såsom det redan har sports i deras församling.
007:013 Ve över dem,ty de hava flytt bort ifrån mig!Fördärv över dem,ty de hava avfallit från mig!Och jag skulle förlossa dem,dem som föra mot migså lögnaktigt tal!007:014 De ropa icke till mig av hjärtat,allenast jämra sig på sina läger;de hava ångest för sin säd och sitt vin,men de äro gensträviga mot mig.007:015 Det var jag som undervisade dem och stärkte deras armar,men de hava ont i sinnet mot mig.007:016 De vända om, men icke till den som är därovan;de äro lika en båge som sviker.Deras furstar skola falla genom svärd,därför att deras tungor äro så hätska.Då skall man bespotta demi Egyptens land.
008:001 Sätt basunen för din mun!»Såsom en örn kommer fienden över HERRENS hus,eftersom de hava överträtt mitt förbundoch avfallit från min lag.008:002 De ropa till mig: »Min Gud!Vi känna dig, vi av Israel.»008:003 Men eftersom Israel har förkastat vad gott är,skall fienden jaga honom.
008:004 Själva valde de sig konungar,som icke kommo från mig;de tillsatte furstar,utan att jag fick veta något däromav sitt silver och guldgjorde de sig avgudar,ty det skulle ju förstöras.
008:005 En styggelse är din kalv, Samarien!Min vrede är upptänd mot dessa människor;huru länge skola de kunna undgå straff?008:006 Från Israel har ju kalven kommit;en konstarbetare har gjort honom,och en gud är han icke.Nej, Samariens kalv skall bliva krossad till smulor.
008:007 Ty vind så de,och storm skola de skörda.Säd skola de icke få,deras gröda skall ickegiva någon föda,och giver den någon,skola främlingar uppsluka den.
008:008 Uppslukad varder Israel! Redan aktas de bland hedningarna såsomett värdelöst ting.008:009 Ty väl hava de dragit åstad upp till Assur, lika vildåsnor somgå sin egen väg, ja, väl vill Efraim köpslå om älskog;008:010 men huru de än köpslå bland hedningarna, skall jag dock nutränga dem tillhopa och låta dem begynna en tid av ringhet,under överkonungens förtryck.
008:011 Eftersom Efraim har gjort sig så många altaren till synd, skolaock hans altaren bliva honom till synd.008:012 Om jag än skriver mina lagar för honom i tiotusental, så räknasde ju dock för en främlings lagar.008:013 Såsom slaktoffergåvor åt mig offrar man kött som man sedan äterupp; HERREN har intet behag till sådana. Nu kommer han ihågderas missgärning och hemsöker deras synder; till Egypten skolade få vända tillbaka.
008:014 Och eftersom Israel har förgätit sin skapare och byggt sig palatser, och eftersom Juda har uppfört så många befästa städer, skall jag sända en eld mot hans städer, och den skall förtära palatsen i dem.
009:001 Gläd dig icke, Israel,så att du jublar såsom andra folk,du som i trolös avfällighet har lupit bort ifrån din Gud,du som har haft ditt behag i skökolönpå alla sädeslogar.009:002 Logen och vinpressen skola icke föda dem,och vinet skall slå fel för dem.009:003 De skola icke få bo i HERRENS land;Efraim måste vända tillbaka till Egypten,och i Assyrien skola de nödgas äta vad orent är.009:004 De skola ej få offra vin till drickoffer åt HERRENoch skola icke vinna hans välbehag.Deras slaktoffer skola vara för dem såsom sorgebröd;alla som äta därav skola bliva orena.Ty det bröd de få stillar allenast deras hunger,det kommer icke in i HERRENS hus.
009:005 Vad skolen I då göra, när en högtidsdag kommer,en HERRENS festdag?009:006 Ty se, om de undgå förödelsen,bliver det Egypten som får församla dem,Mof som får begrava dem.Deras silver, som är dem så kärt,skola nässlor taga i besittning;törne skall växa i deras hyddor.
009:007 De komma, hemsökelsens dagar!De komma, vedergällningens dagar!Israel skall förnimma det.Såsom en dåre står då profeten,såsom en vanvetting andans man,för din stora missgärnings skull;ty stor har din hätskhet varit.009:008 Ja, en lurande fiende är Efraim mot min Gud;för profeten sättas fällor på alla hans vägaroch utläggas snaror i hans Guds hus.009:009 I djupt fördärv äro de nedsjunkna,nu såsom i Gibeas dagar.Men han kommer ihåg deras missgärning,han hemsöker deras synder.
009:010 Såsom druvor i öknenfann jag Israel;jag såg edra fädersåsom förstlingsfrukter på ett fikonträd,då det begynner bära frukt.Men när de kommo till Baal-Peor,invigde de sig åt skändlighetsgudenoch blevo en styggelselika honom som de älskade.
009:011 Efraims härlighetskall flyga sin kos såsom en fågel;ingen skall där föda barn eller gå havande,ingen bliva fruktsam.009:012 Och om de än få uppföda barn åt sig,skall jag taga dessa ifrån dem,så att ingen människa bliver kvar.Ja, ve dem själva,när jag viker ifrån dem!
009:013 Väl är Efraim nuvad jag har sett Tyrus vara,en plantering på ängen;men Efraim skall en gång få föra utsina söner till bödeln.
009:014 Giv dem, HERRE,vad du bör giva dem.Giv dem ofruktsamma modersskötenoch försinade bröst.
009:015 All deras ondska är samlad i Gilgal;ja, där fick jag hat till demFör deras onda väsendes skullvill jag driva dem ut ur mitt hus.Jag skall icke längre bevisa dem kärlek;alla deras styresmän äro ju upprorsmän.009:016 Efraim skall bliva nedbruten;deras rot skall förtorkas,de skola ej bära någon frukt.Om de ock föda barn,skall jag döda deras livsfrukt,huru kär den än är dem.009:017 Ja, min Gud skall förkasta dem,eftersom de icke ville höra honom;de skola bliva flyktingar bland hedningarna.
010:001 Israel var ett frodigt vinträd,som satte frukt.Men ju mer frukt han fick,dess flera altaren gjorde han åt sig;ju bättre det gick hans land,dess präktigare stoder reste han.010:002 Deras hjärtan voro hala;nu skola de lida vad de hava förskyllt.Han skall själv bryta ned deras altaren,förstöra deras stoder.010:003 Ja, nu skola de få säga:»Vi hava blivit utan konung,därför att vi icke fruktade HERREN.Dock, en konung,vad skulle nu han kunna göra för oss?»
010:004 De tala tomma ord,de svärja falska eder,de sluta förbund;men såsom en bitter planta skjuter domen uppur markens fåror.010:005 För kalvarna i Bet-Avenskola Samariens inbyggare få bekymmer;ja, för en sådan skall hans folk hava sorg,och hans präster skola skria för hans skull,när hans skatter föras bort från honom.010:006 Också han själv skall bliva släpad till Assyriensåsom en skänk åt Jarebs-konungen.
Skam skall Efraim uppbära,Israel skall komma på skam med sina rådslag.010:007 Det är förbi med Samariens konung;såsom ett spån på vattnet far han hän.010:008 Ödelagda bliva Avens offerhöjder,som Israel så har försyndat sig med;törne och tistelskall skjuta upp på deras altaren.Då skall man säga till bergen: »Skylen oss»,och till höjderna: »Fallen över oss.»
010:009 Israels synd når tillbakaända till Gibeas dagar;där hava de förblivit stående.Icke skulle hämndekriget mot de orättfärdigakunna nå dem i deras Gibea?010:010 Jo, när mig så lyster, tuktar jag dem;då skola folken församlas mot democh oka dem ihop med deras båda missgärningsverk.
010:011 Efraim har varit en hemtam kalv,som fann behag i att gå på trösklogen;och jag har skonathans frodiga hals.Nu skall jag spänna Efraim i oket,Juda skall gå för plogen,Jakob för harven.
010:012 Sån ut åt eder i rättfärdighet, skörden efter kärlekens bud, bryten eder ny mark; ty det är tid att söka HERREN, för att han skall komma och låta rättfärdighet regna över eder.
010:013 I haven plöjt ogudaktighet,orättfärdighet haven I skördat,I haven ätit lögnaktighets frukt,i förlitande på eder väg,på edra många hjältar.010:014 Men ett stridslarm skall uppstå bland edra stammar,och alla edra fästen skola ödeläggas,såsom Bet-Arbel ödelades av Salmanpå stridens dag,då man krossade både mödrar och barn.
010:015 Sådant skall Betel tillskynda eder,för eder stora ondskas skull.När morgonrodnaden går upp, är det förbi,förbi med Israels konung!
011:001 När Israel var ung, fick jag honom kär,och ut ur Egypten kallade jag min son.011:002 Men ju mer de hava blivit kallade,dess mer hava de dragit sig undan;de frambära offer åt Baalerna,och åt belätena tända de offereld.011:003 Och likväl var det jag som lärde Efraim att gå,och som tog dem upp i mina armar.Men de förstodo icke att jag ville hela dem.011:004 Med lena band drog jag dem,med kärlekens tåg;jag lättade oket över deras halsar,jag sänkte mig ned till dem och gav dem föda.
011:005 Borde de då icke få vända tillbaka till Egyptens landeller få Assur till sin konung,eftersom de icke vilja omvända sig?011:006 Ja, svärdet skall rasa i deras städeroch förstöra deras bommar och frossa omkring sig,för deras anslags skull.011:007 Ty mitt folks håg står till avfall från mig;och huru mycket man än kallar dem till den som är därovan,så höjer sig ändå ingen.
011:008 Men huru skall jag kunna giva dig till pris, Efraim,och låta dig fara, Israel?Icke kan jag giva dig till pris såsom Admaoch låta det gå dig såsom Seboim?Mitt hjärta vänder sig i mig,all min barmhärtighet vaknar.011:009 Jag vill icke låta dig kännamin vredes glöd,jag skall icke vidarefördärva Efraim.Ty jag är Gudoch icke en människa;helig är jag bland eder,och med vrede vill jag ej komma.
011:010 Efter HERREN skola de så draga åstad,och han skall ryta såsom ett lejon;ja, han skall upphäva ett rytande,och hans barn skola då med bävansamlas västerifrån;011:011 såsom fåglar skola de med bävan komma från Egyptenoch såsom duvor från Assurs land.Och sedan skall jag låta dem bo kvar i sina hus,säger HERREN.
012:012 Efraim har omvärvt mig med lögnoch Israels hus med svekJuda är alltjämt trolös mot Gud,mot den Helige, den Trofaste.
012:001 Efraim jagar efter vindoch far efter östanväder;beständigt går han framåti lögn och våld.Med Assur sluter man förbund,och olja för man till Egypten.012:002 Men HERREN skall gå till rätta med Judaoch hemsöka Jakob, såsom hans vägar förtjäna;efter hans gärningar skall han vedergälla honom.
012:003 I moderlivet grep han sin broder i hälen,och i sin mandomskraft kämpade han med Gud.012:004 Ja, han kämpade med ängeln och vann seger,han grät och bad honom om nåd.I Betel mötte han honom,och där talade han med oss.012:005 Och HERREN, härskarornas Gud,»HERREN» är hans namn.
012:006 Så vänd nu om till din Gud;håll fast vid kärlek och rätt,och förbida din Gud beständigt.
012:007 Kanaans folk gårmed falsk våg i sin hand,det älskar orättrådig vinning;012:008 så säger ock Efraim:»Jag har ju blivit rik,jag har förvärvat mig gods;vad jag än gör,skall det ej draga över mig skuldsom kan räknas för synd.»012:009 Men jag som är HERREN, din Gud,alltsedan du var i Egyptens land,jag skall återigen låta dig bo i tält,likasom vid eder högtid.
012:010 Jag har talat till profeterna,jag har låtit dem skåda mångahanda syner,och genom profeterna har jag talat i liknelser.012:011 Är nu Gilead ett ogärningsnäste,där allenast falskhet råder,och offrar man tjurar i Gilgal,så skola ock deras altaren bliva lika stenrösenvid markens fåror.
012:012 Och Jakob flydde till Arams markIsrael tjänade för en kvinna,för en kvinnas skull vaktade han hjorden.012:013 Men genom en profet förde HERRENIsrael upp ur Egypten,och genom en profet blev folket bevarat.
012:014 Efraim har uppväckt bitter förtörnelse;hans Herre skall låta hans blodskulder drabba honomoch låta hans smädelser falla tillbaka på honom själv.
013:001 Så ofta Efraim tog till orda, uppstod skräck;högt tronade han i Israel.Men han ådrog sig skuld genom Baal och måste så dö.013:002 Och ännu fortgå de i sin synd;av sitt silver göra de sig gjutna beläten,avgudar efter sitt eget förstånd,alltsammans konstarbetares verk.Till sådana ställa de sina böner;under det att de slakta människor,giva de sin hyllningskyss åt kalvar.013:003 Därför skola de bliva lika morgonskyn,lika daggen som tidigt försvinner,lika agnar som blåsa bort ifrån tröskplatsenoch lika rök som flyr hän ur ett rökfång.
013:004 Men jag är HERREN, din Gud,alltsedan du var i Egyptens land;utom mig vet du ej av någon Gud,och ingen annan frälsare finnes än jag.013:005 Det var jag som lät mig vårda om dig i öknen,i den brännande torkans land.013:006 Men ju bättre bete de fingo, dess mättare blevo de,och när de voro mätta till fyllest,blevo deras hjärtan högmodiga;och så glömde de mig.
013:007 Då blev jag mot dem såsom ett lejon;lik en panter lurar jag nu vid vägen.013:008 Jag kommer över dem såsom en björninnafrån vilken man har tagit ungarna,jag river sönder deras hjärtans hölje;jag uppslukar dem på stället, lik en lejoninna,lik ett vilddjur som söndersliter dem.
013:009 Det har blivit ditt fördärv, o Israel,att du satte dig upp mot mig som var din hjälp.013:010 Var är nu din konung,som skulle bereda dig frälsning i alla dina städer?Och var har du dina domare, du som sade:»Låt mig få konung och furstar»?013:011 Ja, en konung skall jag giva dig i min vrede,och i min förgrymmelse skall jag åter taga honom bort.
013:012 Efraims missgärning är samlad såsom i en pung,och hans synd är i förvar.013:013 En barnaföderskas våndaskall komma över honom.Han är ett oförnuftigt foster,som icke kommer fram i födseln.när tiden är inne.013:014 Skulle jag förlossa sådana ur dödsrikets våld,köpa dem fria ifrån döden?—Var har du dina hemsökelser, du död?Var har du din pest, du dödsrike?Ånger må vara fördold för mina ögon.
013:015 Bäst han står där frodig bland sina bröderskall en östanvind komma,ett HERRENS väder,som stiger upp från öknen;då skall hans brunn komma på skamoch hans källa sina ut.Den vinden rycker bort de skatter han har samlatav alla slags dyrbara håvor.
014:001 Samarien skall lida vad det har förskylltgenom sin gensträvighet mot sin Gud.Inbyggarna skola falla för svärd,deras späda barn skola bliva krossadeoch deras havande kvinnor skall man upprista.
014:002 Vänd om, o Israel,till HERREN, din Gud;ty genom din missgärning har dukommit på fall.014:003 Tagen med eder böneord,och vänden så åter till HERREN;sägen till honom:»Skaffa bort all missgärning,och tag fram goda håvor,så vilja vi hembära dig våra läppars offer,såsom man offrar tjurar.014:004 Hos Assur skola vi ej mer söka vår frälsning,vi skola icke vidare stiga till häst.våra händers verk skola vi icke merkalla för vår Gud.Ty hos dig är det som den faderlöseundfår barmhärtighet.»
014:005 Ja, deras avfällighet vill jag hela,jag vill bevisa dem kärlek av hjärtat,ty min vrede har vänt sig ifrån dem.014:006 Jag skall bliva för Israel såsom dagg,han skall blomstra såsom en lilja,och såsom Libanons skog skall han skjuta rötter.014:007 Telningar skola utgå från honom,han skall bliva lik ett olivträd i fägringoch doft skall han sprida såsom Libanon.014:008 De som bo i hans skuggaskola åter få odla sädoch skola grönska såsom vinträd;hans namn skall vara såsom Libanons vin.014:009 Men vad har jag då mer att skaffa med avgudarna, du Efraim!Jag själv vill ju giva bönhörelse och se till honom.Ja, lik en grönskande cypress vill jag bliva;hos mig skall finnas frukt att hämta för dig.
014:010 Den som är vis, han akte härpå; den som är förståndig, han besinne detta. Ty HERRENS vägar äro rätta, och på dem vandra de rättfärdiga, men överträdarna komma där på fall.
Joel
001:001 Detta är HERRENS ord som kom till Joel, Petuels son.
001:002 Hören detta, I gamle,och lyssnen härtill, I landets alla inbyggare.Har något sådant skett förut i edra dagareller i edra fäders dagar?001:003 Nej, om detta mån I förtälja för edra barn,och edra barn må förtälja därom för sina barn,och deras barn för ett kommande släkte.
001:004 Vad som blev kvar efter gräsgnagarna,det åto gräshopporna upp;och vad som blev kvar efter gräshopporna,det åto gräsbitarna upp;och vad som blev kvar efter gräsbitarnadet åto gräsfrätarna upp.
001:005 Vaknen upp, I druckne, och gråten;ja, jämren eder, alla I som dricken vin,över att druvsaften är ryckt undan eder mun.001:006 Ty ett folk har dragit upp över mitt land,ett mäktigt, ett som ingen kan räkna;det har tänder likasom lejon,och dess kindtänder likna lejoninnors.001:007 Mina vinträd har det förött,och mina fikonträd har det brutit neddet har skalat dem nakna och kastat dem undan;vitnade äro deras rankor.
001:008 Klaga likasom en jungfru som bär sorgdräktefter sin ungdoms brudgum001:009 Spisoffer och drickoffer äro försvunnaifrån HERRENS hus;prästerna sörja,HERRENS tjänare.001:010 Fälten äro förödda,marken ligger sörjande,ty säden är förödd,vinet borttorkat,oljan utsinad.001:011 Åkermännen stå med skam,vingårdsmännen jämra sig,över vetet och över kornet;ty skörden på marken är förstörd.001:012 Vinträden äro förtorkadeoch fikonträden försmäkta;granatträden och palmerna och äppelträdenoch alla andra träd på marken hava torkat bort.Ja, all fröjd har vissnatoch flytt ifrån människors barn.
001:013 Kläden eder i sorgdräkt och klagen, I präster;jämren eder, I som tjänen vid altaret;gån in och sitten i sorgdräkt natten igenom,I min Guds tjänare,eftersom eder Gud hus måste saknaspisoffer och drickoffer001:014 Pålysen en helig fasta,lysen ut en högtidsförsamling;församlen de gamla,ja, alla landets inbyggare,till HERRENS, eder Guds, hus;och ropen så till HERREN.