001:015 Ve oss, vilken dag!ty HERRENS dag är nära,och såsom våld från den Allsvåldige kommer den.001:016 Har icke vår bärgning blivit förstördmitt för våra ögon?har icke glädje och fröjd försvunnitifrån var Guds hus?001:017 Utsädet ligger förtorkatunder mullen,förrådshusen stå öde,ladorna få förfalla,ty säden är borttorkad.001:018 Huru stönar icke boskapen!Huru ängslas ej fäkreaturens hjordar!De finna ju intet bete.Ja, också fårhjordarna få lida under skulden.
001:019 Till dig, HERRE, ropar jag,nu då en eld har förtärtbetesmarkerna i öknenoch en eldslåga har förbräntalla träd på marken.001:020 Ja, också markens djurropa med trängtan till dig,eftersom vattenbäckarna äro uttorkadeoch betesmarkerna i öknenäro förtärda av eld.
002:001 Stöten i basun på Sion,och blåsen larmsignal på mitt heliga berg;må alla landets inbyggare darra!Ty HERRENS dag kommer, ja, den är nära;002:002 en dag av mörker och tjocka,en dag av moln och töcken,lik en gryning som breder ut sig över bergen.Ett stort och mäktigt folk kommer,ett vars like aldrig någonsin har funnitsoch ej heller hädanefter skall uppstå,intill senaste släktens år.002:003 Framför dem går en förtärande eldoch bakom dem kommer en förbrännande låga.Likt Edens lustgård var landet framför dem,men bakom dem är det en öde öken;ja, undan dem finnes ingen räddning.
002:004 De te sig likasom hästar,och såsom stridshästar hasta de åstad.002:005 Med ett rassel likasom av vagnarspränga de fram över bergens toppar,med ett brus såsom av en eldslåga,när den förtär strå;de äro såsom ett mäktigt folk,ordnat till strid.002:006 Vid deras åsyn gripas folken av ångest,alla ansikten skifta färg.002:007 Såsom hjältar hasta de åstad,lika stridsmän bestiga de murarna;var och en går sin väg rakt fram,och ingen tager miste om sin stråt.002:008 Den ene tränger icke den andre,var och en går sin givna bana;mitt igenom vapnen störta de fram utan hejd.002:009 I staden rusa de inpå murarna hasta de åstad,i husen tränga de upp,genom fönstren bryta de sig väg,såsom tjuvar göra.002:010 Vid deras åsyn darrar jorden,och himmelen bävar;solen och månen förmörkas,och stjärnorna mista sitt sken.002:011 Och HERREN låter höra sin röst framför sin härty hans skara är mycket stor,mäktig är den skara som utför hans befallning.Ja, HERRENS dag är storoch mycket fruktansvärdvem kan uthärda den?
002:012 Dock, nu mån I vända om till migav allt edert hjärta, säger HERREN,med fasta och gråt och klagan.002:013 Ja, riven sönder edra hjärtan, icke edra kläder,och vänden om till HERREN, eder Gud;ty nådig och barmhärtig är han,långmodig och stor i mildhet,och sådan att han ångrar det onda.002:014 Måhända vänder han om och ångrar sigoch lämnar kvar efter sig någon välsignelse,till spisoffer och drickofferåt HERREN, eder Gud.
002:015 Stöten i basun på Sion,pålysen en helig fastalysen ut en högtidsförsamling;002:016 församlen folket,pålysen en helig sammankomst,kallen tillhopa de gamlaförsamlen de små barnen,jämväl dem som ännu dia vid bröstetbrudgummen må komma ur sin kammareoch bruden ur sitt gemak.002:017 Mellan förhuset och altaretmå prästerna, HERRENS tjänare,hålla klagogråt och säga:»HERRE, skona ditt folk,och låt icke din arvedel bliva till smälek,till ett ordspråk bland hedningarnaVarför skulle man få säga bland folken:'Var är nu deras Gud?'»
002:018 Så upptändes då HERREN till nitälskan för sitt land, och han ömkade sig över sitt folk; 002:019 HERREN svarade och sade till sitt folk:
Se, jag vill sända eder säd och vin och olja, så att I fån mättaeder därav, och jag skall icke mer låta eder bliva till smälekbland hedningarna.002:020 Och nordlandsskaran skall jag förjaga långt bort ifrån eder, jagskall driva den undan till ett torrt och öde Land, dess förtrupptill Östra havet och dess eftertrupp till Västra havet. Ochstank skall stiga upp därav, ja, vämjelig lukt skall stiga uppdärav, eftersom den har tagit sig för så stora ting.
002:021 Frukta icke, du land,utan fröjda dig och gläds,ty stora ting har HERREN tagit sig för002:022 Frukten icke, I markens djur,ty betesmarkerna i öknen grönska,och träden bära sin frukt,fikonträden och vinträdengiva sin kraft.002:023 Och fröjden eder, I Sions barn,varen glada i HERREN, eder Gud;ty han giver ederhöstregn, i rätt tid,han som ock förr sände ned över eder regn,både höst och vår.002:024 Så skola logarna fyllas mod sädoch pressarna flöda överav vin och olja.
002:025 Och jag skall giva eder gottgörelse för de årsgrödor som åtosupp av gräshopporna, gräsbitarna, gräsätarna och gräsgnagarna,den stora här som jag sände ut mot eder.002:026 Och I skolen få äta till fyllest och bliva mätta; och då skolenI lova HERRENS, eder Guds, namn, hans som har handlat såunderbart med eder; och mitt folk skall icke komma på skamevinnerligen.002:027 Och I skolen förnimma att jag bor mitt i Israel, och att jag ärHERREN, eder Gud, och eljest ingen. Ja, mitt folk skall ickekomma på skam evinnerligen.
002:028 Och det skall ske därefteratt jag skall utgjuta min Ande över allt kött,och edra söner och edra döttrar skola profetera,edra gamla män skola hava drömmaredra ynglingar skola se syner;002:029 också över dem som äro tjänare och tjänarinnorskall jag i de dagarna utgjuta min Ande.002:030 Och jag skall låta tecken synaspå himmelen och på jorden:blod och eld och rökstoder.002:031 Solen skall vändas i mörkeroch månen i blodförrän HERRENS dag kommer,den stora och fruktansvärda.002:032 Men det skall ske att var och en som åkallar HERRENS namnhan skall varda frälst.Ty på Sions berg och i Jerusalemskall finnas en räddad skara,såsom HERREN har sagt;och till de undsluppna skola höra de som HERREN kallar.
003:001 Ty se, i de dagarna och på den tiden, då jag åter upprättar Judaoch Jerusalem,003:002 då skall jag samla tillhopa alla hednafolk och föra dem ned tillJosafats dal, och där skall jag hålla dom över dem, för mittfolks och min arvedels, Israels, skull, därför att de havaförskingrat dem bland hedningarna och utskiftat mitt land.003:003 Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givitsåsom betalning åt skökor, och flickorna hava de sålt för vin,som de hava druckit upp.
003:004 Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar,vad förehaven också I mot mig? Haven I något att vedergälla migför, eller är det I som viljen begynna något mot mig? Snart ochmed hast skall jag låta det I haven gjort komma tillbaka överedra egna huvuden,003:005 eftersom I haven tagit mitt silver och mitt guld och fört minaskönaste klenoder in i edra palats,003:006 och eftersom I haven sålt Judas och Jerusalems barn åt Javansbarn, till att föras långt bort ifrån sitt land.003:007 Se, jag skall kalla dem åter från den ort dit I haven sålt dem;och det som I haven gjort skall jag låta komma tillbaka överedra egna huvuden.003:008 Jag skall sälja edra söner och döttrar i Juda barns hand, och deskola sälja dem till sabéerna, folket i fjärran land. Ty så harHERREN talat.
003:009 Ropen ut detta bland hednafolken,båden upp dem till helig strid.Manen på hjältarna,må alla stridsmännen kommaoch draga framåt.003:010 Smiden edra plogbillar till svärdoch edra vingårdsknivar till spjut;den svagaste må känna sig såsom en hjälte.003:011 Skynden att komma,alla I folk har omkring,och samlen eder tillhopa.Sänd, o HERRE,ditned dina hjältar.003:012 Ja, må hednafolken resa sig och draga åstadtill Josafats dal;ty där skall jag sitta till domsöver alla folk häromkring.
003:013 Låten lien gå,ty skörden är mogen.Kommen och trampen,ty pressen är full;presskaren flöda över,så stor är ondskan där.003:014 Skaror hopa sigi Domens dal;ty HERRENS dag är närai Domens dal.003:015 Solen och månen förmörkas,och stjärnorna mista sitt sken.003:016 Och HERREN upphäver ett rytande från Sion,och från Jerusalem låter han höra sin röst,så att himmelen och jorden bäva.Men för sitt folk är HERREN en tillflyktoch för Israels barn ett värn.003:017 Och I skolen förnimma att jag är HERREN, eder Gud,som bor på Sion, mitt heliga berg.Och Jerusalem skall vara en helgad platsoch främlingar skola icke mer draga ditin.
003:018 På den tiden skall det skeatt bergen drypa av druvsaftoch höjderna flöda av mjölk;och alla bäckar i Juda skola flöda av vatten.Och en källa skall rinna upp i HERRENS husoch vattna Akaciedalen.003:019 Men Egypten skall bliva en ödemark,och Edom skall varda en öde ökendärför att de hava övat våld mot Juda barnoch utgjutit oskyldigt blod i sitt land.003:020 Sedan skall Juda trona evinnerligen,och Jerusalem från släkte till släkte.003:021 Och jag skall utplåna deras blodskulder,dem som jag icke allaredan har utplånat.Och HERREN skall förbliva boende på Sion.
Amos
001:001 Detta är vad som talades av Amos, en bland herdarna från Tekoa,vad han skådade angående Israel i Ussias, Juda konungs, ochJerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid, två år förejordbävningen.001:002 Han sade:
HERREN upphäver ett rytande från Sion,och från Jerusalem låter han höra sin röst.Då försänkas herdarnas betesmarker i sorg,och Karmels topp förtorkas.
001:003 Så säger HERREN:Eftersom Damaskus har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom de hava tröskat Gileadmed sina tröskvagnar av järn.001:004 Därför skall jag sända en eld mot Hasaels hus,och den skall förtära Ben-Hadads palatser.001:005 Jag skall bryta sönder Damaskus' bommaroch utrota invånarna i Bikeat-Avenoch spirans bärare i Bet-Eden;och Arams folk skall bliva bortfört till Kir, säger HERREN.
001:006 Så säger HERREN:Eftersom Gasa har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom de hava fört bort allt folket såsom fångaroch överlämnat dem åt Edom.001:007 Därför skall jag sända en eld mot Gasas murar,och den skall förtära dess palatser.001:008 Jag skall utrota invånarna i Asdodoch spirans bärare i Askelon;och jag skall vända min hand mot Ekron,så att filistéernas sista kvarleva förgås,säger Herren, HERREN.
001:009 Så säger HERREN:Eftersom Tyrus har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom de hava överlämnat allt folket såsom fångar åt Edom,utan att tänka på sitt brödraförbund.001:010 Därför skall jag sända en eld mot Tyrus' murar,och den skall förtära dess palatser.
001:011 Så säger HERREN:Eftersom Edom har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom han har förföljt sin broder med svärdoch förkvävt all barmhärtighet,och eftersom han oupphörligt har låtit sin vrede rasaoch ständigt behållit sin förgrymmelse.001:012 Därför skall jag sända en eld mot Teman,och den skall förtära Bosras palatser.
001:013 Så säger HERREN:Eftersom Ammons barn hava trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead,när de ville utvidga sitt område.001:014 Därför skall jag tända upp en eld mot Rabbas murar,och den skall förtära dess palatser,under härskri på stridens dag,under storm på ovädrets dag.001:015 Och deras konung skall vandra bort i fångenskap,han själv och hans hövdingar med honom, säger HERREN.
002:001 Så säger HERREN:Eftersom Moab har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom han har förbräntEdoms konungs ben till aska.002:002 Därför skall jag sända en eld mot Moab,och den skall förtära Keriots palatser;och Moab skall omkomma under stridslarm,under härskri vid basuners ljud,002:003 Och jag skall utrota ur landet den som är domare där,och alla dess furstar skall jag dräpa jämte honomsäger HERREN.
002:004 Så säger HERREN:Eftersom Juda har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom de hava förkastat HERRENS lagoch icke hållit hans stadgar,utan låtit förleda sig av sina lögngudar,dem som ock deras fäder vandrade efter.002:005 Därför skall jag sända en eld mot Juda,och den skall förtära Jerusalems palatser.
002:006 Så säger HERREN:Eftersom Israel har trefalt förbrutit sig,ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:eftersom de sälja den oskyldige för penningaroch den fattige för ett par skor.002:007 Ty de längta efter att se stoft på de armas huvuden,och de vränga de ödmjukas sak.Son och fader gå tillsammans till tärnanoch ohelga så mitt heliga namn.002:008 På pantade kläder sträcker man siginvid vart altare,och bötfälldas vin dricker mani sin Guds hus
002:009 Och dock var det jag som förgjorde för dem amoréerna,ett folk så högrest som cedraroch så väldigt som ekar;jag förgjorde deras frukt ovantilloch deras rötter nedantill.002:010 Det var jag som förde eder uppur Egyptens land,och som ledde ederi öknen i fyrtio år,så att I intogen amoréernas land.002:011 Och jag uppväckte somliga bland edra söner till profeteroch somliga bland edra unga män till nasirer.Är det icke så, I Israels barn?säger HERREN.002:012 Men I gåven nasirerna vin att dricka,och profeterna bjöden I:»Profeteren icke.»
002:013 Se, därför skall jag låta ett gnissel uppstå i edert land,likt gnisslet av en vagnsom är fullastad med kärvar.002:014 Då skall ej ens den snabbaste finna någon undflykt,den starkaste har då intet gagn av sin kraft,och hjälten kan icke rädda sitt liv.002:015 Bågskytten håller då icke stånd,den snabbfotade kan icke rädda sitt liv,ej heller kan ryttaren rädda sitt.002:016 Ja, den som var modigast bland hjältarnaskall på den dagen fly undan naken, säger HERREN.
003:001 Hören följande ord, som HERREN har talat mot eder, I Israels barn, ja, mot hela det släkte som jag har fört upp ur Egyptens land. Så har han sagt:
003:002 Eder allena har jag utvalt bland alla släkter på jorden; därför skall jag ock hemsöka på eder alla edra missgärningar.
003:003 Färdas väl två tillsammans,utan att de hava blivit ense därom?003:004 Ryter ett lejon i skogen,om det ej har funnit något rov?Upphäver ett ungt lejon sin röst i kulan,utan att det har tagit ett byte?003:005 Faller en fågel i snaran på marken,om intet garn har blivit utlagt för den?Springer snaran upp från marken,utom när den gör någon fångst?003:006 Eller stöter man i basun i en stad,utan att folket förskräckes?Eller drabbas en stad av något ont,utan att HERREN har skickat det?
003:007 Sannerligen, Herren, HERRENgör alls intetutan att hava uppenbarat sitt rådför sina tjänare profeterna.003:008 När lejonet ryter,vem skulle då icke frukta?När Herren, HERREN talar,vem skulle då icke profetera?
003:009 Ropen ut över Asdods palatseroch över palatsen i Egyptens land;sägen: Församlen eder till Samarias berg,och sen huru stor förvirring där råder,och huru man övar förtryck därinne.003:010 Man förstår icke där att göra vad rätt är,säger HERREN;man hopar våld och fördärvi sina palats.
003:011 Därför säger Herren, HERREN så: Trångmål skall komma och omvärva landet, ditt starka fäste skall du mista, det skall störtas ned; och dina palats skola varda utplundrade.
003:012 Så säger HERREN: Likasom när en herde ur lejonets gap räddar allenast ett par benpipor eller snibben av ett öra, så skola Israels barn bliva räddade, desamma som nu i Samaria sitta i sina soffors hörn och på sina bäddars sidendamast.
003:013 Hören och betygen inför Jakobs hus, säger Herren, HERREN,härskarornas Gud:003:014 Den dag då jag på Israel hemsöker dess överträdelser, då skalljag ock hemsöka Betels altaren, så att altarhornen blivaavhuggna och falla till jorden.003:015 Och jag skall slå ned både vinterhus och sommarhus, ochelfenbenshusen skola bliva förstörda, ja, en myckenhet av husskall då få en ände, säger HERREN.
004:001 Hören detta ord, I Basans-kor på Samarias berg, I som förtryckende arma och öven våld mot de fattiga, I som sägen till edra män:»Skaffen hit, så att vi få dricka.»004:002 Herren, HERREN har svurit vid sin helighet: Se, dagar skolakomma över eder, då man skall hämta upp eder med metkrokar ocheder sista kvarleva med fiskkrokar.004:003 Då skolen I söka eder ut, var och en genom närmaste rämna imuren, och eder Harmonsbild skolen I då kasta bort, sägerHERREN.
004:004 Kommen till Betel och bedriven eder syndtill Gilgal och bedriven än värre synd;frambären där på morgonen edra slaktoffer,på tredje dagen eder tionde.004:005 Förbrännen syrat bröd till lovoffer,lysen ut och kungören frivilliga offer.Ty sådant älsken I ju, I Israels barn,säger Herren, HERREN.
004:006 Jag lät eder gå med tomma munnar i alla edra städer, jag läteder sakna bröd på alla edra orter. Och likväl haven I ickeomvänt eder till mig, säger HERREN.
004:007 Jag förhöll regnet för eder, när ännu tre månader återstodo tillskördetiden; jag lät det regna över en stad, men icke över enannan; en åker fick regn, men en annan förtorkades, i det attregn icke kom därpå.004:008 Ja, två, tre städer måste stappla bort till en och samma stadför att få vatten att dricka, utan att de ändå kunde släcka sintörst. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, sägerHERREN.
004:009 Jag slog eder säd med sot och rost; edra många trädgårdar och vingårdar, edra fikonträd och olivträd åto gräsgnagarna upp. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
004:010 Jag sände ibland eder pest, likasom i Egypten; jag dräpte edra unga män med svärd och lät edra hästar bliva tagna såsom byte; och stanken av edra fallna skaror lät jag stiga upp och komma eder i näsan. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
004:011 Jag lät omstörtning drabba eder, likasom när Gud omstörtadeSodom och Gomorra; och I voren såsom en brand, ryckt ur elden.Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.
004:012 Därför skall jag göra så med dig, Israel; och eftersom jag nuskall göra så med dig, därför bered dig, Israel, att möta dinGud.004:013 Ty se, han som har danat bergen och skapat vinden, han som kanyppa för människan hennes hemligaste tankar, han som kan göramorgonrodnaden till mörker, och som går fram över jordens höjder—HERREN, härskarornas Gud, är hans namn.
005:001 Hören följande ord, som jag vill uppstämma såsom klagosång övereder, I av Israels hus:
005:002 »Fallen är hon och kan icke mer stå upp,jungfrun Israel!Hon ligger slagen till marken i sitt land;ingen reser henne upp.»
005:003 Ty så säger Herren, HERREN:Den stad varifrån tusen plägade draga utskall få behålla hundra kvar,och den stad varifrån hundra plägade draga utskall få behålla tio kvar,i Israels hus.
005:004 Ty så säger HERREN till Israels hus:Söken mig, så fån I leva.005:005 Men söken icke Betel,kommen icke till Gilgal,och dragen ej bort till Beer-Seba;ty Gilgal skall bliva bortfört i fångenskap,och Betel skall hemfalla åt fördärvet.
005:006 Söken HERREN så fån I leva;varom icke, så skall han komma över Josefs hus lik en eld;och elden skall bränna, och ingen skall släcka den,till att rädda Betel.005:007 I som förvandlen rätten till malörtoch slån rättfärdigheten ned till jorden, veten:005:008 han som har gjort Sjustjärnorna och Orion,han som kan förvandla svarta mörkret till morgonoch göra dagen mörk såsom natten,han som kallar på havets vattenoch gjuter det ut över jorden—HERREN är hans namn.005:009 Och han låter fördärv ljunga ned över starka fästen;ja, över fasta borgar kommer fördärv.
005:010 Dessa hata i porten den som försvarar vad rätt äroch räkna såsom en styggelse den som talar sanning.005:011 Därför, eftersom I trampen på den armeoch tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören;om I än byggen hus av huggen sten,skolen I icke få bo i dem,och om I än planteren sköna vingårdar,skolen I icke få dricka vin från dem.005:012 Ty jag vet att edra överträdelser äro mångaoch edra synder talrika,I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutoroch vrängen rätten för de fattiga i porten.005:013 Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid;ty det är en ond tid.
005:014 Söken vad gott är, och icke vad ont är,på det att I mån leva.Då skall Herren, härskarornas Gud,vara med eder, såsom I menen honom vara.005:015 Haten vad ont är, och älsken vad gott är,och hållen rätten vid makt i porten;kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, varanådig mot Josefs kvarleva.
005:016 Därför, så säger HERREN,härskarornas Gud, Herren:På alla torg skall dödsklagan ljuda,och på alla gator skall man ropa: »Ack ve! Ack ve!»Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer,och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;005:017 ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda,ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.
005:018 Ve eder som åstunden HERRENS dag!Vad viljen I med HERRENS dag?Den är mörker och icke ljus.005:019 Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon,men därvid mötes av en björn,och när han då söker tillflykt i sitt hus,bliver han stungen av en orm,vid det han sätter handen mot väggen.005:020 Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus,den är töcken utan något solsken.
005:021 Jag hatar edra fester, jag är led vid dem,och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.005:022 Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer,så har jag dock ingen lust till dem,ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.005:023 Hav bort ifrån mig dina sångers buller;jag gitter icke höra ditt psaltarspel.005:024 Men må rätten flöda fram såsom vatten,och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.
005:025 Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisofferunder de fyrtio åren i öknen,I av Israels hus?
005:026 Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung,och Kiun, eder avgudabild,stjärnguden, som I haven gjort åt eder;005:027 och jag skall låta eder föras åstad i fångenskapända bortom Damaskus,säger han vilkens namn är HERREN,härskarornas Gud.
006:001 Ve eder, I säkre på Sion,I sorglöse på Samarias berg,I ädlingar bland förstlingsfolket,I som Israels hus plägar vända sig till!006:002 Gån åstad till Kalne och sen efter,dragen därifrån till Stora Hamat,och faren så ned till filistéernas Gat:äro de bättre än rikena här,eller är deras område större än edert område?006:003 Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fjärran,men likväl inbjuden våldet att trona hos eder;006:004 I som liggen på soffor av elfenbenoch haven det makligt på edra bäddar;I som äten lamm, utvalda ur hjorden,och kalvar, hämtade från gödstallet;006:005 I som skrålen visor till harpans ljudoch tänken ut åt eder musikinstrumenter såsom David;006:006 I som dricken vin ur stora bålaroch bruken salvor av yppersta olja,men icke bekymren eder om Josefs skada!
006:007 Fördenskull skola nu dessa främst föras bort i fångenskap;de som nu hava det så makligt få då sluta med sitt skrål.
006:008 Herren, HERREN har svurit vid sig själv, säger HERREN,härskarornas Gud: Jakobs stolthet är mig en styggelse, och hanspalatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vaddäri är.006:009 Och det skall ske, att om än tio män finnas kvar i ett och sammahus, så skola de likväl alla dö.006:010 När sedan en frände till någon av de döda med förbrännarenshjälp vill skaffa benen ut ur huset, och därvid ropar till ensom är i det inre av huset: »Finnes här någon mer än du?», dåmåste denne svara: »Ingen»; och den förre skall då säga: »Rättså, stillhet må råda; ty HERRENS namn får icke bliva nämnt.»
006:011 Ty se, på HERRENS budskola de stora husen bliva slagna i spillroroch de små husen i splittror.
006:012 Kunna väl hästar springa uppför en klippbrant,eller plöjer man där med oxar?—eftersom I viljen förvandla rätten till en giftplantaoch rättfärdighetens frukt till malört,006:013 I som glädjen eder över det som är intet värtoch sägen: »Genom vår egen styrkahava vi ju berett oss horn.»
006:014 Ty se, jag skall uppväcka ett folk mot eder, I av Israels hus,säger Herren, härskarornas Gud; och de skola förtrycka edertland, från det ställe där vägen går till Hamat ända tillHedmarksbäcken.
007:001 Följande syn lät Herren, HERREN mig se; Jag såg gräshopporskapas, när sommargräset begynte växa upp; och det varsommargräset efter kungsslåttern.007:002 När så dessa hade ätit upp alla markens örter, sade jag:»Herre, HERRE, förlåt. Huru skall Jakob kunna bestå, han som ärså ringa?»007:003 Då ångrade HERREN detta. »Det skall icke ske», sade HERREN.
007:004 Följande syn lät Herren, HERREN mig se: Jag såg Herren, HERRENnalkas för att utföra sin sak genom eld; och elden förtärde detstora djupet och höll på att förtära arvedelslandet.007:005 Då sade jag: »Herre, HERRE, håll upp. Huru skall Jakob kunnabestå, han som är så ringa?»007:006 Då ångrade HERREN detta. »Icke heller detta skall ske», sadeHerren, HERREN.
007:007 Följande syn lät han mig se: Jag såg Herren stå på en mur,uppförd efter sänklod, och i sin hand höll han ett sänklod.007:008 Och HERREN sade till mig: »Vad ser du, Amos?» Jag svarade:»Ett sänklod.» Då sade Herren: »Se, jag skall hänga upp ettsänklod mitt ibland mitt folk Israel; jag kan icke vidaretillgiva dem.007:009 Isaks offerhöjder skola bliva ödelagda och Israels helgedomarförstörda, och mot Jerobeams hus skall jag uppresa mig medsvärdet.»
007:010 Men Amasja, prästen i Betel, sände till Jerobeam, Israelskonung, och lät säga: »Amos förehar en sammansvärjning motdig, mitt i Israels hus. Landet kan icke härda ut med allt hansordande.007:011 Ty så har Amos sagt: 'Jerobeam skall dö för svärd, och Israelskall föras bort i fångenskap ur sitt land.'»
007:012 Och Amasja sade till Amos: »Du siare, gå din väg och sök dintillflykt i Juda land; där må du äta ditt bröd, och där må duprofetera.007:013 Men i Betel får du icke vidare profetera, ty det är enkonungslig helgedom och ett rikets tempel.»007:014 Då svarade Amos och sade till Amasja: »Jag är varken en profeteller en profetlärljunge, jag är en boskapsherde, som lever avmullbärsfikon.007:015 Men HERREN tog mig från hjorden; HERREN sade till mig: 'Gååstad och profetera för mitt folk Israel.'007:016 Så hör nu HERRENS ord. Du säger: 'Profetera icke mot Israeloch predika icke mot Isaks hus.'
007:017 Därför säger HERREN så: Din hustru skall bliva en sköka i staden, dina söner och döttrar skola falla för svärd, ditt land skall bliva utskiftat med mätsnöre, själv skall du dö i ett orent land, och Israel skall föras bort i fångenskap ur sitt land.»
008:001 Följande syn lät Herren, HERREN mig se; Jag såg en korg medmogen frukt.008:002 Och han sade: »Vad ser du, Amos?» Jag svarade: »En korg medmogen frukt.» Då sade HERREN till mig: »Mitt folk Israel ärmoget till undergång; jag kan icke vidare tillgiva dem.008:003 Och sångerna i palatset skola på den dagen förbytas i jämmer,säger Herren, HERREN; man skall få se lik i mängd, överalltskola de ligga kastade; ja, stillhet må råda!»
008:004 Hören detta, I som stån den fattige efter livetoch viljen göra slut på de ödmjuka i landet,008:005 I som sägen: »När är då nymånadsdagen förbi,så att vi få sälja säd,och sabbaten, så att vi få öppna vårt sädesförråd?Då vilja vi göra efa-måttet mindre och priset högreoch förfalska vågen, så att den visar orätt vikt.008:006 Då vilja vi köpa de arma för penningaroch den fattige för ett par skor;och avfall av säden vilja vi då sälja såsom säd.»
008:007 HERREN har svurit vid Jakobs stolthet:Aldrig skall jag förgäta detta allt som de hava gjort.008:008 Skulle jorden icke darra, när sådant sker,och skulle icke alla dess inbyggare sörja?Skulle icke hela jorden höja sig såsom Nilenoch röras upp och åter sjunka såsom Egyptens flod?
008:009 Och det skall ske på den dagen,säger Herren, HERREN,att jag skall låta solen gå ned i dess middagsglansoch låta jorden sjunka i mörker mitt på ljusa dagen.008:010 Jag skall förvandla edra högtider till sorgetideroch alla edra sånger till klagovisor.Jag skall hölja säcktyg kring allas länderoch göra alla huvuden skalliga.Jag skall låta det bliva, såsom när man sörjer ende sonen,och låta det sluta med en bedrövelsens dag.
008:011 Se dagar skola komma,säger Herren, HERREN,då jag skall sända hunger i landet:icke en hunger efter bröd,icke en törst efter vatten,utan efter att höra HERRENS ord.008:012 Då skall man driva omkring från hav till hav,och från norr till öster,och färdas hit och dit för att söka efter HERRENS ord,men man skall icke finna det.
008:013 På den dagen skola de försmäkta av törst,edra sköna jungfrur och edra unga män,008:014 desamma som nu svärja vid Samariens syndaskuldoch säga: »Så sant din gud lever, o Dan»,och: »Så sant den lever, som man dyrkar i Beer-Seba.»De skola falla och icke mer stå upp.
009:001 Jag såg HERREN stå invid altaret, och han sade:Slå till pelarhuvudena, så att trösklarna bäva,och låt spillrorna falla över huvudet på alla där.Deras sista kvarleva skall jag sedan dräpa med svärd.Ingen av dem skall kunna undfly,ingen av dem kunna rädda sig.009:002 Om de än bröte sig in i dödsriket,så skulle min hand hämta dem fram därifrån;och fore de än upp till himmelen,så skulle jag störta dem ned därifrån.009:003 Gömde de sig än på toppen av Karmel,så skulle jag där leta fram dem och hämta dem ned;och dolde de sig än undan min åsynpå havets botten,så skulle jag där mana ormen framatt stinga dem.009:004 Om de läte föra sig borti fångenskap av sina fiender,skulle jag bjuda svärdetatt där komma och dräpa dem.Ja, jag skall låta mitt öga vila på dem,till deras olycka och icke till deras lycka.
009:005 Ty Herren, HERREN Sebaot,han som rör vid jorden, då försmälter den av ångestoch alla dess inbyggare sörja,ja, hela jorden höjer sig såsom Nilenoch sjunker åter såsom Egyptens flod;009:006 han som bygger sin sal i himmelenoch befäster sitt valv över jorden,han som kallar på havets vattenoch gjuter det ut över jorden—HERREN är hans namn.
009:007 Ären I icke för mig lika med etiopiernas barn,I Israels barn?säger HERREN.Förde jag icke Israel uppur Egyptens landoch filistéerna ifrån Kaftoroch araméerna ifrån Kir?
009:008 Se, Herrens, HERRENS ögon äro vändamot detta syndiga rike,och jag skall förgöra detfrån jordens yta.Dock vill jag icke alldelesförgöra Jakobs hus,säger HERREN.
009:009 Ty se, jag skall låta ett bud utgå,att Israels hus må bliva siktat bland alla hednafolken,såsom siktades det i ett såll;icke det minsta korn skall falla på jorden.009:010 Alla syndare i mitt folk skola dö för svärdet,de som nu säga: »Oss skall olyckan ej nalkas,över oss skall den icke komma.»
009:011 På den dagen skall jag upprättaDavids förfallna hydda;jag skall mura igen dess revoroch upprätta dess ruineroch bygga upp den, sådan den var i forna dagar;009:012 så att de få taga i besittning vad som är kvar av Edomoch av alla hedningar som hava uppkallats efter mitt namn,säger HERREN, han som skall göra detta.
009:013 Se, dagar skola komma, säger HERREN,då plöjaren skall följa skördemannen i spåren,och druvtramparen såningsmannen,då bergen skola drypa av druvsaftoch alla höjder skola försmälta.009:014 Då skall jag åter upprätta mitt folk Israel;när de bygga upp sina ödelagda städer,skola de ock få bo i dem;när de plantera vingårdar,skola de ock få dricka vin från dem;när de anlägga trädgårdar,skola de ock få äta deras frukt.009:015 Jag skall då plantera dem i deras eget land,och de skola icke mer ryckas uppur det land som jag har givit dem,säger HERREN, din Gud.
Obadja
001:001 Detta är Obadjas syn. Så säger Herren, HERREN om Edom:
Ett budskap hava vi hört från HERREN,och en budbärare är utsänd bland folken:»Upp, ja, låt oss stå uppoch strida mot det!»
001:002 Se, jag skall göra dig ringa bland folken,djupt föraktad skall du bliva.001:003 Ditt hjärtas övermod har bedragit dig,där du sitter ibland bergsklyftornai den höga boningoch säger i ditt hjärta:»Vem kan störta mig ned till jorden?»001:004 Om du än byggde ditt näste så högt uppe som örnen,ja, om det än bleve förlagt mitt ibland stjärnorna,så skulle jag dock störta dig ned därifrån, säger HERREN.
001:005 När tjuvar komma över dig,och rövare om natten,ja då är det förbi med dig.Sannerligen, de skola stjäla så mycket dem lyster.När vinbärgare komma över dig,sannerligen, en ringa efterskörd skola de lämna kvar.001:006 Huru genomsökt skall icke Esau bliva,huru skola ej hans dolda skatter letas fram!001:007 Ut till gränsen skola de driva dig,alla dina bundsförvanter;dina vänner skola svika digoch skola taga väldet över dig.I stället för att giva dig brödskola de lägga en snara på din väg,där du icke kan märka den.
001:008 Sannerligen, på den dagen, säger HERRENskall jag förgöra de vise i Edomoch allt förstånd på Esaus berg.001:009 Dina hjältar, o Teman, skola då bliva slagna av förfäran;och så skall var man på Esaus bergbliva utrotad och dräpt.
001:010 Ja, för det våld du övade mot din broder Jakobskall du höljas med skamoch bliva utrotad till evig tid.001:011 På den dag då du lämnade honom i sticket,på den dag då främlingarförde bort hans godsoch utlänningar drogo in genom hans portoch kastade lott om Jerusalem,då var ju ock du såsom en av dem.
001:012 Men se icke så med lust på din broders dag,på hans motgångs dag;gläd dig icke så över Juda barnpå deras undergångs dag;spärra icke upp munnen så stortpå nödens dag.001:013 Drag icke in genom mitt folks portpå deras ofärds dag;se ej så hans olycka med lust, också du,på hans ofärds dag;och räck icke ut din hand efter hans godspå hans ofärds dag.001:014 Ställ dig icke vid vägskäletför att nedgöra hans flyktingar,och giv icke hans undsluppna till prispå nödens dag.
001:015 Ty HERRENS dag är näraför alla hednafolk.Såsom du har gjort,så skall man ock göra mot dig;dina gärningar skola komma tillbakaöver ditt eget huvud.001:016 Ja, såsom I haven druckitpå mitt heliga berg,så skola ock alla hednafolkfå dricka beständigt,de skola få dricka kalken i bottenoch bliva såsom hade de ej varit till.
001:017 Men på Sions berg skall finnas en räddad skara,och det skall vara en helig plats;och Jakobs hus skall åter få rådaöver sina besittningar.001:018 Då skall Jakobs hus bliva en eldoch Josefs hus en låga,och Esaus hus skall varda såsom strå,och de skola antända det och förtära det,och ingen skall slippa undan av Esaus hus;ty så har HERREN talat.
001:019 Och Sydlandets folk skall taga Esaus berg i besittning, ochLåglandets folk skall taga filistéernas land; ja, också Efraimsmark skall man taga i besittning, så ock Samariens mark. OchBenjamin skall taga Gilead.001:020 Och de bortförda av denna Israels barns här, de som bo i Kanaanallt intill Sarefat, så ock de bortförda från Jerusalem, de somleva i Sefarad, dessa skola taga Sydlandets städer i besittning.001:021 Och frälsare skola draga upp på Sions berg till att döma Esausberg. Och så skall riket vara HERRENS.
Jona
001:001 Och HERRENS ord kom till Jona, Amittais son; han sade:001:002 »Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, ochpredika för den; ty deras ondska har kommit upp inför mittansikte.»001:003 Men Jona stod upp och ville fly till Tarsis, undan HERRENSansikte. Och han for ned till Jafo och fann där ett skepp somskulle gå till Tarsis. Och sedan han hade erlagt betalning förresan, steg han ombord därpå för att fara med till Tarsis,undan HERRENS ansikte.
001:004 Men HERREN sände en stark vind ut över havet, så att en starkstorm uppstod på havet; och skeppet var nära att krossas.001:005 Då betogos sjömännen av fruktan och ropade var och en till singud; och vad löst som fanns i skeppet kastade de i havet för attbereda sig lättnad. Men Jona hade gått ned i det inre avfartyget och låg där i djup sömn.001:006 Då gick skepparen till honom och sade till honom: »Huru kan dusova så? Stå upp och åkalla din Gud. Kanhända skall den Gudentänka på oss, så att vi icke förgås.»
001:007 Och folket sade till varandra: »Välan, låt oss kasta lott, såatt vi få veta för vems skull denna olycka har kommit över oss.»När de så kastade lott, föll lotten på Jona.001:008 Då sade de till honom: »Säg oss för vems skull denna olycka harkommit över oss. Vad är ditt ärende, och varifrån kommer du?Från vilket land och av vad folk är du?»001:009 Han svarade den; »Jag är en hebré, och jag dyrkar HERREN,himmelens Gud, som har gjort havet och det torra.»001:010 Då betogos männen av stor fruktan och sade till honom: »Vad ärdet du har gjort!» Ty männen fingo genom det han berättade demveta att han flydde undan HERRENS ansikte.001:011 Och de sade till honom: »Vad skola vi göra med dig, så atthavet stillar sig för oss?» Ty havet stormade mer och mer.001:012 Då svarade han dem: »Tagen mig och kasten mig i havet, så skallhavet stillas för eder; ty jag vet att det är för min skull somdenna starka storm har kommit över eder.»
001:013 Och männen strävade med all makt att komma tillbaka till land,men de kunde icke; ty havet stormade mer och mer emot dem.001:014 Då ropade de till HERREN och sade: »Ack HERRE, låt oss ickeförgås för denne mans själs skull, och låt icke oskyldigt blodkomma över oss. Ty du, HERRE, har gjort såsom dig täckes.»001:015 Därefter togo de Jona och kastade honom i havet. Då lade sighavets raseri.001:016 Och männen betogos av stor fruktan för HERREN, och de offradeslaktoffer åt HERREN och gjorde löften.
002:001 Men HERREN sände en stor fisk, som slukade upp Jona. Och Jonavar i fiskens buk tre dagar och tre nätter.
002:002 Och Jona bad till HERREN, sin Gud, i fiskens buk. 002:003 Han sade:
»Jag åkallade HERREN i min nöd,och han svarade mig;från dödsrikets buk ropade jag,och du hörde min röst.
002:004 Du kastade mig i djupet, mitt i havet,och strömmen omslöt mig,alla dina svallande böljorgingo över mig.002:005 Jag tänkte då: 'Jag är bortdrivenifrån dina ögon.'Men jag skall åter få skåda uppmot ditt heliga tempel.
002:006 Vatten omvärvde mig in på livet,djupet omslöt mig;sjögräs omsnärjde mitt huvud.002:007 Till bergens grund sjönk jag ned,jordens bommar slöto sig bakom mig för evigt.
Men du förde min själ upp ur graven,HERRE, min Gud.002:008 När min själ försmäktade i mig,då tänkte jag på HERREN,och min bön kom till dig,i ditt heliga tempel.
002:009 De som hålla sig till fåfängliga avgudar,de låta sin nåds Gud fara.002:010 Men jag vill offra åt dig,med högljudd tacksägelse;vad jag har lovat vill jag infria;frälsningen är hos HERREN!»
002:011 Och på HERRENS befallning kastade fisken upp Jona på land.
003:001 Och HERRENS ord kom för andra gången till Jona; han sade:003:002 »Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, ochpredika för den vad jag skall tala till dig.»003:003 Då stod Jona upp och begav sig till Nineve, såsom HERREN hadebefallt. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresorlång.003:004 Och Jona begav sig på väg in i staden, en dagsresa, ochpredikade och sade: »Det dröjer ännu fyrtio dagar, så skallNineve bliva omstörtat.»
003:005 Då trodde folket i Nineve på Gud, och lyste ut en fasta ochklädde sig i sorgdräkt, både stora och små.003:006 Och när saken kom för konungen i Nineve, stod han upp från sintron och lade av sin mantel och höljde sig i sorgdräkt och sattesig i aska.003:007 Sedan utropade och förkunnade man i Nineve, enligt konungens ochhans stores påbud, och sade: »Ingen människa må smaka något,icke heller något djur, vare sig av fäkreaturen ellersmåboskapen; de må icke föras i bet, ej heller vattnas.003:008 Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropatill Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin ondaväg och från den orätt som han har haft för händer.003:009 Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sigifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.»
003:010 Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg,ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, ochhan gjorde icke så.
004:001 Men detta förtröt Jona högeligen, och hans vrede upptändes.004:002 Och han bad till HERREN och sade: »Ack Herre, var det ickedetta jag tänkte, när jag ännu var i mitt land! Därför villejag ock i förväg fly undan till Tarsis. Jag visste ju att du ären nådig och barmhärtig Gud, långmodig och stor i mildhet, ochsådan att du ångrar det onda.004:003 Så tag nu, Herre, mitt liv ifrån mig; ty jag vill hellre varadöd än leva.»004:004 Men HERREN sade: »Menar du att du har skäl till att vredgas?»
004:005 Och Jona gick ut ur staden och stannade öster om staden; därgjorde han sig en hydda och satt i skuggan därunder, för att sehuru det skulle gå med staden.004:006 Och HERREN Gud lät en ricinbuske skjuta upp över Jona, för attden skulle giva skugga åt hans huvud och hjälpa honom ur hansförtrytelse; och Jona gladde sig högeligen över ricinbusken.
004:007 Men dagen därefter, när morgonrodnaden gick upp, sände Gudmaskar som frätte ricinbusken, så att den vissnade.004:008 När sedan solen hade gått upp, sände Gud en brännande östanvind,och solen stack Jona på huvudet, så att han försmäktade. Dåönskade han sig döden och sade: »Jag vill hellre vara död änleva.»
004:009 Men Gud sade till Jona: »Menar du att du har skäl till attvredgas för ricinbuskens skull?» Han svarade: »Jag må väl havaskäl att vredgas till döds.»004:010 Då sade HERREN: »Du ömkar dig över ricinbusken, som du icke harhaft någon möda med och icke har dragit upp, som kom till på ennatt och förgicks efter en natt.004:011 Och jag skulle icke ömka mig över Nineve, den stora staden, därmer än ett hundra tjugu tusen människor finnas, som icke förståatt skilja mellan höger och vänster, och därtill djur imyckenhet!»
Mika
001:001 Detta är HERRENS ord som kom till morastiten Mika i Jotams,Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, vad han skådade angåendeSamaria och Jerusalem.
001:002 Hören, I folk, allasammans;akta härpå, du jord med allt vad på dig är.Och vare Herren, HERREN ett vittne mot eder,Herren i sitt heliga tempel.001:003 Ty se, HERREN träderut ur sin boning,han far ned och går framöver jordens höjder.001:004 Bergen smälta under hans fötter,och dalar bryta sig fram—såsom vaxet gör för elden,såsom vattnet, när det störtar utför branten.
001:005 Genom Jakobs överträdelse sker allt dettaoch genom Israels hus' synder.Vem är då upphovet till Jakobs överträdelse?Är det icke Samaria?Och vem till Juda offerhöjder?Är det icke Jerusalem?
001:006 Så skall jag då göra Samaria till en stenhop på marken,till en plats för vingårdsplanteringar;jag skall vräka hennes stenar ned i dalen,och hennes grundvalar skall jag blotta.001:007 Alla hennes beläten skola bliva krossade,alla hennes skökoskänker uppbrända i eld,alla hennes avgudar skall jag förstöra;ty av skökolön har hon hopsamlat dem,och skökolön skola de åter bliva.
001:008 Fördenskull måste jag klaga och jämra mig,jag måste gå barfota och naken;jag måste upphäva klagoskri såsom en schakaloch sorgelåt såsom en struts.001:009 Ty ohelbara äro hennes sår;slaget har nått ända till Juda,det har drabbat ända till mitt folks port,ända till Jerusalem.
001:010 Förkunnen det icke i Gat;gråten icke så bittert.I Bet-Leafravältrar jag mig i stoftet.001:011 Dragen åstad,I Safirs invånare,i nakenhet och skam.Saanans invånarevåga sig icke ut.Klagolåten i Bet-Haeseltillstädjer eder ej att dröja där.001:012 Ty Marots invånarevåndas efter tröst;ned ifrån HERRENhar ju en olycka kommit,intill Jerusalems port.001:013 Spännen travare för vagnen,I Lakis' invånare,I som voren upphovettill dottern Sions synd;ty hos eder var detsom Israels överträdelser först funnos.001:014 Därför måste du giva skiljebrevåt Moreset-Gat.Husen i Aksibhava för Israels konungarblivit såsom en försinande bäck.001:015 Ännu en gång skall jag låtaerövraren komma över eder,I Maresas invånare.Ända till Adullamskall Israels härlighet komma.001:016 Raka dig skallig och skär av ditt hår,i sorg över barnen, som voro din lust;gör ditt huvud så kalt som gamens,ty de skola föras bort ifrån dig.
002:001 Ve dessa som tänka ut vad fördärvligt äroch bereda vad ont är på sina läger,och som sätta det i verket, så snart morgonen gryr,allenast det står i deras makt;002:002 dessa som hava begärelse till sin nästas åkrar och röva dem,eller till hans hus och tillägna sig dem;dessa som öva våld mot både människor och hus,mot både ägare och egendom!
002:003 Därför säger HERREN så: Se, jag tänker ut mot detta släkte vadont är; och I skolen icke kunna draga eder hals därur, ej hellerskolen I sedan gå så stolta, ty det bliver en ond tid.002:004 På den dagen skall man stämma upp en visa över eder och sjungaen sorgesång; man skall säga:
»Det är ute med oss, vi äro förstörda i grund!Mitt folks arvslott bliver nu given åt en annan.Ja i sanning, den ryckes ifrån mig,och åt avfällingar utskiftas våra åkrar.»
002:005 Så sker det att hos dig icke mer finnes någon som får spänna mätsnöre över en lott i HERRENS församling.
002:006 »Hören då upp att predika», så är deras predikan; »om sådant får man icke predika; det är ju ingen ände på smädelser!»
002:007 Är detta ett tillbörligt tal, du Jakobs hus?Har då HERREN varit snar till vrede?Hava hans gärningar visat något sådant?Äro icke fastmer mina ord mildamot den som vandrar redligt?
002:008 Men nu sedan en tiduppreser sig mitt folk såsom en fiende.I sliten manteln bortifrån kläderna på människorsom trygga gå sin väg framoch ej vilja veta av strid.002:009 Mitt folks kvinnor driven I utfrån de hem där de hade sin lust;deras barn beröven I för alltidden berömmelse de hade av mig.
002:010 Stån upp och gån eder väg!Här skolen I icke hava någon vilostad,för eder orenhets skull, som drager i fördärv,ja, i gruvligt fördärv.002:011 Om någon som foremed munväder och falskhetsade i sin lögnaktighet:»Jag vill predika för digom vin och starka drycker»—det vore en predikareför detta folk!
002:012 Jag vill församla dig, Jakob,ja, hela ditt folk.Jag vill hämta tillhopaIsraels kvarlevor,jag vill föra dem tillsammanssåsom fåren till fållan,såsom en hjord till dess betesmark,så att där uppstår ett gny av människor.002:013 En vägbrytare drager ut framför dem;de bryta sig igenom och tåga fram,genom porten vandra de ut.Deras konung tågar framför dem,HERREN går i spetsen för dem.
003:001 Och jag sade:Hören, I Jakobs hövdingaroch I furstar av Israels hus.Tillkommer det ej eder att veta vad rätt är,003:002 I som haten det godaoch älsken det onda,I som sliten huden av kroppen på människornaoch köttet från deras ben?
003:003 Men eftersom dessa äta mitt folks köttoch riva huden av deras kroppoch bryta sönder deras ben,för att stycka dem likasom det man kastar i grytan,ja, likasom kött som lägges i kitteln,003:004 därför skall HERREN icke svara dem,när de ropa till honom;han skall dölja sitt ansikte för dem på den tiden,för deras onda väsendes skull.
003:005 Så talar HERREN mot de profetersom föra mitt folk vilse,mot dem som ropa: »Allt står väl till!»,så länge de hava något att tugga med sina tänder,men båda upp folket till helig stridmot den som ej giver dem något i gapet.003:006 Därför skall natt komma över eder, så att det bliver slut påedra syner,och mörker, så att det bliver slut på edra spådomar.