Ja, solen skall gå ned över profeternaoch dagen varda mörk över dem.003:007 Siarna skola stå där med skam,och spåmännen skola få blygas;de skola alla nödgas skyla sitt skägg,då nu intet svar mer kommer från Gud.
003:008 Men jag, jag är uppfylld med kraft,ja, med HERRENS Ande,med rättsinne och frimodighet,så att jag kan förkunna för Jakob hans överträdelseoch för Israel hans synd.003:009 Hören då detta,I hövdingar av Jakobs husoch I furstar av Israels hus,I som hållen för styggelse vad rätt äroch gören krokigt allt vad rakt är,003:010 I som byggen upp Sion med blodsdådoch Jerusalem med orättfärdighet—003:011 den stad vars hövdingar döma för mutor,vars präster undervisa för betalning,och vars profeter spå för penningar,allt under det de stödja sig på HERREN och säga:»Är icke HERREN mitt ibland oss?Olycka skall ej komma över oss.»
003:012 Därför skall för eder skull Sion varda upplöjt till en åkeroch Jerusalem bliva en stenhopoch tempelberget en skogbevuxen höjd.
004:001 Men det skall ske i kommande dagaratt det berg där HERRENS hus ärskall stå där fast grundat, ypperst ibland bergen,och vara upphöjt över andra höjder;och folk skall strömma ditupp,004:002 ja, många hednafolk skola gå åstadoch skola säga:»Upp, låt oss draga åstadtill HERRENS berg,upp till Jakobs Guds hus,för att han må undervisa oss om sina vägar,så att vi kunna vandra på hans stigar.»Ty från Sion skall lag utgå,och HERRENS ord från Jerusalem.004:003 Och han skall döma mellan många folkoch skipa rätt åt mäktiga hednafolk,ända bort i fjärran land.Då skola de smida sina svärd till plogbillaroch sina spjut till vingårdsknivar.Folken skola ej mer lyfta svärd mot varandraoch icke mer lära sig att strida.004:004 Och var och en skall sitta under sitt vinträdoch sitt fikonträd, och ingen skall förskräcka honom;ty så har HERREN Sebaots mun talat.
004:005 Ja, alla andra folk vandra vart och ett i sin guds namn, men vi vilja vandra i HERRENS, vår Guds, namn, alltid och evinnerligen.
004:006 På den dagen, säger HERREN,skall jag församla de haltandeoch hämta tillhopa de fördrivnaoch dem som jag har hemsökt med olyckor.004:007 Och jag skall låta de haltande bliva en kvarlevaoch de långt bort förjagade ett mäktigt folk;och HERREN skall vara konung över dempå Sions bergfrån nu och till evig tid.004:008 Och du Herdetorn,du dotter Sions kulle,till dig skall det komma,ja, till dig skall det återvända, det forna herradömet,dottern Jerusalems konungavälde.
004:009 Men varför skriar du nu så högt?Finnes då ingen konung i dig,har du icke mer någon rådklok man,eftersom ångest, lik en barnaföderskas, har gripit dig?004:010 Ja, väl må du vrida dig i födslosmärtorsåsom en barnaföderska, du dotter Sion;ty nu måste du ut ur staden,du måste bo på öppna fältet;ja, du skall komma ända till Babel—där skall du finna räddning,där skall HERREN förlossa digur dina fienders hand.
004:011 Nu hava många hednafolkförsamlat sig mot dig,och de säga: »Må hon varda skändad,så att våra ögon få skåda med lust på Sion.»004:012 Men dessa känna ickeHERRENS tankar,de förstå icke hans rådslut,att han har samlat dem såsom kärvar till tröskplatsen.004:013 Upp då och tröska, du dotter Sion!Ty jag skall giva dig horn av järnoch giva dig klövar av koppar,för att du må sönderkrossa många folk.Och deras byte skall du giva till spillo åt HERRENoch deras skatter åt hela jordens HERRE.
005:001 Nu må du samla dina skaror, du skarornas stad.Bålverk har man rest upp mot oss;Israels domare slår manmed ris på kinden.
005:002 Men du Bet-Lehem Efrata,som är så ringa för att vara bland Juda släkter,av dig skall åt mig utgåen som skall bliva en furste i Israel,en vilkens härkomst tillhör förgångna åldrar,forntidens dagar.005:003 Därför skola de prisgivasintill den tid då hon som skall föda har fött;då skall återstoden av hans bröderfå vända tillbaka till Israels barn.005:004 Och han skall träda fram och vakta sin hjordi HERRENS kraft,i HERRENS, sin Guds,namns höghet;och den skall hava ro, ty han skall då vara storintill jordens ändar.005:005 Och tryggheten skall vara sådan,att om Assur vill falla in i vårt landoch tränga in i våra palats,så kunna vi ställa upp mot honom sju herdar,ja, åtta furstliga herrar;005:006 och dessa skola avbeta Assurs land med svärdoch Nimrods land ända in i dess portar.Så skall han rädda oss från Assur,om denne vill falla in i vårt landoch tränga fram över våra gränser.
005:007 Då skall Jakobs kvarlevavara bland många folksåsom dagg från HERREN,såsom en regnskur på gräs,vilken icke dröjer för någon mans skulleller väntar för människobarns skull.005:008 Och Jakobs kvarleva skall då vara bland hedningarna,mitt ibland många folk,såsom ett lejon bland boskap i skogen,såsom ett ungt lejon bland fårhjordar,vilket förtrampar, var det går fram,och griper sitt rov utan räddning.
005:009 Ja, må din hand vara upplyft över dina ovänner,och må alla dina fiender bliva utrotade!
005:010 Och det skall ske på den dagen, säger HERREN,att jag skall utrota dina hästar ur ditt landoch förstöra dina vagnar;005:011 jag skall utrota städerna i ditt landoch riva ned alla dina fästen;005:012 jag skall utrota all trolldom hos dig,och inga teckentydare skola mer träffas hos dig;005:013 jag skall utrota dina belätenoch dina stoder ur ditt land,så att du icke mer skall tillbedjadina händers verk;005:014 jag skall omstörta dina Aseroroch skaffa dem bort ur ditt land;och dina städer skall jag ödelägga.005:015 Och i vrede och förtörnelseskall jag utkräva hämnd av hednafolken,dem som icke hava varit hörsamma.
006:001 Hören vad HERREN säger: Stå upp och utför din sak inför bergen, och låt höjderna höra din röst.
006:002 Ja, hören HERRENS sak, I berg och I fasta klippor, jordens grundvalar! Ty HERREN har sak mot sitt folk, och med Israel vill han gå till rätta.
006:003 Mitt folk, vad har jag gjort mot dig,och varmed har jag betungat dig? Svara mig!006:004 Jag förde dig ju upp ur Egyptens land,och ur träldomshuset förlossade jag dig;och Mose, Aron och Mirjamlät jag gå framför dig.006:005 Mitt folk, kom ihåg vad Balak,konungen i Moab, hade i sinnet,och vad Bileam, Beors son, svarade honom;kom ihåg huru det var mellan Sittim och Gilgal,och lär dig så förstå HERRENS rättfärdighets gärningar.
006:006 Varmed skall jag träda fram inför HERREN,och varmed böja mig ned inför Gud i höjden?Skall jag träda fram inför honom med brännoffer,med årsgamla kalvar?006:007 Har HERREN behag till vädurar i tusental,till oljeströmmar i tiotusental?Skall jag giva min förstfödde till offer för min överträdelse,min livsfrukt till syndoffer för min själ?006:008 Nej, vad gott är har han kungjort för dig, o människa.Ty vad annat begär HERREN av dig,än att du gör vad rätt är och vinnlägger dig om kärlekoch vandrar i ödmjukhet inför din Gud?
006:009 Hör huru HERREN ropar till staden!Ja, säll är den som aktar på ditt namn.Hören om straffet, och vem han är, som har bestämt det.
006:010 Kunna ogudaktighetens skatter framgentfå stanna i den ogudaktiges hus?Kan där få finnas ett undermåligt efa-mått,värt att förbannas?006:011 Vore jag rättfärdig, om jag fördroge orätt vågoch falska vikter i pungen,006:012 om de rika i staden finge vara fulla av orättrådighet,om dess invånare finge tala lögnoch hava falsk tunga i sin mun?
006:013 Nej, och därför måste jag slå dig med oläkliga sår,hemsöka dig med förödelse för dina synders skull.006:014 När du äter något,skall du icke bliva mätt,och tomhet skall råda i din buk.Vad du skaffar undanskall du ändå icke kunna rädda,och vad du räddarskall jag giva åt svärdet.006:015 Du skall så,men icke få skörda;du skall pressa oliver,men icke få smörja din kropp med oljan,du skall pressa ut druvmust,men icke få dricka vinet.
006:016 Vid Omris stadgar håller man fast, man efterföljer alla Ahabs hus' gärningar; ty efter dessas rådslag är det I vandren. Därför skall jag göra dig till ett föremål för häpnad, och invånarna i staden till ett mål för begabberi; ja, mitt folks smälek skolen I få bära.
007:001 Ve mig! Det är mig,såsom när frukten är insamlad om sommaren,eller såsom när efterskörden efter vinbärgningen är slutoch ingen druvklase mer finnes att äta,intet förstlingsfikon av dem jag hade haft lust till.007:002 De fromma äro försvunna ur landet,och ingen redlig man finnes bland människorna.Alla ligga de på lur efter blod;envar vill fånga den andre i sitt nät.007:003 Till att främja det onda äro deras händer redo:fursten begär gåvor,och domaren står efter vinning;den mäktige kräver öppetvad honom lyster;så bedriva de vrånghet.007:004 Den bäste ibland dem är såsom ett törnsnår,den redligaste värre än en taggig häck.Men när dina siares dag är inne,ja, när hemsökelsen når dig,då skall bestörtning komma ibland dem.
007:005 Man får icke tro på någon vän,icke lita på någon förtrogen;för henne som vilar i din famnmåste du vakta din muns dörrar.007:006 Ty sonen föraktar sin fader,dottern sätter sig upp mot sin moder,sonhustrun mot sin svärmoder,och envar har sitt eget husfolk till fiender.
007:007 Men jag vill skåda efter HERREN,jag vill hoppas på min frälsnings Gud;min Gud skall höra mig.007:008 Glädjens icke över mig, I mina fiender.Om jag än har fallit, skall jag dock stå upp igen;om jag än sitter i mörkret,är dock HERREN mitt ljus.007:009 Eftersom jag har syndat mot HERREN,vill jag bära hans vrede,till dess att han utför min sakoch skaffar mig rätt,till dess att han för mig ut i ljuset,så att jag med lust får se på hans rättfärdighet.007:010 När mina fiender se det,skola de höljas med skam,desamma som säga till mig:»Var är nu HERREN, din Gud?»Mina ögon skola se med lust på dem;ty då skola de bliva nedtrampadesåsom orenlighet på gatan.
007:011 En dag skall komma, då dina murar skola byggas upp;på den dagen skola dina gränser sträcka sig vida.007:012 På den dagenskall man komma till digbåde från Assuroch från Egyptens städer,ja från Egyptenoch ända ifrån floden,och från hav till hav,och från berg till berg.007:013 Men eljest skall jorden bliva en ödemarkför sina inbyggares skull;det skall vara deras gärningars frukt.
007:014 Vakta med din stav ditt folk,din arvedels hjord,så att den får hava sin avskilda boningi skogen på Karmel;låt den gå i bet i Basan och i Gilead,likasom under forna dagar.
007:015 Ja, likasom i de dagar då du drog ut ur Egyptens landskall jag låta dem se underbara ting.007:016 Hedningarna skola se det och komma på skammed all sin makt.De skola nödgas lägga handen på munnen,deras öron skola vara bedövade.007:017 De skola slicka stoftet såsom ormar;lika maskar som kräla på jordenskola de med bävan övergiva sina borgar.Med förskräckelse skola de söka HERREN, vår Gud;Ja, för dig skola de frukta.
007:018 Vem är en sådan Gud som du?—du som förlåterkvarlevan av din arvedel dess missgärningoch tillgiver den dess överträdelse,du som icke behåller vrede evinnerligen,ty du har lust till nåd,007:019 och du skall åter förbarma dig över ossoch trampa våra missgärningar under fötterna.Ja, du skall kasta alla deras synderi havets djup.007:020 Du skall bevisa trofasthet mot Jakoboch nåd mot Abraham,såsom du med ed har lovat våra fäderi forntidens dagar.
Nahum
001:001 Detta är en utsaga om Nineve, den bok som innehåller elkositenNahums syn.
001:002 HERREN är en nitälskande Gud och en hämnare,ja, en hämnare är HERREN, en som kan vredgas.
En hämnare är HERREN mot sina ovänner,vrede behåller han mot sina fiender.
001:003 HERREN är långmodig, men han är stor i kraft,och ingalunda låter han någon bliva ostraffad.
HERREN har sin väg i storm och oväderoch molnen äro dammet efter hans fötter.
001:004 Han näpser havet och låter det uttorkaoch alla strömmar låter han sina bort.
Då försmäkta Basan och Karmel,Libanons grönska försmäktar.
001:005 Bergen bäva för honom,och höjderna försmälta av ångest.
Jorden röres upp för hans ansikte,jordens krets med alla som bo därpå.
001:006 Vem kan bestå för hans ogunst,och vem kan uthärda hans vrede glöd?
Hans förtörnelse utgjuter sig såsom eld,och klipporna rämna inför honom.
001:007 HERREN är god, ett värn i nödens tid,och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom.
001:008 Men genom en störtflod gör han ändepå platsen där den staden står,och hans fiender förföljas av mörker.
001:009 Ja, på edert anslag mot HERREN gör han ände, icke två gånger behöver hemsökelsen drabba.
001:010 Ty om de ock äro hopslingrade såsom törnsnåroch så fulla av livssaft, som deras dryck är av must,skola de likväl alla förbrännas såsom torrt strå.
001:011 Ty från dig drog ut en mansom hade onda anslag mot HERREN,en vilkens rådslag voro fördärv.
001:012 Så säger HERREN: »Huru starka och huru många de ock må vara, skola de ändå mejas av och försvinna; och om jag förr har plågat dig, så skall jag nu ej göra det mer.
001:013 Ty nu skall jag bryta sönder de ok han har lagt på dig, och hans band skall jag slita av.»
001:014 Men om dig bjuder HERREN så»Ingen avkomma av ditt namn skall mer få finnas.Ur dina gudars hus skall jag utrota alla beläten,både skurna och gjutna.En grav bereder jag åt dig, ty på skam har du kommit.»
001:015 Se, över bergen nalkas glädjebudbärarens fötterhans som förkunnar frid:»Fira dina högtider, Juda,infria dina löften.Ty ej mer skall fördärvaren draga fram mot dig;han varder förgjord i grund.»
002:001 En folkförskingrare drager upp mot dig;bevaka dina fästen.Speja utåt vägen, omgjorda dina länderbruka din kraft, så mycket du förmår.002:002 Ty HERREN vill återställa Jakobs höghetsåsom Israels höghet,då nu plundrare så hava ödelagt democh så fördärvat deras vinträd.
002:003 Hans hjältars sköldar äro färgade röda,stridsmännen gå klädda i scharlakan;vagnarna gnistra av eld,när han gör dem redo till strid;och man skakar lansar av cypressträ.002:004 På vägarna storma vagnarna fram,de köra om varandra på fälten;såsom bloss äro de att skådalika ljungeldar fara de åstad.002:005 Han vet nogsamt vilka väldiga kämpar han äger;de störta överända, där de rusa framåt.De hasta mot stadens murar,och stormtaken göras redo.002:006 Strömportarna måste öppna sig,och palatset försmälter av ångest.
002:007 Ja, domen står fast:hon bliver blottad, bortsläpad;hennes tärnor måste suckalikasom duvoroch slå sig för sitt bröst.002:008 I all sin tid var Ninevelik en vattenrik damm,men nu flyr vattnet bort.»Stannen! Stannen!»—Nej, ingen vänder sig om.
002:009 Röven nu silver,röven guld.Här finnas skatter utan ände,överflöd på alladyrbara håvor.
002:010 Ödeläggelse och förödelse och förstörelse!Förfärade hjärtanoch skälvande knän!Darrande länder allestädes!Allas ansikten hava skiftat färg.
002:011 Var är nu lejonens kula,den plats där de unga lejonen förtärde sitt rov,där lejonet och lejoninnan hade sin gång,där lejonungen gick omkring,utan att någon skrämde bort den?002:012 Var är lejonet som tog rov, så mycket dess ungar ville hava,och dödade åt sina lejoninnor,ja, uppfyllde sina hålor med rovoch sina kulor med rövat gods?
002:013 Se, jag skall vända mig mot dig, säger HERREN Sebaot; dina vagnar skall jag låta gå upp i rök, och dina unga lejon skall svärdet förtära. Jag skall utrota ditt rövade gods från jorden och man skall ej mer höra dina sändebuds röst
003:001 Ve dig, du blodstad,alltigenom så full av lögn och våld,du som aldrig upphör att röva!
003:002 Hör, piskor smälla!Hör, vagnshjul dåna!Hästar jaga fram,och vagnar rulla åstad.003:003 Ryttare komma i fyrsprång;svärden ljunga,och spjuten blixtra.Slagna ser man i mängdoch lik i stora hopar;igen ände är på döda,man stupar över döda.
003:004 Allt detta för den myckna otukt hon bedrev, hon, den fagra och trollkunniga skökan, som prisgav folkslag genom sin otukt och folkstammar genom sina trolldomskonster.
003:005 Se, jag skall vända mig mot dig,säger HERREN Sebaot;jag skall lyfta upp ditt mantelsläp över ditt ansikteoch låta folkslag se din blygdoch konungariken din skam.003:006 Och jag skall kasta på dig vad styggeligt är,jag skall låta dig bliva föraktad,ja, göra dig till ett skådespel.003:007 Var och en som ser dig skall sky digoch skall säga: »Nineve är ödelagt, men vem kan ömka det?»Ja, var finner man någon som vill trösta dig?
003:008 Är du då bättre än No-Amon,hon som tronade vid Nilens strömmar,omsluten av vatten—ett havets fäste,som hade ett hav till mur?003:009 Etiopier i mängdoch egyptier utan ände,putéer och libyervoro dig till hjälp.003:010 Också hon måste jugå i landsflykt och fångenskap,också hennes barn blevo krossadei alla gathörn;om hennes ädlingarkastade man lott,och alla hennes stormänblevo fängslade med kedjor
003:011 Så skall ock du bliva druckenoch sjunka i vanmakt;också du skall få letaefter något värn mot fienden.003:012 Alla dina fästenlikna fikonträd med brådmogen frukt:vid minsta skakningfalla de i munnen på den som vill äta dem.003:013 Se, ditt manskapär hos dig såsom kvinnor;ditt lands portar stå vidöppnaför dina fiender;eld förtär dina bommar.
003:014 Hämta dig vattentill förråd under belägringen,förstärk dina fästen.Stig ned i leranoch trampa i murbruket;grip till tegelformen.003:015 Bäst du står där, skall elden förtära digoch svärdet utrota dig.Ja, såsom av gräsmaskar skall du bliva uppfrätt,om du ock själv samlar skaror så talrika som gräsmaskar,skaror så talrika som gräshoppor.003:016 Om du ock har krämareflera än himmelens stjärnor,så vet: gräsmaskarna fälla sina vingars höljenoch flyga bort.003:017 Ja, dina furstar äro såsom gräshopporoch dina hövdingar såsom gräshoppssvärmar:de stanna inom murarna,så länge det är svalt,men när solen kommer fram,då fly de bort,och sedan vet ingenvar de finnas.
003:018 Dina herdar hava slumrat in,du Assurs konung;dina väldige ligga i ro.Ditt folk är förströttuppe på bergen,och ingen församlar det.003:019 Det finnes ingen bot för din skadaoläkligt är ditt sår.Alla som höra vad som har hänt digklappa i händerna över dig.Ty över vem gick ejdin ondska beständigt?
Habackuk
001:001 Detta är den utsaga som uppenbarades för profeten Habackuk.
001:002 Huru länge, HERRE, skall jag ropa,utan att du hörklaga inför dig över våld,utan att du frälsar?001:003 Varför låter du mig se sådan ondska?Huru kan du själv skåda på sådan orättrådighet,på det fördärv och det våld jag har inför mina ögon?Så uppstår ju kiv, och så upphäva sig trätor.001:004 Därigenom bliver lagen vanmäktig,och rätten kommer aldrig fram.Ty den ogudaktige snärjer den rättfärdige;så framstår rätten förvrängd.
001:005 Sen efter bland hedningarna och skåden;häpnen, ja, stån där med häpnadTy en gärning utför han i edra dagar,som I icke skolen tro, när den förtäljes.
001:006 Ty se, jag skall uppväcka kaldéernadet bistra och oförvägna folket,som drager ut så vitt som jorden nåroch inkräktar boningar som icke äro deras.001:007 Det folket är förskräckligt och fruktansvärt;rätt och myndighet tager det sig självt.001:008 Dess hästar äro snabbare än pantraroch vildare än vargar om aftonen;dess ryttare jaga fram i fyrsprång.Ja, fjärran ifrån komma dess ryttare,de flyga åstad såsom örnen,när han störtar sig över sitt rov001:009 Alla hasta de till våld,av sin stridslust drivas de framåt;och fångar hopa de såsom sand.001:010 Konungar äro dem ett åtlöje,och furstar räkna de för lekverk;åt alla slags fästen le de,de kasta upp jordvallar och intaga dem.001:011 Så fara de åstad såsom vinden,alltjämt framåt till att åsamka sig skuld;ty deras egen kraft är deras gud.
001:012 Är du då icke till av ålder?Jo, HERRE, min Gud, min Helige, vi skola ej dö!HERRE, till en dom är det du har satt dem,och till en tuktan har du berett dem, du vår klippa.001:013 Du vilkens ögon äro för rena för att se på det onda,du som icke lider att skåda på orättrådighet,huru kan du ändå skåda på dessa trolösa människoroch tiga stilla, när den ogudaktige fördärvarden som har rätt mot honom?001:014 Så vållar du att människorna bliva lika fiskar i havet,lika kräldjur, som icke hava någon herre.
001:015 Ja, denne drager dem allasammans upp med sin krok,han fångar dem i sitt nätoch församlar dem i sitt garn;däröver är han glad och fröjdar sig.001:016 Fördenskull frambär han offer åt sitt nätoch tänder offereld åt sitt garn;genom dem bliver ju hans andel så fetoch hans mat så kräslig.001:017 Men skall han därför framgent få tömma sitt nätoch beständigt dräpa folkenutan någon förskoning
002:001 Jag vill stiga upp på min vaktpostoch ställa mig på muren;jag vill speja för att sevad han skall tala genom mig,och vilket svar på mitt klagomåljag skall få att frambära.
002:002 Och HERREN svarade mig och sade:Skriv upp din syn,och uppteckna den på skrivtavlor, med tydlig skrift,så att den lätt kan läsas.002:003 Ty ännu måste synen vänta på sinmen den längtar efter fullbordan och skall icke slå fel.Om den dröjer, så förbida den,ty den kommer förvisso, den skall ej utebliva.
002:004 Se, uppblåst och orättrådig är dennes själ i honom;men den rättfärdige skall leva genom sin tro.002:005 Ty såsom vinet icke är att lita på,så skall denne övermodige ej bestå,om han ock spärrar upp sitt gap såsom dödsriketoch är omättlig såsom döden,om han ock har församlat till sig alla folkoch hämtat tillhopa till sig alla folkslag.002:006 Sannerligen, de skola allasammansstämma upp en visa över honom,ja, en smädesång om honom med välbetänkta ord; man skall säga:
Ve dig som hopar vad som icke är dittoch belastar dig med utpantat gods—men för huru länge!002:007 Sannerligen, oförtänkt skola borgenärer resa sig mot digoch anfäktare vakna upp mot dig,och du skall bliva ett byte för dem.002:008 Såsom du själv har plundrat många folk,så skola ock alla andra folk få plundra dig,för dina blodsdåd mot människor och ditt våld mot länder,mot städer och alla som bo i dem.
002:009 Ve dig som söker orätt vinning åt ditt hus,för att kunna bygga ditt näste högt uppeoch så skydda dig undan olyckans våld!002:010 Med dina rådslag drager du skam över ditt hus,i det att du gör ände på många folkoch så syndar mot dig själv.002:011 Ty stenarna i muren skola ropa,och bjälkarna i trävirket skola svara dem.
002:012 Ve dig som bygger upp städer med blodsdådoch befäster orter med orättfärdighet!002:013 Se, av HERREN Sebaot är det ju sagt:»Så möda sig folkenför det som skall förbrännas av elden,och folkslagen arbeta sig tröttaför det som skall bliva till intet.»002:014 Ty jorden skall varda fullav HERRENS härlighets kunskap,likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.
002:015 Ve dig som iskänker vin åt din nästaoch blandar ditt gift däri och berusar honom,för att få skåda hans blygd!002:016 Med skam skall du få mätta dig i stället för med ära.Ja, du skall också själv få dricka,till dess du ligger där med blottad förhud.Kalken skall i sin ordning räckas dig av HERRENS hand,och smälek skall hölja din ära.002:017 Ty över dig skall komma en hemsökelse, lik Libanons,och en förhärjelse, lik den som skrämmer bort dess djur,för dina blodsdåd mot människor och ditt våld mot länder,mot städer och alla som bo i dem.
002:018 Vad kan ett skuret beläte hjälpa,eftersom en snidare vill slöjda sådant?Och vad ett gjutet beläte, en falsk vägvisare,eftersom dess formare så förtröstar därpå,att han gör sig stumma avgudar?
002:019 Ve dig som säger till stocken: »Vakna!»,och till döda stenen: »Vakna upp!»Kan en sådan giva någon vägvisning?Visst är den överdragen med guld och silver,men alls ingen ande är däri.
002:020 Men HERREN är i sitt heliga tempel.Hela jorden vare stilla inför honom.
003:001 En bön av profeten Habackuk; till Sigjonót.
003:002 HERRE, jag har hört om dig och häpnat. HERRE, förnya i dessa år dina gärningar, låt oss förnimma dem i dessa år. Mitt i din vrede må du tänka på förbarmande.
003:003 Gud kommer från Teman,den helige från berget Paran. Sela.Hans majestät övertäcker himmelen,och av hans lov är jorden full.003:004 Då uppstår en glans såsom av solljus,strålar gå ut ifrån honom,och han höljer i dem sin makt.
003:005 Framför honom går pest,och feberglöd följer i hans spår.003:006 Han träder fram—därmed kommer han jorden att darra;en blick—och han kommer folken att bäva.De uråldriga bergen splittras,de eviga höjderna sjunka ned.Han vandrar de vägar han fordom gick.
003:007 Jag ser Kusans hyddor hemsökta av fördärv;tälten darra i Midjans land.003:008 Harmas då HERREN på strömmar?Ja, är din vrede upptänd mot strömmarnaeller din förgrymmelse mot havet,eftersom du så färdas fram med dina hästar,med dina segerrika vagnar?003:009 Framtagen och blottad är din båge,ditt besvurna ords pilar. Sela.
Till strömfåror klyver du jorden.003:010 Bergen se dig och bäva;såsom en störtskur far vattnet ned.Djupet låter höra sin röst,mot höjden lyfter det sina händer.003:011 Sol och måne stanna i sin boningför skenet av dina farande pilar,för glansen av ditt blixtrande spjut.
003:012 I förgrymmelse går du fram över jorden,i vrede tröskar du sönder folken.003:013 Du drager ut för att frälsa ditt folk,för att bereda frälsning åt din smorde.Du krossar taket på de ogudaktigas hus,du bryter ned huset, från grunden till tinnarna. Sela.003:014 Du genomborrar deras styresmans huvud med hans egna pilar,när de storma fram till att förskingra oss, under fröjd,såsom gällde det att i lönndom äta upp en betryckt.
003:015 Du far med dina hästar fram över havet,över de stora vattnens svall.003:016 Jag hör det och darrar i mitt innersta,vid dånet skälva mina läppar;maktlöshet griper benen i min kropp,jag darrar på platsen där jag står.Ty jag måste ju stilla uthärda nödens tid,medan det kommer, som skall tränga folket.
003:017 Ja, fikonträdet blomstrar icke mer, och vinträden giva ingen skörd, olivträdets frukt slår fel och fälten alstra ingen äring, fåren ryckas bort ur fållorna, och inga oxar finnas mer i stallen.
003:018 Likväl vill jag glädja mig i HERRENoch fröjda mig i min frälsnings Gud.003:019 HERREN, Herren är min starkhet;han gör mina fötter såsom hindensoch låter mig gå fram över mina höjder.
För sångmästaren, med mitt strängaspel.
Sefanja
001:001 Detta är HERRENS ord som kom till Sefanja, son till Kusi, son till Gedalja, son till Amarja, son till Hiskia, i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid.
001:002 Jag skall rycka bort och förgöraallt vad på jorden är, säger HERREN;001:003 jag skall förgöra människor och djur,jag skall förgöra fåglarna under himmelenoch fiskarna i havet,det vacklande riketjämte de ogudaktiga människorna;ja, människorna skall jag utrotafrån jorden, säger HERREN.
001:004 Jag skall uträcka min hand mot Judaoch mot Jerusalems alla invånareoch utrota från denna platsBaals sista kvarleva,avgudaprofeternas namnjämte prästerna;001:005 dem som på taken tillbedjahimmelens härskara,och dem som tillbedja HERRENoch svärja vid honomoch svärja vid Malkam;001:006 dem som hava vikit bort ifrån HERREN,och dem som aldrig hava sökt HERRENeller frågat efter honom.
001:007 Varen stilla inför Herren, HERREN!Ty HERRENS dag är nära;HERREN har tillrett ett slaktoffer,han har invigt sina gäster.001:008 Och det skall ske på HERRENS slaktoffers dagatt jag skall hemsöka furstarnaoch konungasönernaoch alla som kläda sigi utländska kläder;001:009 Jag skall på den dagen hemsökaalla som hoppa över tröskeln,dem som fylla sin herres husmed våld och svek.
001:010 På den dagen, säger HERREN,skall klagorop höras ifrån Fiskportenoch jämmer från Nya stadenoch stort brak från höjderna.001:011 Jämren eder, I som bon i Mortelkvarteret,ty det är förbi med hela krämarskaran;utrotade äro alla de penninglastade.
001:012 Och det skall ske på den tidenatt jag skall genomleta Jerusalem med lyktoroch hemsöka de människorsom nu ligga där i ro på sin drägg,dem som säga i sina hjärtan:»HERREN gör intet,varken gott eller ont.»001:013 Deras ägodelar skola då lämnas till plundringoch deras hus till ödeläggelse.Om de bygga sig hus,skola de ej få bo i dem,och om de plantera vingårdar,skola de ej få dricka vin från dem.
001:014 HERRENS stora dag är nära,ja, den är nära, den kommer med stor hast.Hör, det är HERRENS dag!I ångest ropa nu hjältarna.001:015 En vredens dag är den dagen,en dag av ångest och trångmål,en dag av ödeläggelse och förödelseen dag av mörker och tjocka,en dag av moln och töcken,001:016 en dag då basunljud och härskri höjesmot de fastaste städeroch mot de högsta murtorn.001:017 Då skall jag bereda människorna sådan ångestatt de gå där såsom blinda,därför att de hava syndat mot HERREN.Deras blod skall spridas omkring såsom stoft,och deras kroppar skola kastas ut såsom orenlighet.001:018 Varken deras silver eller deras guldskall kunna rädda dempå HERRENS vredes dag.Av hans nitälskans eldskall hela jorden förtäras.Ty en ände, ja, en ände med förskräckelseskall han göra på alla jordens inbyggare.
002:001 Besinna dig och kom till sans,du folk utan blygsel,002:002 innan ännu rådslutet är fullgånget—den dagen hastar fram,såsom agnar fara!—och innan HERRENS vredes glödkommer över eder,ja, innan HERRENS vredes dagkommer över eder.
002:003 Söken HERREN,alla I ödmjuke i landet,som hållen hans lag.Söken rättfärdighet,söken ödmjukhet;kanhända bliven I så beskärmadepå HERRENS vredes dag.
002:004 Ty Gasa skall bliva övergivetoch Askelon varda en ödemark;mitt på ljusa dagen skall Asdods folk drivas ut,och Ekron skall ryckas upp med roten.002:005 Ve eder som bebon landsträckan utmed havet,I av keretéernas folk!Ett HERRENS ord skall nå dig, Kanaan,du filistéernas land;ja, jag skall fördärva dig, så att ingen mer bor i dig.002:006 Och landsträckan utmed havet skall ligga såsom betesmarker,där herdarna hava sina brunnaroch fåren sina fållor.002:007 Och den skall tillfalla de kvarblivna av Juda hussåsom deras lott;där skola de föra sin boskap i bet.I Askelons hus skola de få lägra sig,när aftonen kommer.Ty HERREN, deras Gud, skall se till democh skall åter upprätta dem.
002:008 Jag har hört Moabs smädelseroch Ammons barns hån,huru de hava smädat mitt folkoch förhävt sig mot dess land.002:009 Därför, så sant jag lever, säger HERREN Sebaot,Israels Gud:det skall gå Moab såsom Sodom,och Ammons barn såsom Gomorra.Ett tillhåll för nässlor och en saltgrop skola de bliva,och en ödemark till evig tid.Kvarlevan av mitt folk skall plundra dem.och återstoden av min menighet skall få dem till sin arvedel.
002:010 Så skall det gå dem,till lön för deras högmoddärför att de hava smädat och förhävt sigmot HERREN Sebaots folk.002:011 Fruktansvärd skall HERREN bevisa sig mot dem;ty han skall göra alla jordens gudar maktlösa,och alla hedningarnas havsländerskola tillbedja honom,vart folk på sin ort—002:012 också I etiopier,I som av mig bliven slagna med svärd.
002:013 Och han skall uträcka sin hand mot norroch fördärva Assur,han skall göra Nineve till en ödemark,förtorkat såsom en öken.002:014 Och därinne skola hjordar lägra sig,allahanda vilda djur i skaror;pelikaner och rördrommar skola taga natthärbärgepå pelarhuvudena därinne;fåglalåt skall ljuda i fönstrenoch förödelse bo på trösklarna,nu då cederpanelningen är bortriven.
002:015 Så skall det gå den glada staden,som satt så trygg,och som sade i sitt hjärta:»Jag och ingen annan!»Huru har den icke blivit en ödemark,en lägerstad för vilda djur!Alla som gå där fram skola vissla åt denoch slå ihop händerna.
003:001 Ve henne, den gensträviga och befläckade staden,förtryckets stad!003:002 Hon hör icke på någons röst,hon tager ej emot tuktan;på HERREN förtröstar hon icke,till sin Gud vill hon ej komma.003:003 Furstarna därinneäro rytande lejon;hennes domare äro såsom vargar om aftonen,de spara intet till morgondagen.003:004 Hennes profeter äro stortaligatrolösa män;hennes präster ohelga vad heligt är,de våldföra lagen.
003:005 HERREN är rättfärdig därinne,han gör intet orätt.var morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset,den utebliver aldrig;men de orättfärdiga veta icke av någon skam.
003:006 Jag utrotade folkslag,deras murtorn blevo förstörda,deras gator gjorde jag öde,så att ingen mer gick där fram;deras städer blevo förhärjade,så att de lågo tomma på människor,blottade på invånare.
003:007 Jag tillsade henne att allenast frukta migoch taga emot tuktan;då skulle hennes boning undgå förstörelse,med allt vad jag hade givit i hennes vård.Men i stället ävlades de att göraallt vad fördärvligt var.
003:008 Därför man I vänta på mig, säger HERREN,och på den dag jag står upp för att taga byte.Ty mitt domslut är: jag skall församla folkoch hämta tillhopa konungariken,för att utgjuta över dem min ogunst,all min vredes glöd;ty av min nitälskans eldskall hela jorden förtäras.
003:009 Se, då skall jag giva åt folkennya, renade läppar,så att de allasammans åkalla HERRENS namnoch endräktigt tjäna honom.003:010 Ända ifrån länderna bortom Etiopiens strömmarskola mina tillbedjare, mitt förskingrade folk,frambära offer åt mig.
003:011 På den tiden skall du slippa att längre blygasför alla de överträdelsersom du har begått mot mig.Ty då skall jag avskilja från digdem som nu jubla så segerstolt i dig;och du skall då icke vidare förhäva digpå mitt heliga berg.003:012 Men jag skall lämna kvar i digett folk, betryckt och armt;och de skola förtrösta på HERRENS namn.003:013 Kvarlevan av Israel skall då icke mer göra något orätt,ej heller tala lögn,och i deras mun skall icke finnasen falsk tunga.Ja, de skola få beta och ligga i ro,utan att någon förskräcker dem.
003:014 Jubla, du dotter Sion,höj glädjerop, du Israel;var glad och fröjda dig av allt hjärta,du dotter Jerusalem.003:015 HERREN har avvänt straffdomarna ifrån dig,han har röjt din fiende ur vägen.HERREN, som bor i dig, är Israels konung;du behöver ej mer frukta något ont.
003:016 På den tiden skall det sägas till Jerusalem;»Frukta icke, Sionlåt ej modet falla.003:017 HERREN, din Gud, bor i digen hjälte som kan frälsa.Han gläder sig över dig med lust,han tiger stilla i sin kärlek,han fröjdas över dig med jubel.»
003:018 Dem som med bedrövelse måste sakna högtiderna,dem skall jag då församla,dem som levde skilda från dig,du som själv bar smälekens börda.003:019 Ty se, jag skall på den tiden utföra mitt verkpå alla dina förtryckare.jag skall frälsa de haltandeoch hämta tillhopa de fördrivna,jag skall låta dem bliva ett ämne till lovsångoch till berömmelse på hela jorden,där de voro så smädade.003:020 På den tiden skall jag låta eder komma tillbakaja, på den tiden skall jag hämta eder tillhopa.Ty jag vill låta eder bliva ett ämne till berömmelseoch till lovsång bland alla jordens folk,i det att jag åter upprättar eder,så att I sen det med egna ögon, säger HERREN.
Haggai
001:001 I konung Darejaves' andra regeringsår, i sjätte månaden, på första dagen i månaden, kom HERRENS ord genom profeten Haggai Serubbabel, Sealtiels son, Juda ståthållare, och till översteprästen Josua, Josadaks son; han sade:
001:002 Så säger HERREN Sebaot: Detta folk säger: »Ännu är icke tiden kommen att gå till verket, tiden att HERRENS hus bygges upp.» 001:003 Men HERRENS ord kom genom profeten Haggai; han sade: 001:004 Är då tiden kommen för eder att själva bo i panelade hus, medan detta hus ligger öde?
001:005 Därför säger nu HERREN Sebaot så: Given akt på huru det gåreder.001:006 I sån mycket, men inbärgen litet; I äten, men fån icke nog föratt bliva mätta; I dricken, men fån icke nog för att blivaglada; I tagen på eder kläder, men haven icke nog för att blivavarma. Och den som får någon inkomst, han far den allenast föratt lägga den i en söndrig pung.
001:007 Ja, så säger HERREN Sebaot: Given akt på huru det går eder.001:008 Men dragen nu upp till bergen, hämten trävirke och byggen uppmitt hus, så vill jag hava behag därtill och bevisa mig härlig,säger HERREN.001:009 I väntaden på mycket, men se, det blev litet, och när I fördendet hem, då blåste jag på det. Varför gick det så? sägerHERREN Sebaot. Jo, därför att mitt hus får ligga öde, under detatt envar av eder hastar med sitt eget hus.001:010 Fördenskull har himmelen ovan eder förhållit eder sin dagg ochjorden förhållit sin gröda.001:011 Och jag har bjudit torka komma över land och berg, och över säd,vin och olja och alla andra jordens alster, och över människoroch djur, och över all frukt av edra händers arbete.
001:012 Och Serubbabel, Sealtiels son, och översteprästen Josua,Josadaks son med hela kvarlevan av folket lyssnade till HERRENS,sin Guds, röst och till profeten Haggais ord, eftersom HERREN,deras Gud, hade sänt honom; och folket fruktade för HERREN.001:013 Då sade Haggai, HERRENS sändebud, efter HERRENS uppdrag, tillfolket så: »Jag är med eder, säger HERREN.»
001:014 Och HERREN uppväckte Serubbabels, Sealtiels sons, Juda ståthållares, ande och översteprästen Josuas, Josadaks sons, ande och allt det kvarblivna folkets ande, så att de gingo till verket och arbetade på HERREN Sebaots; sin Guds, hus.
002:001 Detta skedde på tjugufjärde dagen i sjätte månaden av konungDarejaves' andra regeringsår.
002:002 I sjunde månaden, på tjuguförsta dagen i månaden, kom HERRENSord genom profeten Haggai han sade:002:003 Säg till Serubbabel, Sealtiels son Juda ståthållare, och tillöversteprästen Josua, Josadaks son, och till kvarlevan avfolket:
002:004 Leva icke ännu bland eder män kvar, som hava sett detta hus idess forna härlighet? Och hurudant sen I det nu vara? Är deticke såsom intet i edra ögon?002:005 Men var likväl nu frimodig, du Serubbabel, säger HERREN; och varfrimodig, du överstepräst Josua, Josadaks son; och varenfrimodiga och arbeten, alla I som hören till folket i landet,säger HERREN; ty jag är med eder, säger HERREN Sebaot.002:006 Det förbund som jag slöt med eder, när I drogen ut ur Egypten,vill jag låta stå fast, och min Ande skall förbliva ibland eder;frukten icke.
002:007 Ty så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång, inom en liten tid,skall jag komma himmelen och jorden, havet och det torra attbäva;002:008 och alla hednafolk skall jag komma att bäva, och så skoladyrbara håvor från alla hednafolk föras hit; och jag skall fylladetta hus med härlighet, säger HERREN Sebaot.002:009 Ty mitt är silvret, och mitt är guldet, säger HERREN Sebaot.002:010 Den tillkommande härligheten hos detta hus skall bliva större ändess forna var, säger HERREN Sebaot; och på denna plats skalljag låta friden råda, säger HERREN Sebaot.
002:011 På tjugufjärde dagen i nionde månaden av Darejaves' andraregeringsår kom HERRENS ord till profeten Haggai; han sade:002:012 Så säger HERREN Sebaot: Fråga prästerna om lag och säg:002:013 »Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så medfliken kommer vid något bakat eller kokt, eller vid vin ellerolja, eller vid något annat som man förtär, månne dettadärigenom bliver heligt?» Prästerna svarade och sade: »Nej.»002:014 Åter frågade Haggai: »Om den som har blivit orenad genom en dödkommer vid något av allt detta, månne det då bliver orenat?»Prästerna svarade och sade: »Ja.»
002:015 Då tog Haggai till orda och sade: »Så är det med detta folk ochså är det med detta släkte inför mig, säger HERREN, och så ärdet med allt deras händers verk: vad de där offra, det är orent.002:016 Och given nu akt på huru det hittills har varit, före denna dag,och under tiden innan man ännu hade begynt lägga sten på stentill HERRENS tempel002:017 huru härförinnan, om någon kom till en sädesskyl som skulle givatjugu mått, den gav allenast tio, och huru, om någon kom tillvinpressen för att ösa upp femtio kärl, den gav allenast tjugu.002:018 Vid allt edra händers arbete slog jag eder säd med sot och rostoch hagel, och likväl vänden I eder icke till mig, säger HERREN.
002:019 Given alltså akt på huru det hittills har varit, före denna dag;ja, given akt på huru det har varit före tjugufjärde dagen inionde månaden, denna dag då grunden har blivit lagd tillHERRENS tempel.002:020 Finnes någon säd ännu i kornboden? Nej; och varken vinträdeteller fikonträdet eller granatträdet eller olivträdet har ännuburit någon frukt. Men från denna dag skall jag givavälsignelse.»002:021 Och HERRENS ord kom för andra gången till Haggai, på tjugufjärdedagen i samma månad; han sade:002:022 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare: Jag skall komma himmelenoch jorden att bäva;002:023 jag skall omstörta konungatroner och göra hednarikenas makt tillintet; jag skall omstörta vagnarna med sina kämpar, och hästarnaskola stupa med sina ryttare. Den ene skall falla för den andressvärd.002:024 På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall jag taga dig, mintjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger HERREN, och skall aktadig såsom min signetring; ty dig har jag utvalt, säger HERRENSebaot.
Sakarja
001:001 I åttonde månaden av Darejaves' andra regeringsår kom HERRENS ord till Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten, han sade:
001:002 Svårt förtörnad var HERREN på edra fäder.001:003 Säg därför nu till folket så säger HERREN Sebaot: Vänden om tillmig, säger HERREN Sebaot, så vill jag vända om till eder, sägerHERREN Sebaot.001:004 Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeterpredikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edraonda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra ochaktade icke på mig säger HERREN.
001:005 Edra fäder, var äro de? Och profeterna, leva de kvarevinnerligen?001:006 Nej, men mina ord och mina rådslut, de som jag betrodde åt minatjänare profeterna, de träffade ju edra fäder, så att de måstevända om och säga: »Såsom HERREN Sebaot hade beslutit att göramed oss, och såsom våra vägar och våra gärningar förtjänade, såhar han ock gjort med oss.»
001:007 På tjugufjärde dagen i elfte månaden, det är månaden Sebat, iDarejeves' andra regeringsår, kom HERRENS ord till Sakarja, sontill Berekja, son till Iddo, profeten; han sade:001:008 Jag hade en syn om natten: Jag fick se en man som red på en rödhäst; och han höll stilla bland myrtenträden idalsänkningen. Och bakom honom stodo andra hästar, röda, brunaoch vita.001:009 Då frågade jag: »Vad betyda dessa, min herre?» Ängeln som talademed mig svarade mig: »Jag vill låta dig förstå vad dessabetyda.»001:010 Och mannen som stod bland myrtenträden tog till orda och sade:»Det är dessa som HERREN har sänt ut till att fara omkring påjorden.»001:011 Och själva togo de till orda och sade till HERRENS ängel, somstod bland myrtenträden: »Vi hava farit omkring på jorden ochhava funnit hela jorden lugn och stilla.»
001:012 Då tog HERRENS ängel åter till orda och sade: »HERRE Sebaot,huru länge skall det dröja, innan du förbarmar dig överJerusalem och Juda städer? Du har ju nu varit vred på dem isjuttio år.»001:013 Och HERREN svarade ängeln som talade med mig goda och tröstligaord;001:014 och ängeln som talade med mig sade sedan till mig:
»Predika och säg: Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskanför Jerusalem och Sion;001:015 och jag är storligen förtörnad på hednafolken, som sitta såsäkra; ty när jag var allenast litet förtörnad, hjälpte deytterligare till att fördärva.
001:016 Därför säger HERREN så: Jag vill åter vända mig till Jerusalem i barmhärtighet; mitt hus skall där bliva uppbyggt, säger HERREN Sebaot, och mätsnöret skall spännas över Jerusalem.
001:017 Ytterligare må du predika och säga: Så säger HERREN Sebaot: Ännuen gång skola mina städer få njuta överflöd av goda håvor; ja,HERREN skall ännu en gång trösta Sion, och ännu en gång skallhan utvälja Jerusalem.»
001:018 Sedan lyfte jag upp mina ögon och fick då se fyra horn.001:019 Då frågade jag ängeln som talade med mig: »Vad betyda dessa?»Han svarade mig: »Detta är de horn som hava förstrött Juda,Israel och Jerusalem.»
001:020 Sedan lät HERREN mig se fyra smeder.001:021 Då frågade jag: »I vad ärende hava dessa kommit?» Han svarade:»De förra voro de horn som förströdde Juda, så att ingen kundeupplyfta sitt huvud; men nu hava dessa kommit för att injagaskräck hos dem, och för att slå av hornen på de hednafolk somhava lyft sitt horn mot Juda land, till att förströ dessinbyggare.»
002:001 Sedan lyfte jag upp mina ögon och fick då se en man som hade ettmätsnöre i sin hand.002:002 Då frågade jag: »Vart går du?» Han svarade mig: »Till att mätaJerusalem, för att se huru brett och huru långt det skallbliva.»002:003 Då fick jag se ängeln som talade ned mig komma fram, och enannan ängel kom emot honom.002:004 Och han sade till denne: »Skynda åstad och tala till den ungemannen där och säg: 'Jerusalem skall ligga såsom en obefästplats; så stor myckenhet av människor och djur skall finnasdärinne.002:005 Men jag själv, säger HERREN, skall vara en eldsmur däromkring,och jag skall bevisa mig härlig därinne.'»
002:006 Upp, upp! Flyn bort ur nordlandet, säger HERREN, I som av mighaven blivit förströdda åt himmelens fyra väderstreck, sägerHERREN.002:007 Upp, Sion! Rädda dig, du som nu bor hos dottern Babel!002:008 Ty så säger HERREN Sebaot, han som har sänt mig åstad för attförhärliga sig, så säger han om hednafolken, vilka plundradeeder (ty den som rör vid eder, han rör vid hans ögonsten):002:009 »Se, jag lyfter min hand mot dem, och de skola bliva ett byteför sina forna trälar; och I skolen så förnimma att HERRENSebaot har sänt mig.»