002:010 Jubla och gläd dig, du dotter Sion; ty se, jag kommer för attaga min boning i dig, säger HERREN.002:011 Och då skola många hednafolk sluta sig till HERREN och blivamitt folk. Ja, jag skall taga min boning i dig; och du skallförnimma att HERREN Sebaot har sänt mig tilldig.002:012 Och HERREN skall hava Juda till I sin arvedel i det heligalandet, och ännu en gång skall han utvälja Jerusalem.
002:013 Allt kött vare stilla inför HERREN; ty han har stått upp ochträtt fram ur sin heliga boning.
003:001 Sedan lät han mig se översteprästen Josua stående inför HERRENSängel; och Åklagaren stod vid hans högra sida för att anklagahonom.003:002 Men HERREN sade till Åklagaren: »HERREN skall näpsa dig, duÅklagare; ja, HERREN skall näpsa dig, han som har utvaltJerusalem. Är då icke denne en brand, ryckt ur elden?»
003:003 Och Josua var klädd i orena kläder, där han stod inför ängeln003:004 Och denne tog till orda och sade till dem som stodo där såsomhans tjänare: »Tagen av honom de orena kläderna.» Och till honomsjälv sade han: »Se, jag har tagit bort ifrån dig dinmissgärning, och man skall nu kläda dig i högtidskläder.»003:005 Då sade jag: »Må man ock sätta en ren bindel på hans huvud.» Ochde satte en ren bindel på hans huvud och klädde på honom andrakläder, medan HERRENS ängel stod därbredvid.
003:006 Och HERRENS ängel betygade för Josua och sade:003:007 »Så säger HERREN Sebaot: Om du vandrar på mina vägar och hållervad jag har bjudit dig hålla, så skall du ock få styra mitt husoch vakta mina gårdar; och jag skall låta dig hava din gångbland dessa som här göra tjänst.003:008 Hör härpå, Josua, du överstepräst, med dina medbröder, som sittahär inför dig (ty dessa män skola vara ett tecken): Se, jag villlåta min tjänare Telningen komma;003:009 ty se, i den sten som jag har lagt inför Josua—över vilkenena sten sju ögon vaka—i den skall jag inrista den inskriftsom hör därtill, säger HERREN Sebaot; och jag skall utplånadetta lands missgärning på en enda dag.003:010 På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall var och en av ederkunna inbjuda den andre till gäst under sitt vinträd ochfikonträd.»
004:001 Sedan blev jag av ängeln som talade med mig åter uppväckt,likasom när någon väckes ur sömnen.004:002 Och han sade till mig: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser enljusstake, alltigenom av guld, med sin oljeskål ovantill och medsina sju lampor; och sju rör gå till de särskilda lampornadärovantill.004:003 Och två olivträd sträcka sig över den, ett på högra sidan omskålen och ett på vänstra.»
004:004 Sedan frågade jag och sade till ängeln som talade med mig: »Vadbetyda dessa ting, min herre?»004:005 Men ängeln som talade med mig svarade och sade till mig:»Förstår du då icke vad de betyda?» Jag svarade: »Nej, minherre.»004:006 Då talade han och sade till mig: »Detta är HERRENS ord tillSerubbabel: Icke genom någon människas styrka eller kraft skalldet ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.004:007 Vilket du än må vara, du stora berg som reser dig motSerubbabel, så skall du ändå förvandlas till jämn mark. Ty hanskall få föra fram slutstenen under jubelrop: 'Nåd, nåd må vilaöver den!'»
004:008 Vidare kom HERRENS ord till mig; han sade:004:009 »Serubbabels händer hava lagt grunden till detta hus; hanshänder skola ock få fullborda det. Och du skall förnimma attHERREN Sebaot har sänt mig till eder.004:010 Ty vem är den som vill förakta: den ringa begynnelsens dag, närdessa sju glädjas över att se murlodet i Serubbabels hand, dessaHERRENS ögon, som överfara hela jorden?»
004:011 Och jag frågade och sade till honom: »Vad betyda dessa tvåolivträd, det på högra och det på vänstra sidan om ljusstaken?»004:012 Och ytterligare frågade jag och sade till honom: »Vad betyda detvå olivkvistar som sträcka sig intill de två gyllene rännorgenom vilka den gyllene oljan ledes ditned?»004:013 Då sade han till mig: »Förstår du då icke vad de betyda?» Jagsvarade: »Nej, min herre.»004:014 Då sade han: »Dessa äro de två oljesmorda som stå såsom tjänareinför hela jordens Herre.»
005:001 När jag sedan åter lyfte upp mina ögon, fick jag se en bokrulleflyga fram.005:002 Och han sade till mig: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser enbokrulle flyga fram; den är tjugu alnar lång och tio alnarbred.»005:003 Då sade han till mig: »Detta är Förbannelsen, som går ut överhela landet; ty i kraft av den skall var och en som stjäl vardabortrensad härifrån, och i kraft av den skall var och en somsvär varda bortrensad härifrån.005:004 Jag har låtit den gå ut, säger HERREN Sebaot, för att den skallkomma in i tjuvens hus och in i dens hus, som svär falskt vidmitt namn; och den skall stanna där i huset och fräta upp detmed både trävirke och stenar.»
005:005 Sedan kom ängeln som talade med mig fram och sade till mig:»Lyft upp dina ögon och se vad det är som där kommer fram.005:006 Och jag frågade: »Vad är det?» Han svarade: »Det är ensädesskäppa som kommer fram.» Ytterligare sade han: »Så är detbeställt med dem i hela landet.»005:007 Jag fick då se huru en rund skiva av bly lyfte sig; och nusyntes där en kvinna som satt i skäppan.005:008 Därefter sade han: »Detta är Ogudaktigheten.» Och så stötte hanhenne åter ned i skäppan och slog igen blylocket över dessöppning.
005:009 När jag sedan lyfte upp mina ögon, fick jag se två kvinnor kommafram; och vinden fyllde deras vingar, ty de hade vingar likahägerns. Och de lyfte upp skäppan mellan jord och himmel.005:010 Då frågade jag ängeln som talade med mig: »Vart föra deskäppan?»005:011 Han svarade mig: »De hava i sinnet att bygga ett hus åt henne iSinears land; och när det är färdigt, skall hon där blivanedsatt på sin plats.»
006:001 När jag sedan åter lyfte upp mina ögon, fick jag se fyra vagnarkomma fram mellan två berg, och bergen voro av koppar.006:002 För den första vagnen voro röda hästar, för den andra vagnensvarta hästar,006:003 för den tredje vagnen vita hästar, och för den fjärde vagnenfläckiga hästar, starkare än de andra.006:004 Då tog jag till orda och frågade ängeln som talade med mig: »Vadbetyda dessa, min herre?»006:005 Ängeln svarade och sade till mig: »Det är himmelens fyra vindar,vilka nu draga ut, sedan de hava fått träda inför hela jordensHerre.006:006 Vagnen med de svarta hästarna drager mot nordlandet, de vitafölja efter dem, och de fläckiga draga mot sydlandet.»006:007 Men när de som voro starkast skulle draga ut, voro de ivriga attfå fara omkring på jorden. Då sade han: »Ja, I mån fara omkringpå jorden.» Och de foro åstad omkring på jorden.006:008 Därefter ropade han på mig och talade till mig och sade: »Se,genom dem som draga ut mot nordlandet skall jag släcka min vredepå nordlandet.»
006:009 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:006:010 Tag emot av Heldai gåvorna från de landsflyktiga, från Tobia ochJedaja; du själv må redan samma dag gå åstad bort till Josias,Sefanjas sons, hus, dit dessa hava kommit från Babel.006:011 När du så har fått silver och guld, skall du därav låta görakronor; och du skall sätta en på översteprästen Josuas, Josadakssons, huvud.006:012 Och du skall säga till honom: »Så säger HERREN Sebaot: Se, därär en man som skall kallas Telningen. Under honom skall detgro, och han skall bygga upp HERRENS tempel.006:013 Ja, han skall bygga upp HERRENS tempel och förvärva majestät ochsitta på sin tron och regera; och en präst skall han vara på sintron; och fridens rådslag skola vara mellan båda.006:014 Men kronorna skola förvaras i HERRENS tempel, till en åminnelseav Helem, Tobia och Jedaja och Hen, Sefanjas son.006:015 Och fjärran ifrån skall man komma och bygga på HERRENS tempel;och I skolen så förnimma att HERREN Sebaot har sänt mig tilleder. Och så skall ske, om I troget hören HERRENS, eder Guds,röst.»
007:001 Och i konung Darejaves' fjärde regeringsår hände sig att HERRENSord kom till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden, det ärKisleu.007:002 Ty från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina mänblivit sända för att bönfalla inför HERREN;007:003 de skulle nämligen fråga prästerna i HERREN Sebaots hus ochprofeterna sålunda: »Skola vi framgent hålla gråtodag och späkaoss i femte månaden, såsom vi hava gjort nu i så många år?»
007:004 Så kom då HERREN Sebaots ord till mig; han sade:007:005 Säg till allt folket i landet och till prästerna: När I nu undersjuttio år haven hållit faste- och klagodagar i femte och isjunde månaden, har det då varit åt mig som I haven hållitfasta?007:006 Och när I äten och dricken, är det icke då för eder egen räkningsom I äten och dricken?007:007 Haven I icke förnummit de ord som HERREN lät predika genom fornatiders profeter, medan Jerusalem ännu tronade i god ro med sinastäder omkring sig, och medan Sydlandet och Låglandet ännu vorobebodda?007:008 Vidare kom HERRENS ord till Sakarja; han sade:007:009 Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisenvarandra kärlek och barmhärtighet.007:010 Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och denfattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»007:011 Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot igensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.007:012 ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippaatt höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Andehade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick storvrede från HERREN Sebaot.007:013 Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när hanropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när deropa;007:014 utan jag skall förströ dem såsom genom en stormvind blandallahanda hednafolk som de icke känna.» Så har nu landet blivitöde efter dem, så att ingen färdas där, vare sig fram ellertillbaka; ty de hava så gjort det ljuvliga landet till enödemark.
008:001 Vidare kom HERREN Sebaots ord; han sade: 008:002 Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Sion, ja, med stor vrede nitälskar jag för henne.
008:003 Så säger HERREN: Jag vill vända: åter till Sion och taga minboning i Jerusalem; och Jerusalem skall kallas »den trognastaden», och HERREN Sebaots berg »det heliga berget».
008:004 Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola gamla män och gamlakvinnor vara att finna på gatorna i Jerusalem, var och en medsin stav i handen, för hög ålders skull.008:005 Och stadens gator skola vara fulla av gossar och flickor, somleka där på gatorna,
008:006 Så säger HERREN Sebaot. Om än sådant på den tiden kan komma attsynas alltför underbart för kvarlevan av detta folk, icke måstedet väl därför synas alltför underbart också för mig? sägerHERREN Sebaot.008:007 Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall frälsa mitt folk ut urbåde österland och västerland008:008 och låta dem komma och bosätta sig i Jerusalem; och de skolavara mitt folk, och jag skall vara deras Gud, i sanning ochrättfärdighet.008:009 Så säger HERREN Sebaot: Fatten mod, I som i denna tid hörendessa ord av samma profeters mun, som talade på den tid dågrunden lades till HERREN Sebaots hus, templet som skulle byggasupp.008:010 Ty före den tiden var människornas arbete lönlöst och djurensarbete fåfängt; ingen hade någon ro för sina ovänner, vare sighan gick ut eller in, ty jag eggade alla människor mot varandra.008:011 Men nu är jag icke mer så sinnad mot kvarlevan av detta folk somjag var i forna dagar, säger HERREN Sebaot.008:012 Ty nu skall friden skaffa utsäde, vinträdet skall giva sinfrukt, jorden skall giva sin gröda, och himmelen skall giva sindagg; och jag skall låta kvarlevan av detta folk få allt dettatill sin arvedel.008:013 Och det skall ske, att likasom I, både Juda hus och Israels hus,haven varit ett exempel som man har nämnt, när man förbannadebland hedningarna, så skolen I nu, då jag har frälsat eder,tvärtom bliva nämnda, när man välsignar. Frukten icke, utanfatten mod.
008:014 Ty så säger HERREN Sebaot: Likasom jag, när edra fäderförtörnade mig, beslöt att göra eder ont, säger HERREN Sebaot,och icke sedan ångrade det,008:015 så har jag tvärtom i denna tid beslutit att göra gott motJerusalem och Juda hus; frukten icke.008:016 Men detta är vad I skolen göra: Talen sanning med varandra;domen rätta och fridsamma domar i edraportar.008:017 Tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra, och älsken ickefalska eder; ty allt sådant hatar jag, säger HERREN.008:018 Och HERREN Sebaots ord kom till mig; han sade:008:019 Så säger HERREN Sebaot: Fastedagarna i fjärde, femte, sjunde ochtionde månaden skola för Juda hus bliva till fröjd och glädjeoch till sköna högtider. Men älsken sanning och frid.008:020 Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skall det ske att folkskola komma hit och många städers invånare;008:021 och invånarna i den ena staden skola gå till den andra och säga:»Upp, låtom oss gå åstad och bönfalla inför HERREN och sökaHERREN Sebaot; jag själv vill ock gå åstad.»008:022 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skola komma och söka HERRENSebaot i Jerusalem och bönfalla inför HERREN,008:023 Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall det ske att tio mänav allahanda tungomål som talas bland hednafolken skola fatta enjudisk man i mantelfliken och säga: »Låt oss gå med eder, ty vihava hört att Gud är med eder.»
009:001 Detta är en utsaga som innehåller HERRENS ord över Hadraks land;också i Damaskus skall den slå ned—ty HERREN har sitt öga påandra människor såväl som på Israels alla stammar.009:002 Den drabbar ock Hamat, som gränsar därintill, så ock Tyrus ochSion, där man är så vis.
009:003 Tyrus byggde sig ett fäste;hon hopade silver såsom stoftoch guld såsom orenlighet på gatan.009:004 Men se, Herren skall åter göra henne fattig,han skall bryta hennes murar ned i havet,och hon själv skall förtäras av eld.
009:005 Askelon må se det med fruktan,och Gasa med stor bävan,så ock Ekron, ty dess hopp skall komma på skam.Gasa mister sin konung,Askelon bliver en obebodd plats009:006 Asdod skall bebos av en vanbördig hop;så skall jag utrota filistéernas stolthet.
009:007 Men när jag har ryckt blodmaten ur deras mun och styggelserna undan deras tänder då skall också av dem bliva en kvarleva åt vår Gud, de skola bliva såsom stamfurstar i Juda, och Ekrons folk skall bliva såsom jebuséerna.
009:008 Och jag skall slå upp mitt läger till ett värn för mitt hus, mot härar som komma eller gå, och ej mer skall någon plågare komma över dem; ty jag vaktar nu med öppna ögon.
009:009 Fröjda dig storligen, du dotter Sion;höj jubelrop, du dotter Jerusalem.Se, din konung kommer till dig;rättfärdig och segerrik är han.Han kommer fattig, ridande på en åsna,på en åsninnas fåle.009:010 Så skall jag utrota vagnar Efraimoch hästar ur Jerusalem;ja, stridens bågar skola utrotas,och han skall tala frid till folken.Och hans herradöme skall nå från hav till hav,och ifrån floden intill jordens ändar.
009:011 För ditt förbundsblods skull vill jag ocksläppa dina fångar fria ur gropendär intet vatten finnes.009:012 Så vänden då åter till edert fäste,I fångar som nu haven ett hopp.Ja, det vare eder förkunnat i dag att jag vill giva ederdubbelt igen.009:013 Ty jag skall spänna Juda såsom min bågeoch lägga Efraim såsom pil på den,och dina söner, du Sion, skall jag svängasåsom spjut mot dina söner, du Javan,och göra dig lik en hjältes svärd.009:014 Ja, HERREN skall uppenbara sig i höjden,och såsom en ljungeld skall hans pil fara ut;Herren, HERREN skall stöta i basunen,och med sunnanstormar skall han draga fram.
009:015 HERREN Sebaot,han skall beskärma dem;de skola uppsluka sina fienderoch trampa deras slungstenar under fötterna;under stridslarm skola de sväljasina fiender såsom vin,till dess de själva äro så fulla av blodsom offerskålar och altarhörn.
009:016 Och HERREN, deras Gud,skall på den tiden giva dem seger,ty de äro ju det folksom han har till sin hjord.Ja, ädelstenar äro de i en krona,strålande över hans land.009:017 Huru stor bliver icke deras lycka,huru stor deras härlighet!Av deras säd skola ynglingar blomstra upp,och jungfrur av deras vin.
010:001 HERREN mån I bedja om regn,när vårregnets tid är inne;HERREN är det som sänder ljungeldarna.Regn skall han då giva människorna i ymnigt mått,gröda på marken åt var och en.010:002 Men husgudarnas tal är fåfänglighet,spåmännens syner äro lögn,tomma drömmar är vad de tala,och den tröst de giva är ett intet.Därför måste folket draga hädan såsom en fårhjordoch fara illa, där det går utan herde.
010:003 Mot herdarna är min vrede upptändoch bockarna skall jag hemsöka.Ja, HERREN Sebaot skall vårda sig omsin hjord, Juda hus,och skall så göra dentill en stolt stridshäst åt sig.010:004 Från den hjorden skall en hörnsten komma,från den en stödjepelare,från den en båge till striden,från den allt vad styresman heter.010:005 Och de skola vara lika hjältar, som gå fram i striden,likasom trampade de i orenlighet på gatan.Ja, strida skola de, ty HERREN är med dem,och ryttarna på sina hästar skola då komma på skam.010:006 Jag skall giva styrka åt Juda hus,och åt Josefs hus skall jag giva seger.Jag skall i min barmhärtighet låta dem komma tillbaka,och det skall bliva såsom hade jag aldrig förkastat dem.Ty jag är HERREN, deras Gud, och skall bönhöra dem.
010:007 Och Efraims män skola bliva lika hjältar,och deras hjärtan skola glädja sig såsom av vin.Deras barn skola ock se det och bliva glada;deras hjärtan skola fröjda sig i HERREN.
010:008 Jag skall locka på dem och samla dem tillhopa,ty jag förlossar dem;och de skola bliva lika talrika som de fordom voro.010:009 Och när jag planterar ut dem bland folken,skola de tänka på mig i fjärran land;och med sina barn skola de få leva och komma tillbaka.010:010 Ja, från Egyptens land skall jag låta dem komma tillbakaoch från Assur skall jag församla dem.Sedan skall jag föra dem till Gileads land och till Libanon;och där skall icke finnas rum nog för dem.
010:011 Han skall draga fram genom havet på en trång väg,böljorna i havet skall han slå ned,och alla Nilflodens djup skola torka ut.Så skall Assurs stolthet bliva nedbrutenoch spiran tagen ifrån Egypten.010:012 Men dem skall jag göra starka i HERREN,och i hans namn skola de gå fram, säger HERREN.
011:001 Öppna dina dörrar, Libanon,ty eld skall nu förtära dina cedrar.011:002 Jämra dig, du cypress, ty cedern måste falla,de härliga träden skola förödas.Jämren eder, I Basans ekar,ty skogen, den ogenomträngliga, varder fälld.011:003 Hör huru herdarna jämra sig, när deras härlighet bliver förödd!Hör huru de unga lejonen ryta,när Jordanbygdens snår varda förödda!
011:004 Så sade HERREN, min Gud: »Bliv en herde för slaktfåren,011:005 ty deras köpare slakta dem utan all försyn, och deras säljaresäga: 'Lovad vare HERREN att jag bliver allt rikare.' Ej hellerskonas de av sina egna herdar.»
011:006 »Se, jag vill nu icke mer skona landets inbyggare», sägerHERREN, »utan låta människorna falla i varandras hand och i sinakonungars hand, och dessa skola fördärva landet, och jag skallicke rädda någon ur deras hand.»
011:007 Så blev jag en herde för slaktfåren, de arma fåren. Och jag togmig två stavar, den ena kallade jag Ljuvlig ro, den andrakallade jag Endräkt; och jag vaktade så fåren011:008 Men sedan jag inom en månad hade förgjort de tre herdarna, blevjag led vid fåren, likasom ock deras sinne var avogt mot mig.
011:009 Då sade jag: »Jag vill icke mer vara eder herde. Vad som villdö, det må dö, och vad som vill förgås, det må förgås; och desom sedan bliva kvar må äta varandras kött.»011:010 Så tog jag min stav Ljuvlig ro och bröt sönder den, till attupplösa det förbund som jag hade slutit med alla folk.011:011 Och när detta nu på den dagen blev upplöst, förnummo de armafåren, som aktade på mig, att det var HERRENS ord.011:012 Därefter sade jag till dem: »Om I så finnen för gott, så givenmig min lön; varom icke, må det så vara.» Och de vägde upptrettio siklar silver såsom lön åt mig.011:013 Då sade HERREN till mig: »Kasta det åt krukmakaren»—dethärliga pris vartill jag hade blivit värderad av dem! Och jagtog de trettio silversiklarna och kastade dem i HERRENS hus åtkrukmakaren.011:014 Därefter bröt jag sönder min andra stav, Endräkt, till attupplösa broderskapet mellan Juda och Israel.
011:015 Och HERREN sade till mig: »Tag dig nu redskap såsom enoförnuftig herde;011:016 ty se, jag vill låta en herde uppstå i landet, som icke vårdarsig om de får som hålla på att förgås, icke uppsöker detförskingrade, icke helar det sargade, icke sörjer för det som ärhelbrägda, utan allenast äter köttet av de feta och river sönderklövarna på dem.»
011:017 Ve över denne ovärdige herde,som övergiver sin hjord!Må ett svärd träffa hans armoch hans högra öga!Må hans arm alldeles förtvinaoch hans högra ögaförmörkas i grund!
012:001 Detta är en utsaga som innehåller HERRENS ord över Israel.
Så säger HERREN, han som har utspänt himmelen och grundat jordenoch danat människans ande i henne:012:002 Se, jag skall göra Jerusalem till an berusningens kalk för allafolk runt omkring; jämväl över Juda skall det komma, närJerusalem bliver belägrat.012:003 Och det skall ske på den tiden att jag skall göra Jerusalem tillen lyftesten för alla folk; var och en som försöker lyfta denskall illa sarga sig därpå. Och alla jordens folk skola församlasig mot det.
012:004 På den tiden, säger HERREN, skall jag slå alla hästar medförvirring och deras ryttare med vanvett. Men över Juda husskall jag upplåta mina ögon, när jag bland hednafolken slår allahästar med blindhet.012:005 Då skola Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: »Jerusalemsinvånare äro vår styrka, genom HERREN Sebaot, sin Gud.»
012:006 På den tiden skall jag låta Juda stamfurstar bliva såsombrinnande fyrfat bland ved, och såsom eldbloss bland halmkärvar,så att de förbränna alla folk runt omkring, både åt höger och åtvänster; men Jerusalem skall framgent trona på sin plats, därJerusalem nu är.012:007 Och först skall HERREN giva seger åt Juda hyddor, för att ickeDavids hus och Jerusalems invånare skola tillräkna sig störreära än Juda.
012:008 På den tiden skall HERREN beskärma Jerusalems invånare; denskröpligaste bland dem skall på den tiden vara såsom David, ochDavids hus skall vara såsom ett gudaväsen, såsom HERRENS ängelframför dem.012:009 Och jag skall på den tiden sätta mig i sinnet att förgöra allafolk som komma mot Jerusalem.
012:010 Men över Davids husoch över Jerusalems invånareskall jag utgjuta en nådens och bönens ande,så att de se upp till mig,och se vem de hava stungit.Och de skola hålla dödsklagan efter honom,såsom man håller dödsklagan efter ende sonen,och skola bittert sörja honom,såsom man sörjer sin förstfödde.
012:011 Ja, på den tiden skall i Jerusalem hållas stor dödsklagan, sådanden var, som hölls i Hadadrimmon på Megiddons slätt.012:012 Och släkterna i landet skola hålla dödsklagan var för sig:Davids hus släkt för sig, och dess kvinnor för sig, Natans hus'släkt för sig, och dess kvinnor för sig,012:013 Levi hus' släkt för sig, och dess kvinnor för sig, Simeis släktför sig, och dess kvinnor för sig;012:014 så ock alla övriga släkter var för sig, och deras kvinnor försig.
013:001 På den tiden skola Davids hus och Jerusalems invånare få enöppen brunn, till att avtvå sin synd och orenhet.013:002 Och det skall ske på den tiden, säger HERREN Sebaot, att jagskall utrota avgudarnas namn ur landet, så att de icke mer skolanämnas; profeterna och orenhetens ande skall jag ock skaffa bortur landet.
013:003 Och det skall ske, att om någon därefter uppträder såsom profet, så skola hans egna föräldrar, hans fader och moder, säga till honom: »Du kan icke få leva, du som talar lögn i HERRENS namn.» Och hans egna föräldrar, hans fader och moder, skola stinga ihjäl honom, när han vill profetera.
013:004 Och det skall ske på den tiden att alla profeter skola blygasför sina syner, när de vilja profetera; och för att icke blivaröjda skola de icke mer kläda sig i mantel av hår.013:005 Och var och en av dem skall säga: »Jag är ingen profet, enåkerman är jag; redan i min ungdom blev jag köpt till träl.»013:006 Och om man då frågar honom: »Vad är det för sår du har på dinkropp?» så skall han svara: »Dem har jag fått därhemma, hosmina närmaste.»
013:007 Svärd, upp mot min herde,mot den man som fick stå mig nära!säger HERREN Sebaot.Må herden bliva slagen,så att fåren förskingras;ty jag vill nu vända min hand mot de svaga.013:008 Och det skall ske i hela landet, säger HERREN,att två tredjedelar där skola utrotas och förgås;allenast en tredjedel skall där lämnas kvar.013:009 Och den tredjedelen skall jag låta gå genom eld;jag skall luttra dem, såsom man luttrar silver,och pröva dem, såsom man prövar guld.Så skola de åkalla mitt namn,och jag skall bönhöra dem.Jag skall säga: »Detta är mitt folk.»Och det skall svara: »HERREN är min Gud.»
014:001 Se, en dag skall komma, en HERRENS dag, då man i dig skallutskifta byte.014:002 Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem; ochstaden skall intagas, och husen skola plundras och kvinnornaskändas. Och hälften av folket i staden skall föras bort ifångenskap. Men återstoden därav skall icke bliva utrotad urstaden;014:003 ty HERREN skall draga ut och strida mot de folken, såsom hanstridde förr på drabbningens dag.
014:004 Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, gentemot Jerusalem, österut; och Oljeberget skall rämna mitt itu,mot öster och väster, till en mycket stor dal, i det att enahälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften däravmot söder.014:005 Och I skolen fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellanbergen skall räcka ända till Asel; I skolen fly, såsom I flyddenför jordbävningen i Ussias, Juda konungs, tid. Då skall HERREN,min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig.
014:006 Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bliva borta, tyhimlaljusen skola förmörkas.014:007 Och det bliver en dag som är ensam i sitt slag, och som är kändav HERREN, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då detbliver ljust, när aftonen kommer.
014:008 Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skola utgåfrån Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälftenmot Västra havet; både sommar och vinter skall det vara så.014:009 Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på dentiden skall HERREN vara en, och hans namn ett.
014:010 Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall dåförvandlas till en slättmark; men själva staden skall trona påsin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till denplats där den förra porten stod, till Hörnporten ochHananeltornet och till de kungliga vinpressarna;014:011 och folket skall bo där i ro och icke mer givas till spillo, tyJerusalem skall trona i trygghet.
014:012 Men denna hemsökelse skall HERREN låta drabba alla de folk somdrogo ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras köttruttna, medan de ännu stå på sina fötter; deras ögon skolaruttna i sina hålor och deras tunga skall ruttna i deras mun.014:013 Och det skall ske på den tiden att HERREN skall sända en storförvirring bland dem; de skola bära hand på varandra, och denenes hand skall lyftas mot den andres.014:014 Också Juda skall strida mot Jerusalem. Och skatter skola samlastillhopa från alla folk runt omkring: guld, silver och kläder istor myckenhet.
014:015 En likadan hemsökelse skall ock drabba hästar, mulåsnor,kameler, åsnor och alla andra djur som finnas där i lägren.
014:016 Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kommomot Jerusalem skola år efter år draga ditupp, för att tillbedjakonungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.014:017 Men om någon av jordens folkstammar icke drager upp tillJerusalem, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, då skallöver den icke komma något regn.014:018 Om Egyptens folkstam icke drager åstad och kommer ditupp, såskall ej heller över den komma regn. Detta bliver denhemsökelse som HERREN skall låta drabba de folk som icke dragaupp för att fira lövhyddohögtiden.014:019 Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skola ock allaandra folk drabbas av sin synd, om de icke draga upp för attfira lövhyddohögtiden.
014:020 På den tiden skall på hästarnas bjällror stå att läsa: »Helgadåt HERREN», och grytorna i HERRENS hus skola vara såsomofferskålarna framför altaret.014:021 Och var gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt HERRENSebaot, så att var och en som vill offra kan komma och taga ensådan och koka i den. Och ingen kanané skall mer finnas i HERRENSebaots hus, på den tiden.
Malaki
001:001 Detta är en utsaga som innehåller HERRENS ord till Israel genomMalaki.001:002 Jag har bevisat eder kärlek, säger HERREN. Nu frågen I: »Varmedhar du då bevisat oss kärlek?»
Esau var ju en broder till Jakob,säger HERREN,och jag älskade Jakob,001:003 men Esau hatade jag;därför gjorde jag hans berg till en ödemarkoch hans arvedel till ett hemvist för öknens schakaler.
001:004 Om nu Edom säger: »Ja, vi äro förstörda, men vi skola åter byggaupp det ödelagda», så svarar HERREN Sebaot:
»Väl må de bygga upp,men jag skall åter riva det ned,och så skall man få kalla det 'ogudaktighetens land'och 'det folk på vilket HERRENevinnerligen vredgas'.001:005 I skolen få se det med egna ögon,och då skolen I säga:'HERREN är storutöver Israels gränser.'»
001:006 En son skall hedra sin fader och en tjänare sin herre. Om nujag är fader, var är då den heder, som skulle visas mig? Och omjag är en herre, var är då den fruktan som man skulle hava förmig?—så säger HERREN Sebaot till eder, I präster, somförakten mitt namn. Nu frågen I: »Varmed hava vi då visatförakt för ditt namn?»001:007 Jo, därmed att I bären fram ovärdig spis på mitt altare. Återfrågen I: »På vad sätt hava vi betett oss ovärdigt mot dig?»Jo, i det att I tänken: »HERRENS bord behöver man icke mycketakta.»001:008 När i fören fram ett offerdjur som är blint, då räknen I sådanticke för ont; när I fören fram ett som är lytt eller svagt, dåräknen I ej heller sådant för ont. Kom med något sådant tilldin ståthållare, så får du se om han tager gunstigt emot digoch bliver dig bevågen, säger HERREN Sebaot.
001:009 Bönfallen alltså nu inför Gud att han må bliva oss nådig. Kanhan väl vara eder bevågen, då I haven begått sådant? sägerHERREN Sebaot.001:010 Ack att bland eder funnes någon som ville stänga tempeldörrarna,så att I icke längre förgäves upptänden eder eld på mitt altare!Jag har icke behag till eder, säger HERREN Sebaot, och tilloffergåvor av eder hand har jag icke lust.001:011 Från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stortbland folken, och överallt frambäras rökoffer och renaoffergåvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken,säger HERREN Sebaot.001:012 Men I ohelgen det, i det att I sägen: »Herrens bord kan mangärna försumma, och den spis som gives därtill behöver manicke mycket akta.»001:013 Ja, I sägen: »Icke är det mödan värt!», och så handhaven I detvanvördigt, säger HERREN Sebaot.
När I alltså frambären eder offergåva, då fören I fram vad somär rövat, och vad som är lytt och svagt. Skulle jag hava behagtill sådana gåvor av eder hand? säger HERREN.001:014 Nej, förbannad vare den bedragare, som i sin hjord har ett djurav hankön, men ändå, när han har gjort ett löfte, offrar åtHerren ett djur som icke duger. Ty jag är en stor konung,säger HERREN Sebaot, och mitt namn är fruktansvärt bland folken.
002:001 Därför kommer nu följande bud till eder, I präster.002:002 Om I icke hörsammen det och akten därpå, så att I given mittnamn ära, säger HERREN Sebaot, så skall jag sända förbannelseöver eder och förbanna edra välsignelser; ja, jag har redanförbannat dem, eftersom I icke akten därpå.002:003 Se, jag skall låta min näpst drabba eder avkomma, och jag skallkasta orenlighet i ansiktet på eder, orenligheten efter edrahögtidsoffer; ja, I skolen själva bliva kastade i denna.
002:004 Då skolen I förstå att jag har sänt till eder detta bud, föratt mitt förbund med Levi skall bestå, säger HERREN Sebaot.002:005 Jag hade ett förbund med honom, och däri var liv och frid.Sådant gav jag åt honom, för att han skulle frukta mig; och hanfruktade mig och bävade för mitt namn.002:006 Rätt undervisning var i hans mun, och ingen orätt fanns på hansläppar; fridsamt och redligt vandrade han i min umgängelse ochomvände många från missgärning.002:007 Ty prästens läppar skola förvara kunskap, och undervisning skallman hämta ur hans mun; han är ju HERREN Sebaots sändebud.002:008 Men I haven vikit av ifrån vägen; genom eder undervisning havenI kommit många på fall. I haven fördärvat förbundet med Levi,säger HERREN Sebaot.002:009 Därför har ock jag gjort eder föraktade och låga i allt folketsögon, eftersom I icke hållen mina vägar, utan haven anseendetill personen, när I handhaven undervisningen.
002:010 Hava vi icke alla en och samma fader? Har icke en och samma Gudskapat oss? Varför handla vi då trolöst mot varandra och brytavåra fäders förbund?002:011 Juda har handlat trolöst, och styggelse är bedriven i Israel ochi Jerusalem; ty Juda har oskärat HERRENS helgedom, den som hanälskar, och de hava tagit till äkta kvinnor som dyrka främmandegudar.002:012 Hos den man som så gör må HERREN utrota var levande själ urJakobs hyddor, jämväl den som frambär offergåvor till HERRENSebaot.
002:013 Och ännu något annat gören I: I vållen, att HERRENS altarehöljes med tårar, med gråt och klagan, så att han icke mer villse till offergåvorna, ej heller med välbehag kan taga emot någotur eder hand.002:014 Nu frågen I: »Huru så?» Jo, HERREN var ju vittne mellan dig ochdin ungdoms hustru, henne som du nu har varit trolös emot,fastän hon är din maka, din äkta hustru.002:015 Hava vi då icke en och samma skapare, den i vilkens hand detstår att vår ande bevaras? Och vad vill nu denne ene? Hanvill ju hava ett gudaktigt släkte. Tagen eder därför väl tillvara, så att ingen bliver trolös mot sin ungdoms hustru.002:016 Ty jag hatar äktenskapsskillnad, säger HERREN, Israels Gud, ochatt man höljer sig i våld såsom i en överklädnad, säger HERRENSebaot. Tagen eder därför väl till vara, så att I icke bliventrolösa.
003:017 I trötten ut HERREN med edert tal. Nu frågen I: »Varmed trötta vi då ut honom?» Jo, därmed att I sägen: »Den som gör ont är ändå god i HERRENS ögon, och till sådana har han behag. Ty varför kommer icke eljest domens Gud?»
003:001 Se, jag skall sända ut min ängel,och han skall bereda väg för mig.Och med hast skall han komma till sitt tempel,den Herre, som I åstunden,ja, förbundets ängel som I begären,se, han kommer,säger HERREN Sebaot.003:002 Men vem kan uthärda hans tillkommelses dag,och vem kan bestå, när han uppenbarar sig?Ty han skall vara såsom en guldsmeds eldoch såsom valkares såpa.
003:003 Och han skall sätta sig ned och smälta silvret och rena det; hanskall rena Levi söner och luttra dem såsom guld och silver; ochsedan skola de frambära åt HERREN offergåvor i rättfärdighet.003:004 Och Juda offergåvor och Jerusalems skola då behaga HERREN väl,likasom i forna dagar och i förgångna år.
003:005 Ja, jag skall komma till eder för att hålla dom, och jag skallvara ett snarfärdigt vittne mot trollkarlar, äktenskapsbrytareoch menedare, så ock mot dem som förhålla dagakarlen hans lön,eller förtrycka änkan och den faderlöse eller vränga rätten förfrämlingen, men icke frukta mig, säger HERREN Sebaot.003:006 Ty jag, HERREN, har icke förändrats, och I, Jakobs barn, havenicke heller hört upp:003:007 allt ifrån edra fäders dagar haven I vikit av ifrån mina stadgaroch icke hållit dem.
Vänden om till mig, så vill jag vända om till eder, säger HERRENSebaot. Nu frågen I: »Varutinnan skola vi vända om?»003:008 Menen I då att en människa får röva från Gud? Ty I röven jufrån mig. Åter frågen I: »På vad sätt hava vi rövat från dig?»Jo, i fråga om tionden och offergärden.003:009 Förbannelse har drabbat eder, men ändå röven I från mig, såmånga I ären.003:010 Fören full tionde till förrådshuset, så att i mitt hus finnesmat, och pröven så hurudan jag sedan bliver, säger HERRENSebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster över ederoch utgjuta över eder riklig välsignelse.003:011 Och jag skall näpsa gräshopporna för eder, så att de icke merfördärva eder frukt på marken; ej heller skola edra vinträd merslå fel på fältet, säger HERREN Sebaot.003:012 Och alla folk skola prisa eder sälla, ty edert land skall dåvara ljuvligt, säger HERREN Sebaot.
003:013 I haven talat hårda ord mot mig, säger HERREN. Nu frågen I:»Vad hava vi då med varandra talat mot dig?»003:014 I haven sagt: »Det är fåfängt att tjäna Gud. Eller vad vinninghava vi därav att vi hålla vad han har bjudit oss hålla, ochdärav att vi gå i sorgdräkt inför HERREN Sebaot?003:015 Nej, de fräcka vilja vi nu prisa sälla; ty de som göra vadogudaktigt är bliva upprättade, de gå fria, huru de än frestaGud.»
003:016 Men därunder hava också de som frukta HERREN talat med varandra;och HERREN har aktat på dem och hört dem, och en minnesbok harblivit skriven inför hans ansikte, till åminnelse av dessa somfrukta HERREN och tänka på hans namn.003:017 Och dessa, säger HERREN Sebaot, skall jag hava såsom min egendompå den dag då jag utför mitt verk; och jag skall skona dem,såsom en fader skonar sin son som tjänar honom.003:018 Och I skolen då åter få se vilken skillnad det är mellan denrättfärdige och den ogudaktige, mellan den som tjänar Gud ochden som icke tjänar honom.
004:001 Ty se, dagen kommer, och den skall brinna såsom en ugn. Dåskola alla fräcka människor och alla som göra vad ogudaktigtär bliva lika strå, och dagen, den som kommer, skall förbrännadem, säger HERREN Sebaot, så att varken rot eller krona lämnaskvar av dem.004:002 Men för eder, I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetenssol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skolen I slippa utoch hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet.004:003 Och de ogudaktiga skolen I trampa ned, ty de skola bliva såsomaska under edra fötter, på den dag då jag utför mitt verk, sägerHERREN Sebaot.
004:004 Tänken på Moses lag, min tjänares, åt vilken jag på Horeb gavstadgar och rätter för hela Israel.
004:005 Se, jag skall sända till eder profeten Elia, förrän HERRENSstora och fruktansvärda dag kommer.004:006 Och han skall vända fädernas hjärtan till barnen, och barnenshjärtan till deras fäder, för att jag icke, när jag kommer,skall slå landet med tillspillogivning.
Evangelium enligt Matteus
001:001 Detta är Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, släkttavla.
001:002 Abraham födde Isak, Isak födde Jakob, Jakob födde Judas och hans bröder; 001:003 Judas födde Fares och Sara med Tamar, Fares födde Esrom, Esrom födde Aram; 001:004 Aram födde Aminadab, Aminadab födde Naasson, Naasson födde Salmon; 001:005 Salmon födde Boes med Rakab, Boes födde Jobed med Rut, Jobed födde Jessai; 001:006 Jessai födde David, konungen, David födde Salomo med Urias' hustru; 001:007 Salomo födde Roboam, Roboam födde Abia. Abia födde Asaf; 001:008 Asaf födde Josafat, Josafat födde Joram, Joram födde Osias; 001:009 Osias födde Joatam, Joatam födde Akas, Akas födde Esekias; 001:010 Esekias födde Manasses, Manasses födde Amos, Amos födde Josias; 001:011 Josias födde Jekonias och hans bröder, vid den tid då folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien. 001:012 Sedan folket hade blivit bortfört i fångenskap till Babylonien, födde Jekonias Salatiel, Salatiel födde Sorobabel; 001:013 Sorobabel födde Abiud, Abiud födde Eljakim, Eljakim födde Asor; 001:014 Asor födde Sadok, Sadok födde Akim, Akim födde Eliud; 001:015 Eliud födde Eleasar, Eleasar födde Mattan, Mattan födde Jakob; 001:016 Jakob födde Josef, Marias man, och av henne föddes Jesus, som kallas Kristus. 001:017 Så utgöra släktlederna från Abraham intill David tillsammans fjorton leder, och från David intill dess att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien fjorton leder, och från det att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien intill Kristus fjorton leder.
001:018 Med Jesu Kristi födelse gick det så till.
Sedan Maria, hans moder, hade blivit trolovad med Josef, befannshon, förrän de kommo tillsammans, vara havande av helig ande.001:019 Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och ville ickeutsätta henne for vanära; därför beslöt han att hemligen skiljasig från henne.001:020 Men när han hade fått detta i sinnet, se, då visade sig idrömmen en Herrens ängel för honom och sade: »Josef, Davids son,frukta icke att taga till dig Maria, din hustru; ty det som äravlat i henne är av helig ande.001:021 Och hon skall föda en son, och honom skall du giva namnetJesus, ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder.»
001:022 Allt detta har skett, för att det skulle fullbordas, som varsagt av Herren genom profeten som sade:001:023 »Se, jungfrun skall bliva havande och föda en son, och man skallgiva honom namnet Emmanuel» (det betyder Gud med oss).
001:024 När Josef hade vaknat upp ur sömnen, gjorde han som Herrensängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig.001:025 Och han kände henne icke, förrän hon hade fött en son; och honomgav han namnet Jesus.
002:001 När nu Jesus var född i Betlehem i Judeen, på konung Herodes'tid, då kommo vise män från österns länder till Jerusalem002:002 och sade: »Var är den nyfödde judakonungen? Vi hava nämligensett hans stjärna i östern och hava kommit för att giva honomvår hyllning.»002:003 När konung Herodes hörde detta, blev han förskräckt, och helaJerusalem med honom.002:004 Och han församlade alla överstepräster och skriftlärde blandfolket och frågade dem var Messias skulle födas.002:005 De svarade honom: »I Betlehem i Judeen; ty så är skrivet genomprofeten:002:006 'Och du Betlehem, du judiska bygd,ingalunda är du minst bland Juda furstar,ty av dig skall utgå en furstesom skall vara en herde för mitt folk Israel.'»
002:007 Då kallade Herodes hemligen till sig de vise männen ochutfrågade dem noga om tiden då stjärnan hade visat sig.002:008 Sedan lät han dem fara till Betlehem och sade: »Faren åstad ochforsken noga efter barnet; och när I haven funnit det, så låtenmig veta detta, för att också jag må komma och giva det minhyllning.»002:009 När de hade hört konungens ord, foro de åstad; och se, stjärnansom de hade sett i östern gick framför dem, till dess att denkom över det ställe där barnet var. Där stannade den.002:010 Och när de sågo stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje.002:011 Och de gingo in i huset och fingo se barnet med Maria, dessmoder. Då föllo de ned och gåvo det sin hyllning; och de togofram sina skatter och framburo åt det skänker: guld, rökelse ochmyrra.002:012 Sedan fingo de, genom en uppenbarelse i drömmen, befallning atticke återvända till Herodes; och de drogo så en annan vägtillbaka till sitt land.
002:013 Men när de hade dragit åstad, se, då visade sig i drömmen enHerrens ängel för Josef och sade: »Stå upp och tag barnet ochdess moder med dig, och fly till Egypten, och bliv kvar där,till dess jag säger dig till; ty Herodes tänker söka efterbarnet för att förgöra det.»002:014 Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig om natten,och drog bort till Egypten.002:015 Där blev han kvar intill Herodes' död, för att det skullefullbordas, som var sagt av Herren genom profeten som sade:»Ut ur Egypten kallade jag min son.»
002:016 När Herodes nu såg att han hade blivit gäckad av de vise männen,blev han mycket vred. Och han sände åstad och lät döda alla degossebarn i Betlehem och hela området däromkring, som voro två årgamla och därunder, detta enligt den uppgift om tiden, som hanhade fått genom att utfråga de vise männen.002:017 Då fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, närhan sade:002:018 »Ett rop hördes i Rama,gråt och mycken jämmer;det var Rakel som begrät sina barn,och hon ville icke låta trösta sig,eftersom de icke mer voro till.»
002:019 Men när Herodes var död, se, då visade sig i drömmen en Herrensängel for Josef, i Egypten,002:020 och sade: »Stå upp och tag barnet och dess moder med dig, ochbegiv dig till Israels land; ty de som traktade efter barnetsliv äro nu döda.»002:021 Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig, ochkom så till Israels land.002:022 Men när han hörde att Arkelaus regerade över Judeen; efter sinfader Herodes, fruktade han att begiva sig dit; och på grund aven uppenbarelse i drömmen drog han bort till Galileens bygder.002:023 Och när han hade kommit dit, bosatte han sig i en stad som hetteNasaret, för att det skulle fullbordas, som var sagt genomprofeterna, att han skulle kallas nasaré.
003:001 Vid den tiden uppträdde Johannes döparen och predikade i Judeensöken003:002 och sade: »Gören bättring, ty himmelriket är nära.»003:003 Det var om denne som profeten Esaias talade, när han sade:»Hör rösten av en som ropar i öknen:'Bereden vägen för Herren,gören stigarna jämna för honom.'»
003:004 Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel omsina länder, och hans mat var gräshoppor och vildhonung.003:005 Och från Jerusalem och hela Judeen och hela trakten omkringJordan gick då folket ut till honom003:006 och lät döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvidsina synder.
003:007 Men när han såg många fariséer och sadducéer komma för att låtadöpa sig, sade han till dem: »I huggormars avföda, vem haringivit eder att söka komma undan den tillstundande vredesdomen?003:008 Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen.003:009 Och menen icke att I kunnen säga vid eder själva: 'Vi hava juAbraham till fader'; ty jag säger eder att Gud av dessa stenarkan uppväcka barn åt Abraham.003:010 Och redan är yxan satt till roten på träden; så bliver då vartträd som icke bär god frukt avhugget och kastat i elden.003:011 Jag döper eder i vatten till bättring, men den som kommer eftermig, han är starkare än jag, och jag är icke ens värdig att bärahans skor; han skall döpa eder i helig ande och eld.003:012 Han har sin kastskovel i handen, och han skall noga rensa sinloge och samla in sitt vete i ladan; men agnarna skall hanbränna upp i en eld som icke utsläckes.»
003:013 Därefter kom Jesus från Galileen till Johannes, vid Jordan, föratt låta döpa sig av honom;003:014 men denne ville hindra honom och sade: »Jag behövde döpas avdig, och du kommer till mig?»003:015 Då svarade Jesus och sade till honom: »Låt det nu så ske; ty dethöves oss att så uppfylla all rättfärdighet. Då tillstadde hanhonom det.003:016 Och när Jesus var döpt, steg han strax upp ur vattnet; och se,då öppnades himmelen, och han såg Guds Ande sänka sig ned såsomen duva och komma över honom.003:017 Och från himmelen kom en röst, som sade: »Denne är min älskadeSon, i vilken jag har funnit behag.»
004:001 Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen, för att hanskulle frestas av djävulen.004:002 Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blevhan omsider hungrig.004:003 Då trädde frestaren fram och sade till honom: »Är du Guds Son,så bjud att dessa stenar bliva bröd.»004:004 Men han svarade och sade: »Det är skrivet: 'Människan skall levaicke allenast av bröd, utan av allt det som utgår av Guds mun.'»004:005 Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden ochställde honom uppe på helgedomens mur004:006 och sade till honom: »Är du Guds Son, så kasta dig ned; det ärju skrivet:'Han skall giva sina änglar befallning om dig,och de skola bära dig på händerna,så att du icke stöter din fot mot någon sten.'»004:007 Jesus sade till honom: »Det är ock skrivet: 'Du skall ickefresta Herren, din Gud.'»004:008 Åter tog djävulen honom med sig, upp på ett mycket högt berg,och visade honom alla riken i världen och deras härlighet004:009 och sade till honom: »Allt detta vill jag giva dig, om du fallerned och tillbeder mig.»004:010 Då sade Jesus till honom: »Gå bort, Satan; ty det är skrivet:'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall dutjäna.'»004:011 Då lämnade djävulen honom; och se, änglar trädde fram ochbetjänade honom.
004:012 Men när han hörde att Johannes hade blivit satt i fängelse, droghan sig tillbaka till Galileen.004:013 Och han lämnade Nasaret och begav sig till Kapernaum, som liggervid sjön, på Sabulons och Neftalims område, och bosatte sig där,004:014 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profetenEsaias, när han sade:
004:015 »Sabulons land och Neftalims land,trakten åt havet till,landet på andra sidan Jordan,hedningarnas Galileen—004:016 det folk som där satt i mörkerfick se ett stort ljus;ja, de som sutto i dödens ängd och skugga,för dem gick upp ett ljus.»
004:017 Från den tiden begynte Jesus predika och säga: »Gören bättring,ty himmelriket är nära.»
004:018 Då han nu vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder,Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder, kasta ut näti sjön, ty de voro fiskare.004:019 Och han sade till dem: »Följen mig så skall jag göra eder tillmänniskofiskare.»004:020 Strax lämnade de näten och följde honom.004:021 När han hade gått därifrån ett stycke längre fram, fick han setvå andra bröder, Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hansbroder, där de jämte sin fader Sebedeus sutto i båten ochordnade sina nät; och han kallade dem till sig.004:022 Och strax lämnade de båten och sin fader och följde honom.
004:023 Och han gick omkring i hela Galileen och undervisade i derassynagogor och predikade evangelium om riket och botade allaslags sjukdomar och allt slags skröplighet bland folket.004:024 Och ryktet om honom gick ut över hela Syrien, och man förde tillhonom alla sjuka som voro hemsökta av olika slags lidanden ochplågor, alla som voro besatta eller månadsrasande eller lama;och han botade dem.004:025 Och honom följde mycket folk ifrån Galileen och Dekapolis ochJerusalem och Judeen och från landet på andra sidan Jordan.
005:001 När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom. 005:002 Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade: 005:003 »Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till. 005:004 Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade. 005:005 Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden. 005:006 Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade. 005:007 Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet. 005:008 Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud. 005:009 Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn. 005:010 Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till. 005:011 Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder. 005:012 Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.
005:013 I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmedskall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det äntill att kastas ut och trampas ned av människorna.005:014 I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppepå ett berg?005:015 Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utanman sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem somäro i huset.005:016 På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så attde se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är ihimmelen.
005:017 I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lageneller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan föratt fullborda.005:018 Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jordförgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick avlagen förgås, förrän det allt har fullbordats.005:019 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud ochlär människorna så, han skall räknas för en av de minsta ihimmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, hanskall räknas för stor i himmelriket.005:020 Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår deskriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in ihimmelriket.
005:021 I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall ickedräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolensdom.'005:022 Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han ärhemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder:'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den somsäger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna.005:023 Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där dragerdig till minnes att din broder har något emot dig,005:024 så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort ochförlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.005:025 Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännuär med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig infördomaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och dubliver kastad i fängelse.005:026 Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån,förrän du har betalt den yttersta skärven.
005:027 I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begåäktenskapsbrott.'005:028 Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på enannans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne isitt hjärta.005:029 Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det ochkasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dinalemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna.005:030 Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den ochkasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dinalemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.
005:031 Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru hanskall giva henne skiljebrev.'005:032 Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustruför någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak tillatt äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager enfrånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.
005:033 Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Duskall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed införHerren.'005:034 Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vidhimmelen, ty den är 'Guds tron',005:035 ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vidJerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';005:036 ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ettenda hår vare sig vitt eller svart;005:037 utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej.Vad därutöver är, det är av ondo.