022:028 Gud skall du icke häda, och över en hövding i ditt folk skall duicke uttala förbannelser.
022:029 Av det som fyller din lada och av det som flyter ifrån din pressskall du utan dröjsmål frambära din gåva. Den förstfödde blanddina söner skall du giva åt mig.022:030 På samma sätt skall du göra med dina fäkreatur och dinsmåboskap. I sju dagar skola de stanna hos sina mödrar; pååttonde dagen skall du giva dem åt mig.
022:031 Och I skolen vara mig ett heligt: folk; kött av ett djur som harblivit ihjälrivet på marken skolen I icke äta, åt hundarnaskolen I kasta det.
023:001 Du skall icke utsprida falskt rykte; åt den som har en orätt sakskall du icke giva ditt bistånd genom att bliva ett orättfärdigtvittne.023:002 Du skall icke följa med hopen i vad ont är, eller vittna så inågon sak, att du böjer dig efter hopen och vränger rätten.023:003 Du skall icke vara partisk för den ringe i någon hans sak.
023:004 Om du träffar på din fiendes oxe eller åsna som har kommitvilse, så skall du föra djuret tillbaka till honom.023:005 Om du ser din oväns åsna ligga dignad under sin börda, så skalldu ingalunda lämna mannen ohulpen, utan hjälpa honom att lösa avbördan.
023:006 Du skall icke i någon sak vränga rätten för den fattige som duhar hos dig.023:007 Du skall hålla dig fjärran ifrån orätt sak; du skall icke dräpaden som är oskyldig och har rätt, ty jag skall icke giva rätt åtnågon som är skyldig.023:008 Du skall icke taga mutor, ty mutor förblinda de seende ochförvrida de rättfärdigas sak.023:009 En främling skall du icke förtrycka; I veten ju huru främlingenkänner det, eftersom I själva haven varit främlingar i Egyptensland.
023:010 I sex år skall du beså din jord och inbärga dess gröda;023:011 men under det sjunde året skall du låta den vila och liggaorörd, för att de fattiga bland ditt folk må äta därav; vad delämna kvar, det må ätas av markens djur. Så skall du ock göramed din vingård och med din olivplantering.023:012 Sex dagar skall du göra ditt arbete, men på sjunde dagen skalldu hålla vilodag, för att din oxe och din åsna må hava ro, ochdin tjänstekvinnas son och främlingen må njuta vila.
023:013 I alla de stycken om vilka jag har talat till eder skolen I tagaeder till vara. Och andra gudars namn skolen I icke nämna; deskola icke höras i din mun.
023:014 Tre gånger om året skall du hålla högtid åt mig.023:015 Det osyrade brödets högtid skall du hålla: i sju dagar skall duäta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tideni månaden Abib, eftersom du då drog ut ur Egypten; men med tommahänder skall ingen träda fram inför mitt ansikte.023:016 Du skall ock hålla skördehögtiden, när du skördar förstlingen avditt arbete, av det du har sått på marken. Bärgningshögtidenskall du ock hålla, vid årets utgång, när du inbärgar frukten avditt arbete från marken.023:017 Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram införHERRENS, din Herres, ansikte.
023:018 Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och det feta av mitt högtidsoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.
023:019 Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra tillHERRENS, din Guds, hus.
Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.023:020 Se, jag skall sända en ängel framför dig, som skall bevara digpå vägen och föra dig till den plats som jag har utsett.023:021 Tag dig till vara inför honom och hör hans röst, var ickegensträvig mot honom, han skall icke hava fördrag med edraöverträdelser, ty mitt namn är i honom.023:022 Men om du hör hans röst och gör allt vad jag säger, så skall jagbliva en fiende till dina fiender och en ovän till dina ovänner.023:023 Ty min ängel skall gå framför dig och skall föra dig tillamoréernas, hetiternas, perisséernas, kananéernas, hivéernas ochjebuséernas land, och jag skall utrota dem.023:024 Du må icke tillbedja deras gudar eller tjäna dem eller görasåsom man där gör, utan du skall slå dem ned i grund och brytasönder deras stoder.023:025 Men HERREN, eder Gud, skolen I tjäna, så skall han för digvälsigna både mat och dryck; sjukdom skall jag då ock avvändafrån dig.023:026 I ditt land skall då icke finnas någon kvinna som föder i otideller är ofruktsam. Dina dagars mått skall jag göra fullt.023:027 Förskräckelse för mig skall jag sända framför dig och vållaförvirring bland alla de folk som du kommer till, och jag skalldriva alla dina fiender på flykten för dig.023:028 Jag skall sända getingar framför dig, och de skola förjagahivéerna, kananéerna och hetiterna undan för dig.023:029 Dock skall jag icke på ett och samma år förjaga dem för dig, pådet att icke landet så må bliva en ödemark och vilddjuren förökasig till din skada;023:030 utan småningom skall jag förjaga dem för dig, till dess du harförökat dig, så att du kan taga landet till din arvedel.023:031 Och jag skall låta ditt lands gränser gå från Röda havet tillfilistéernas hav, och från öknen till floden; ty jag skall givalandets inbyggare i eder hand, och du skall förjaga dem, så attde fly för dig.023:032 Du må icke sluta förbund med dem eller deras gudar.023:033 De skola icke få bo kvar i ditt land, på det att de icke måförleda dig till synd mot mig; ty du kunde ju komma att tjänaderas gudar, och detta skulle bliva dig till en snara.
024:001 Och han sade till Mose: »Stig upp till HERREN, du själv jämteAron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste i Israel; och Iskolen tillbedja på avstånd.024:002 Mose allena må träda fram till HERREN, de andra må icke trädafram; ej heller må folket stiga ditupp med honom.»024:003 Och Mose kom till folket och förkunnade för det alla HERRENS ordoch alla hans rätter. Då svarade allt folket med en mun ochsade: »Efter alla de ord HERREN har talat vilja vi göra.»024:004 Därefter upptecknade Mose alla HERRENS ord. Och följande morgonstod han bittida upp och byggde ett altare nedanför berget. Ochhan reste där tolv stoder, efter Israels tolv stammar.024:005 Och han sände israeliternas unga män åstad till att offrabrännoffer, så ock slaktoffer av tjurar till tackoffer åtHERREN.024:006 Och Mose tog hälften av blodet och slog det i skålarna, och denandra hälften av blodet stänkte han på altaret.024:007 Och han tog förbundsboken och, föreläste den för folket. Och desade: »Allt vad HERREN har sagt vilja vi göra och lyda.024:008 Då tog Mose blodet och stänkte därav på folket och sade: »Se,detta är förbundets blod, det förbunds som HERREN har slutit mededer, i enlighet med alla dessa ord.»
024:009 Och Mose och Aron, Nadab och Abihu och sjuttio av de äldste iIsrael stego ditupp.024:010 Och de fingo se Israels Gud; och under hans fötter var likasomett inlagt golv av safirer, likt själva himmelen i klarhet.024:011 Men han lät icke sin hand drabba Israels barns ypperste, utansedan de hade skådat Gud, åto de och drucko.
024:012 Och HERREN sade till Mose: »Stig upp till mig på berget och blivkvar där, så skall jag giva dig stentavlorna och lagen ochbudorden som jag har skrivit, till undervisning för dessa.»024:013 Då begav sig Mose åstad med sin tjänare Josua; och Mose steg upppå Guds berg.024:014 Men till de äldste sade han: »Vänten här på oss, till dess attvi komma tillbaka till eder. Se, Aron och Hur äro hos eder; densom har något att andraga, han må vända sig till dem.»024:015 Så steg Mose upp på berget, och molnskyn övertäckte berget.024:016 Och HERRENS härlighet vilade på Sinai berg, och molnskynövertäckte det i sex dagar; men den sjunde dagen kallade han påMose ur skyn.024:017 Och HERRENS härlighet tedde sig inför Israels barns ögon såsomen förtärande eld, på toppen av berget.024:018 Och Mose gick mitt in i skyn och steg upp på berget. Sedan blevMose kvar på berget i fyrtio dagar och fyrtio nätter.
025:001 Och HERREN talade till Mose och sade: 025:002 Säg till Israels barn att de upptaga en gärd åt mig; av var och en som har ett därtill villigt hjärta skolen I upptaga denna gärd åt mig. 025:003 Och detta är vad I skolen upptaga av dem såsom gärd: guld, silver och koppar 025:004 mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och gethår, 025:005 rödfärgade vädurskinn, tahasskinn, akacieträ, 025:006 olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den välluktande rökelsen, 025:007 äntligen onyxstenar och infattningsstenar, till att användas för efoden och för bröstskölden.
025:008 Och de skola göra åt mig en helgedom, för att jag må bo mittibland dem.025:009 Tabernaklet och alla dess tillbehör skolen I göra alldeles efterde mönsterbilder som jag visar dig.
025:010 De skola göra en ark av akacieträ, två och en halv aln lång, enoch en halv aln bred och en och en halv aln hög.025:011 Och du skall överdraga den med rent guld, innan och utan skalldu överdraga den; och du skall på den göra en rand av guld runtomkring.025:012 Och du skall till den gjuta fyra ringar av guld och sätta demöver de fyra fötterna, två ringar på ena sidan och två ringar påandra sidan.025:013 Och du skall göra stänger av akacieträ och överdraga dem medguld.025:014 Och stängerna skall du skjuta in i ringarna, på sidorna avarken, så att man med dem kan bära arken.025:015 Stängerna skola sitta kvar i ringarna på arken; de få ickedragas ut ur dem.025:016 Och i arken skall du lägga vittnesbördet, som jag skall givadig.025:017 Och du skall göra en nådastol av rent guld, två och en halvaln lång och en och en halv aln bred.025:018 Och du skall göra två keruber av guld; i drivet arbete skall dugöra dem och sätta dem vid de båda ändarna av nådastolen.025:019 Du skall göra en kerub till att sätta vid ena ändan, och enkerub till att sätta vid andra ändan. I ett stycke mednådastolen skolen I göra keruberna vid dess båda ändar.025:020 Och keruberna skola breda ut sina vingar och hålla dem uppåt, såatt de övertäcka nådastolen med sina vingar, under det att dehava sina ansikten vända mot varandra; ned mot nådastolen skolakeruberna vända sina ansikten.025:021 Och du skall sätta nådastolen ovanpå arken, och i arken skall dulägga vittnesbördet, som jag skall giva dig.025:022 Och där skall jag uppenbara mig för dig; från nådastolen, frånplatsen mellan de två keruberna, som stå på vittnesbördets ark,skall jag tala med dig om alla bud som jag genom dig vill givaIsraels barn.
025:023 Du skall ock göra ett bord av akacieträ, två alnar långt, en alnbrett och en och en halv aln högt.025:024 Och du skall överdraga det med rent guld; och du skall göra enrand av guld därpå runt omkring025:025 Och runt omkring det skall du göra en list av en hands bredd,och runt omkring listen skall du göra en rand av guld.025:026 Och du skall till bordet göra fyra ringar av guld och sättaringarna i de fyra hörnen vid de fyra fötterna.025:027 Invid listen skola ringarna sitta, för att stänger må skjutas ini dem, så att man kan bära bordet.025:028 Och du skall göra stängerna av akacieträ och överdraga dem medguld, och med dem skall bordet bäras.025:029 Du skall ock göra därtill fat och skålar, kannor och bägare, medvilka man skall utgjuta drickoffer; av rent guld skall du göradem.025:030 Och du skall beständigt hava skådebröd liggande på bordet införmitt ansikte.
025:031 Du skall ock göra en ljusstake av rent guld. I drivet arbeteskall ljusstaken göras, med sin fotställning och sitt mittelrör;kalkarna därpå, kulor och blommor skola vara i ett stycke medden.025:032 Och sex armar skola utgå från ljusstakens sidor, tre armar frånena sidan och tre armar från andra sidan.025:033 På den ena armen skola vara tre kalkar, liknande mandelblommor,vardera bestående av en kula och en blomma, och på den andraarmen sammalunda tre kalkar, liknande mandelblommor, varderabestående av en kula och en blomma så skall det vara på de sexarma som utgå från ljusstaken.025:034 Men på själva ljusstaken skola vara fyra kalkar, liknandemandelblommor, med sina kulor och blommor.025:035 En kula skall sättas under del första armparet som utgår frånljusstaken, i ett stycke med den, och en kula under det andraarmparet som utgår från ljusstaken, i ett stycke med den, och enkula under det tredje armparet som utgår från ljusstaken, i ettstycke med den: alltså under de sex armar som utgå frånljusstaken.025:036 Deras kulor och armar skola vara: i ett stycke med den,alltsammans ett enda stycke i drivet arbete av rent guld.025:037 Och du skall till den göra sju lampor, och lamporna skall mansätta upp så, att den kastar sitt sken över platsen därframför.025:038 Och lamptänger och brickor till den skall du göra av rent guld.025:039 Av en talent rent guld skall man göra den med alla dessatillbehör.
025:040 Och se till, att du gör detta efter de mönsterbilder som havablivit dig visade på berget.
026:001 Tabernaklet skall du göra av tio tygvåder; av tvinnat vitt garnoch av mörkblått, purpurrött och rosenrött garn skall du göradem, med keruber på, i konstvävnad.026:002 Var våd skall vara tjuguåtta alnar lång och fyra alnar bred;alla våderna skola hava samma mått.026:003 Fem av våderna skola fogas tillhopa med varandra; likaså skolade fem övriga våderna fogas tillhopa med varandra.026:004 Och du skall sätta öglor av mörkblått garn i kanten på den enavåden, ytterst på det hopfogade stycket; så skall du ock göra ikanten på den våd som sitter ytterst i det andra hopfogadestycket.026:005 Femtio öglor skall du sätta på den ena våden, och femtio öglorskall du sätta ytterst på motsvarande våd i det andra hopfogadestycket, så att öglorna svara emot varandra.026:006 Och du skall göra femtio häktor av guld och foga tillhopavåderna med varandra medelst häktorna, så att tabernaklet utgörett helt.
026:007 Du skall ock göra tygvåder av gethår till ett täckelse övertabernaklet; elva sådana våder skall du göra.026:008 Var vad skall vara trettio alnar lång och fyra alnar bred; deelva våderna skola hava samma mått.026:009 Fem av våderna skall du foga tillhopa till ett särskilt stycke,och likaledes de sex övriga våderna till ett särskilt stycke,och den sjätte våden skall du lägga dubbel på framsidan avtältet.026:010 Och du skall satta femtio öglor i kanten på den ena våden, densom sitter ytterst i det ena hopfogade stycket, och femtio öglori kanten på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket.026:011 Och du skall göra femtio häktor av koppar och haka in häktorna iöglorna och foga täckelset tillhopa, så att det utgör ett helt.026:012 Men vad överskottet av täckelsets våder angår, det som räckeröver, så skall den halva våd som räcker över hänga ned påbaksidan av tabernaklet.026:013 Och den aln på vardera sidan, som på längden av täckelsets våderräcker över, skall hänga ned på båda sidorna av tabernaklet föratt övertäcka det.026:014 Vidare skall du göra ett överdrag av rödfärgade vädurskinn tilltäckelset, och ytterligare ett överdrag av tahasskinn att läggaovanpå detta.
026:015 Bräderna till tabernaklet skall du göra av akacieträ, och deskola ställas upprätt.026:016 Tio alnar långt och en och en halv aln brett skall vart brädevara.026:017 Vart bräde skall hava två tappar, förbundna sinsemellan med enlist; så skall du göra på alla bräderna till tabernaklet.026:018 Och av tabernaklets bräder skall du sätta tjugu på södra sidan,söderut.026:019 Och du skall göra fyrtio fotstycken av silver att sätta under detjugu bräderna, två fotstycken under vart bräde för dess tvåtappar.026:020 Likaledes skall du på tabernaklets andra sida, den norra sidan,sätta tjugu bräder,026:021 med deras fyrtio fotstycken av silver, två fotstycken under vartbräde.026:022 Men på baksidan av tabernaklet, västerut, skall du sätta sexbräder.026:023 Och två bräder skall du sätta på tabernaklets hörn, på baksidan;026:024 och vartdera av dessa skall vara sammanfogat av två nedtill, ochlikaledes sammanhängande upptill, till den första ringen. Såskall det vara med dem båda. Dessa skola sättas i de bådahörnen.026:025 Således bliver det åtta bräder med tillhörande fotstycken avsilver, sexton fotstycken, nämligen två fotstycken under vartbräde.026:026 Och du skall göra tvärstänger av akacieträ, fem till de brädersom äro på tabernaklets ena sida026:027 och fem tvärstänger till de bräder som äro på tabernaklets andrasida, och fem tvärstänger till de bräder som äro på tabernakletsbaksida, västerut.026:028 Och den mellersta tvärstången, den som sitter mitt på bräderna,skall gå tvärs över, från den ena ändan till den andra.026:029 Och bräderna skall du överdraga med guld, och ringarna på dem, ivilka tvärstängerna skola skjutas in, skall du göra av guld, ochtvärstängerna skall du överdraga med guld.026:030 Och du skall sätta upp tabernaklet, sådant det skall vara, såsomdet har blivit dig visat på berget.
026:031 Du skall ock göra en förlåt av mörkblått, purpurrött, rosenröttoch tvinnat vitt garn; den skall göras i konstvävnad, med keruberpå.026:032 Och du skall hänga upp den på fyra stolpar av akacieträ, somskola vara överdragna med guld och hava bakar av guld och stå påfyra fotstycken av silver.026:033 Och du skall hänga upp förlåten under häktorna, och föra ditvittnesbördets ark och ställa den innanför förlåten; och såskall förlåten för eder vara en skiljevägg mellan det heliga ochdet allraheligaste.026:034 Och du skall sätta nådastolen på vittnesbördets ark inne i detallraheligaste.026:035 Men bordet skall du ställa utanför förlåten, och ljusstaken mittemot bordet, på tabernaklets södra sida; bordet skall du alltsåställa på norra sidan.026:036 Och du skall göra ett förhänge för ingången till tältet, ibrokig vävnad av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnatvitt garn.026:037 Och du skall till förhänget göra fem stolpar av akacieträ ochöverdraga dem med guld, och hakarna på dem skola vara av guld,och du skall till dem gjuta fem fotstycken av koppar.
027:001 Du skall ock göra ett altare av akacieträ, fem alnar långt ochfem alnar brett—så att altaret bildar en liksidig fyrkant—och tre alnar högt.027:002 Och du skall göra hörn därtill, Som skola sitta i dess fyrahörn; i ett stycke därmed skola hörnen vara. Och du skallöverdraga det med koppar.027:003 Och kärl till att föra bort askan skall du göra därtill, så ockskovlar, skålar, gafflar och fyrfat. Alla dess tillbehör skalldu göra av koppar.027:004 Och du skall göra ett galler därtill, ett nätverk av koppar, ochpå nätet skall du sätta fyra ringar av koppar i dess fyra hörn.027:005 Och du skall sätta det under avsatsen på altaret, nedtill, såatt nätet räcker upp till mitten av altaret.027:006 Och du skall göra stänger till altaret, stänger av akacieträ,och överdraga dem med koppar.027:007 Och stängerna skola skjutas in i ringarna, så att stängernasitta på altarets båda sidor, när man bär det.027:008 Ihåligt skall du göra det, av plankor. Såsom det har blivit digvisat på berget, så skall det göras.
027:009 Du skall ock göra en förgård till tabernaklet. För den södrasidan, söderut, skola omhängen till förgården göras av tvinnatvitt garn, hundra alnar långa—detta för den ena sidan;027:010 Och stolparna till dem skola vara tjugu och dessas fotstyckentjugu, av koppar, men stolparnas hakar och kransar skola vara avsilver.027:011 Likaledes skola för norra långsidan omhängen göras, hundra alnarlånga; och stolparna till dem skola vara tjugu och dessasfotstycken tjugu, av koppar, men stolparnas hakar och kransarskola vara av silver.027:012 Och förgårdens västra kortsida skall hava omhängen som ärofemtio alnar långa; stolparna till dem skola vara tio och dessasfotstycken tio.027:013 Och förgårdens bredd på fram sidan, österut, skall vara femtioalnar027:014 Och omhängena skola vara femton alnar långa på ena sidan därav,med tre stolpar på tre fotstycken;027:015 likaledes skola omhängena på andra sidan vara femton alnar långamed tre stolpar på tre fotstycken.027:016 Och till förgårdens port skall göras ett förhänge, tjugu alnarlångt i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött, rosenrött ochtvinnat vitt garn, med fyra stolpar på fyra fotstycken.027:017 Alla stolparna runt omkring för gården skola vara försedda medkransar av silver och hava hakar av silver; men deras fotstyckenskola vara av koppar.027:018 Förgården skall vara hundra alnar lång och femtio alnar bredutefter hela längden; omhägnaden skall vara fem alnar hög, avtvinnat vitt garn; och fotstyckena skola vara av koppar.027:019 Alla tabernaklets tillbehör för allt arbete därvid, så ock alladess pluggar och alla förgårdens pluggar skola vara av koppar.
027:020 Och du skall bjuda Israels barn att bära till dig ren olja, avstötta oliver, till ljusstaken, så att lamporna dagligen kunnasättas upp.027:021 I uppenbarelsetältet, utanför den förlåt som hänger framförvittnesbördet, skola Aron och hans söner sköta den, från aftonentill morgonen, inför HERRENS ansikte. Detta skall vara enevärdlig stadga från släkte till släkte, en gärd av Israelsbarn.
028:001 Och du skall låta din broder Aron och hans söner med honom, trädfram till dig ur Israels barns krets för att de må bliva plåsteråt mig Aron själv och hans söner: Nadab och Abihu, Eleasar ochItamar.028:002 Och du skall göra åt din broder Aron heliga kläder, till ära ochprydnad.028:003 Och du skall tillsäga alla edra konstförfarna män, som jag haruppfyllt med vishetens ande, att de skola göra kläder åt Aron,för att har må helgas till att bliva präst åt mig.028:004 Och dessa äro de kläder som de skola göra: bröstsköld, efod,kåpa, rutig livklädnad, huvudbindel och bälte. De skola göraheliga kläder åt din broder Aron och hans söner, för att han måbliva präst åt mig.028:005 Och härtill skola de taga av guldet och av det mörkblåa, detpurpurröda, det rosenröda och det vita garnet.
028:006 Efoden skola de göra av guld och av mörkblått purpurrött,rosenrött och tvinnat vitt garn, i konstvävnad.028:007 Den skall vid sina båda ändar hava två axelstycken, som skolafästas ihop, så att den hållen hopfäst.028:008 Och skärpet, som skall sitta på efoden och sammanhålla den,skall vara av samma slags vävnad och i ett stycke med den: avguld och av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vittgarn.028:009 Och du skall taga två onyxstenar och på dem inrista Israelssöners namn,028:010 sex av namnen på den ena stenen och de sex övrigas namn på denandra stenen, efter ättföljd.028:011 Med stensnidarkonst, såsom man graverar signetringar, skall duinrista Israels söners namn på de två stenarna. Med nätverk avguld skall du omgiva dessa.028:012 Och du skall satta de båda stenarna på efodens axelstycken, föratt stenarna må bringa Israels barn i åminnelse; Aron skall bäraderas namn inför HERRENS ansikte på sina båda axlar, för attbringa dem i åminnelse.028:013 Och du skall göra flätverk av guld,028:014 så ock två kedjor av rent guld; i virat arbete skall du göradessa, såsom man gör snodder. Och du skall fästa de snoddakedjorna vid flätverken.
028:015 En domssköld skall du göra i konstvävnad; du skall göra den isamma slags vävnad som efoden: av guld och av mörkblått,purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn skall du göra den.
028:016 Den skall vara liksidigt fyrkantig och hava form av en väska,ett kvarter lång och ett kvarter bred.028:017 Och du skall besätta den med infattade stenar, ordnade på fyrarader: i första raden en karneol, en topas och en smaragd;028:018 i andra raden en karbunkel, en safir och en kalcedon;028:019 i tredje raden en hyacint, en agat och en ametist;028:020 i fjärde raden en krysolit, en onyx och en jaspis. Omgivna medflätverk av guld skola de sitta i sin infattning.028:021 Stenarna skola vara tolv, efter Israels söners namn, en för vartnamn; var sten skall bära namnet på en av de tolv stammarna,inristat på samma sätt som man graverar signetringar.028:022 Och du skall till bröstskölden göra kedjor i virat arbete, såsomman gör snodder, av rent guld.028:023 Vidare skall du till bröstskölden göra två ringar av guld ochsätta dessa båda ringar i två av bröstsköldens hörn.028:024 Och du skall fästa de båda guldsnodderna vid de båda ringarna, ibröstsköldens hörn.028:025 Och de två snoddernas båda andra ändar skall du fästa vid de tvåflätverken och så fästa dem vid efodens axelstycken på dessframsida.028:026 Och du skall göra två andra ringar av guld och sätta dem ibröstsköldens båda andra hörn, vid den kant därpå, som är vändinåt mot efoden.028:027 Och ytterligare skall du göra två ringar av guld och fästa demvid efodens båda axelstycken, nedtill på dess framsida, där denfästes ihop, ovanför efodens skärp.028:028 Och man skall knyta fast bröstskölden med ett mörkblått snöre,Som går från dess ringar in i efodens ringar, så att den sitterovanför efodens skärp, på det att bröstskölden icke må lossnafrån efoden.028:029 Aron skall så bära Israels söners namn i domsskölden på sitthjärta, när han går in helgedomen, för att bringa dem iåminnelse inför HERRENS ansikte beständigt.028:030 Och du skall lägga urim och tummim in i domsskölden, såatt de ligga på Arons hjärta, när han ingår inför HERRENSansikte; och Aron skall så bära Israels barns dom på sitt hjärtainför HERRENS ansikte beständigt.
028:031 Efodkåpan skall du göra helt och hållet av mörkblått tyg;028:032 och mitt på den skall vara en öppning för huvudet, och dennaöppning skall omgivas med en vävd kant, likasom öppningen på enpansarskjorta, för att den icke slitas sönder.028:033 Och på dess nedre fåll skall du sätta granatäpplen, gjorda avmörkblått, purpurrött och rosenrött garn, runt omkring fållen,och bjällror av guld mellan dessa runt omkring:028:034 en bjällra av guld och så ett granatäpple, sedan en bjällra avguld och så åter ett granatäpple, runt omkring fållen på kåpan.028:035 Och denna skall Aron hava på sig, när han gör tjänst, så att dethöres, när han går in i helgedomen inför HERRENS ansikte, ochnär han går ut—detta på det att han icke må dö.
028:036 Du skall ock göra en plåt av rent guld, och på den skall durista, såsom man graverar signetringar: »Helgad åt HERREN.»028:037 Och du skall fästa den vid ett mörkblått snöre, och den skallsitta på huvudbindeln; på framsidan av huvudbindeln skall densitta.028:038 Den skall sitta på Arons panna, och Aron skall bära denmissgärning som vidlåder de heliga gåvor Israels barn bära fram,när de giva några heliga gåvor; den skall sitta på hans pannabeständigt, för att de må bliva välbehagliga inför HERRENSansikte.
028:039 Du skall ock väva en rutig livklädnad av vitt garn, och du skallgöra en huvudbindel av vitt garn; och ett bälte skall du göra ibrokig vävnad.028:040 Också åt Arons söner skall du göra livklädnader, och du skallgöra bälten åt dem; och huvor skall du göra åt dem, till ära ochprydnad. Och detta skall du kläda på din broder Aron och hanssöner jämte honom;028:041 och du skall smörja dem och företaga handfyllning med dem ochhelga dem till att bliva präster åt mig.028:042 Och du skall göra åt dem benkläder av linne, som skyla derasblygd; dessa skola räcka från länderna ned på låren.028:043 Och Aron och hans söner skola hava dem på sig, när de gå in iuppenbarelsetältet eller träda fram till altaret för att göratjänst i helgedomen—detta på det att de icke må komma attbära på missgärning och så träffas av döden. Detta skall vara enevärdlig stadga för honom och hans avkomlingar efter honom.
029:001 Och detta är vad du skall göra med dem för att helga dem tillatt bliva präster åt mig:Tag en ungtjur och två vädurar, felfria djur,029:002 och osyrat bröd och osyrade kakor, begjutna med olja, ochosyrade tunnkakor, smorda med olja; av fint vetemjöl skall dubaka dem.029:003 Och du skall lägga dem i en och samma korg och bära fram dem ikorgen såsom offergåva, när du för fram tjuren och de tvåvädurarna.029:004 Därefter skall du föra Aron och hans söner fram tilluppenbarelsetältets ingång och två dem med vatten.029:005 Och du skall taga kläderna och sätta på Aron livklädnaden ochefodkåpan och själva efoden och bröstskölden; och du skall fästaihop alltsammans på honom med efodens skärp.029:006 Och du skall sätta huvudbindeln på hans huvud och fästa detheliga diademet på huvudbindeln.029:007 Och du skall taga smörjelseoljan och gjuta på hans huvud ochsmörja honom.029:008 Och du skall föra fram hans söner och sätta livklädnader på dem.
029:009 Och du skall omgjorda dem, Aron och hans söner, med bälten ochbinda huvor på dem. Och de skola hava prästadömet såsom enevärdlig rätt. Så skall du företaga handfyllning med Aron ochhans söner.029:010 Och du skall föra tjuren fram inför uppenbarelsetältet, och Aronoch hans söner skola lägga sina händer på tjurens huvud.029:011 Sedan skall du slakta tjuren inför HERRENS ansikte, vid ingångentill uppenbarelsetältet.029:012 Och du skall taga av tjurens blod och stryka med ditt finger påaltarets hörn; men allt det övriga skall du gjuta ut vid fotenav altaret.029:013 Och du skall taga allt det fett som omsluter inälvorna, så ockleverfettet och båda njurarna med det fett som sitter på dem,och förbränna det på altaret.029:014 Men köttet av tjuren och hans hud och hans orenlighet skall dubränna upp i eld utanför lägret. Det är ett syndoffer.
029:015 Och du skall taga den ena väduren, och Aron och hans söner skolalägga sina händer på vädurens huvud.029:016 Sedan skall du slakta väduren och taga hans blod och stänka påaltaret runt omkring;029:017 men själva väduren skall du dela i dess stycken, och du skalltvå inälvorna och fötterna och lägga dem på styckena ochhuvudet.029:018 Och du skall förbränna hela väduren på altaret; det är ettbrännoffer åt HERREN. En välbehaglig lukt, ett eldsoffer åtHERREN är det.
029:019 Därefter skall du taga den andra väduren, och Aron och hanssöner skola lägga sina händer på vädurens huvud.029:020 Sedan skall du slakta väduren och taga av hans blod och bestrykaArons högra örsnibb och hans söners högra örsnibb och tummen påderas högra hand och stortån på deras högra fot; men det övrigablodet skall det stänka på altaret runt omkring.029:021 Och du skall taga av blodet på altaret och av smörjelseoljan ochstänka på Aron och hans kläder, och likaledes på hans söner ochhans söners kläder; så bliver han helig, han själv såväl somhans kläder, och likaledes hans söner såväl som hans sönerskläder.029:022 Och du skall taga fettet av väduren, svansen och det fett somomsluter inälvorna, så ock leverfettet och båda njurarna medfettet på dem, därtill det högra lårstycket ty detta ärhandfyllningsväduren.029:023 Och du skall taga en rundkaka, en oljebrödskaka och en tunnkakaur korgen med de osyrade bröden, som står inför HERRENS ansikte.029:024 Och du skall lägga alltsammans på Arons och hans söners händeroch vifta det såsom ett viftoffer inför HERRENS ansikte.029:025 Sedan skall du taga det ur deras: händer och förbränna det påaltaret ovanpå brännoffret, till en välbehaglig lukt införHERREN; det är ett eldsoffer åt HERREN.029:026 Och du skall taga bringan av Arons handfyllningsvädur och viftaden såsom ett viftoffer inför HERRENS ansikte, och detta skallvara din del.029:027 Så skall du helga viftoffersbringan och offergärdslåret, det somviftas och det som gives såsom offergärd, de delar avhandfyllningsväduren, som skola tillhöra Aron och hans söner.029:028 Och detta skall tillhöra Aron och; hans söner såsom en evärdligrätt av Israels barn, ty det är en offergärd. Det skall vara engärd av Israels barn, av deras tackoffer, en gärd av dem åtHERREN.029:029 Och Arons heliga kläder skola hans söner hava efter honom, föratt de i dem må bliva smorda och mottaga handfyllning.029:030 I sju dagar skall den av hans söner, som bliver präst i hansställe, ikläda sig dem, den som skall gå in i uppenbarelsetältetför att göra tjänst i helgedomen.029:031 Och du skall taga handfyllningsväduren och koka hans kött på enhelig plats.029:032 Och vädurens kött jämte brödet: som är i korgen skola Aron ochhans söner äta vid ingången till uppenbarelsetältet; de skolaäta detta,029:033 det som har använts till att bringa försoning vid derashandfyllning och helgande, men ingen främmande får ta därav, tydet är heligt.029:034 Och om något av handfyllningsköttet eller av brödet bliver övertill följande morgon, så skall du i eld bränna upp detta som harblivit över; det får icke ätas, ty det är heligt.
029:035 Så skall du göra med Aron och hans söner, i alla stycken såsomjag har bjudit dig. Sju dagar skall deras handfyllning vara.029:036 Och var dag skall du offra en tjur såsom syndoffer tillförsoning och rena altaret, i det du bringar försoning för det;och du skall smörja det för att helga det.029:037 I sju dagar skall du bringa försoning för altaret och helga det.Så bliver altaret högheligt; var och en som kommer vid altaretbliver helig.
029:038 Och detta är vad du skall offra på altaret: två årsgamla lammför var dag beständigt.029:039 Det ena lammet skall du offra om morgonen, och det andra lammetskall du offra vid aftontiden,029:040 och till det första lammet en tiondedels efa fint mjöl, begjutetmed en fjärdedels hin olja av stötta oliver, och såsomdrickoffer en fjärdedels hin vin.029:041 Det andra lammet skall du offra vid aftontiden; med likadantspisoffer och drickoffer som om morgonen skall du offra det,till en välbehaglig lukt, ett eldsoffer åt HERREN.029:042 Detta skall vara edert dagliga brännoffer från släkte tillsläkte, vid ingången till uppenbarelsetältet, inför HERRENSansikte, där jag skall uppenbara mig för eder, för att där talamed dig.029:043 Där skall jag uppenbara mig för Israels barn, och det rummetskall bliva helgat av min härlighet.029:044 Och jag skall helga uppenbarelsetältet och altaret, och Aron ochhans söner skall jag helga till att bliva präster åt mig.029:045 Och jag skall bo mitt ibland Israels barn och vara deras Gud.029:046 Och de skola förnimma att jag är HERREN, deras Gud, som fördedem ut ur Egyptens land, för att jag skulle bo mitt iblanddem. Jag är HERREN, deras Gud.
030:001 Och du skall göra ett altare för att antända rökelse därpå, avakacieträ skall du göra det.030:002 Det skall vara en aln långt och en aln brett—en liksidigfyrkant—och två alnar högt; dess horn skola vara i ett styckedärmed.030:003 Och du skall överdraga det med rent guld, dess skiva, dessväggar runt omkring och dess hörn; och du skall göra en rand avguld därpå runt omkring.030:004 Och du skall till det göra två ringar av guld och sätta demnedanför randen, på dess båda sidor; på de båda sidostyckenaskall du sätta dem. De skola vara där, för att stänger måskjutas in i dem, så att man med dem kan bära altaret.030:005 Och du skall göra stängerna av akacieträ och överdraga dem medguld.030:006 Och du skall ställa det framför den förlåt som hänger framförvittnesbördets ark, så att det står framför nådastolen, som ärovanpå vittnesbördet, där jag skall uppenbara mig för dig.030:007 Och Aron skall antända välluktande rökelse därpå; var morgon,när han tillreder lamporna, skall han antända rökelse;030:008 och likaledes skall Aron antända rökelse, när han vid aftontidensätter upp lamporna. Detta skall vara det dagliga rökoffretinför HERRENS ansikte, från släkte till släkte.030:009 I skolen icke låta någon främmande rökelse komma därpå, ejheller brännoffer eller spisoffer; och intet drickoffer skolenutgjuta därpå.030:010 Och Aron skall en gång om året bringa försoning för dess horn;med blod av försoningssyndoffret skall han en gång om åretbringa försoning för det, släkte efter släkte. Det är högheligtför HERREN.
030:011 Och HERREN talade till Mose och sade:030:012 När du räknar antalet av Israels barn, nämligen av dem sominmönstras, skall vid mönstringen var och en giva åt HERREN enförsoningsgåva för sig, på det att ingen hemsökelse må drabbadem vid mönstringen.030:013 Detta är vad var och en som upptages bland de inmönstrade skallgiva: en halv sikel, efter helgedomssikelns vikt—sikelnräknad till tjugu gera—en halv sikel såsom offergärd åtHERREN,030:014 Var och en som upptages bland de inmönstrade, var och en som ärtjugu år gammal eller därutöver, skall giva detta såsomoffergärd åt HERREN.030:015 Den rike skall icke giva mer och den fattige icke mindre än enhalv sikel, när I given offergärden åt HERREN, till att bringaförsoning för eder.030:016 Och du skall taga försoningspenningarna av Israels barn ochanvända dem till arbetet vid uppenbarelsetältet. Så skall ske,för att Israels barn må vara i åminnelse inför HERRENS ansikte,och för att försoning må bringas för eder.
030:017 Och HERREN talade till Mose och sade:030:018 Du skall ock göra ett bäcken av koppar med en fotställning avkoppar, till tvagning, och ställa det mellan uppenbarelsetältetoch altaret och gjuta vatten däri.030:019 Och Aron och hans söner skola två sina händer och fötter medvatten därur.030:020 När de gå in i uppenbarelsetältet, skola de två sig med vatten,på del att de icke må dö; så ock när de träda fram till altaretför att göra tjänst genom att antända eldsoffer åt HERREN.030:021 De skola två sina händer och fötter, på det att de icke mådö. Och detta skall vara en evärdlig stadga för dem: för honomsjälv och hans avkomlingar från släkte till släkte.
030:022 Och HERREN talade till Mose och sade:030:023 Tag dig ock kryddor av yppersta slag: fem hundra siklarmyrradropp, hälften så mycket kanel av finaste slag, alltså tvåhundra femtio siklar, likaledes två hundra femtio siklar kalmusav finaste slag,030:024 därtill fem hundra siklar kassia, efter helgedomssikelns vikt,och en hin olivolja.030:025 Och du skall av detta göra en helig smörjelseolja, enkonstmässigt beredd salva; det skall vara en heligsmörjelseolja.030:026 Och du skall därmed smörja uppenbarelsetältet, vittnesbördetsark,030:027 bordet med alla dess tillbehör, ljusstaken med dess tillbehör,rökelsealtaret,030:028 brännoffersaltaret med alla dess tillbehör, äntligen bäckenetmed dess fotställning.030:029 Och du skall helga dem, så att de bliva högheliga; var och ensom sedan kommer vid dem bliver helig.030:030 Och Aron och hans söner skall du smörja, och du skall helga demtill att bliva präster åt mig.030:031 Och till Israels barn skall du tala och säga: Detta skall varamin heliga smörjelseolja hos eder, från släkte till släkte.030:032 På ingen annan människas kropp må den komma, ej heller mån Igöra någon annan så sammansatt som denna. Helig är den, heligskall den vara för eder.030:033 Den som bereder en sådan salva, och den som använder något däravpå någon främmande, han skall utrotas ur sin släkt.
030:034 Ytterligare sade HERREN till Mose: Tag dig välluktande kryddor,stakte och sjönagel och galban, och jämte dessa vällukter rentrökelseharts, lika mycket av vart slag,030:035 och gör därav rökelse, en konstmässigt beredd blandning, saltad,ren, helig.030:036 Och en del av den skall du stöta till pulver och lägga framförvittnesbördet i uppenbarelsetältet, där jag vill uppenbara migför dig. Höghelig skall den vara för eder.030:037 Och ingen annan rökelse mån I göra åt eder så sammansatt somdenna skall vara. Helig skall den vara dig för HERREN.030:038 Den som gör sådan för att njuta av dess lukt, han skall utrotasur sin släkt.
031:001 Och HERREN talade till Mose och sade:031:002 Se, jag har kallat och nämnt Besalel, son till Uri, son tillHur, av Juda stam;031:003 och jag har uppfyllt honom med Guds Ande, med vishet ochförstånd och kunskap och med allt slags slöjdskicklighet,031:004 till att tänka ut konstarbeten, till att arbeta i guld, silveroch koppar,031:005 till att snida stenar för infattning och till att snida i trä,korteligen, till att utföra alla slags arbeten.031:006 Och se, jag har givit honom till medhjälpare Oholiab, Ahisamaksson, av Dans stam, och åt alla edra konstförfarna män har jaggivit vishet i hjärtat. Dessa skola kunna göra allt vad jag harbjudit dig:031:007 uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, nådastolen därpå, allauppenbarelsetältets tillbehör,031:008 bordet med dess tillbehör, den gyllene ljusstaken med alla desstillbehör, rökelsealtaret,031:009 brännoffersaltaret med alla dess tillbehör, bäckenet med dessfotställning,031:010 de stickade kläderna och prästen Arons andra heliga kläder, såoch hans söners prästkläder,031:011 äntligen smörjelseoljan och den välluktande rökelsen tillhelgedomen. De skola utföra sitt arbete i alla stycken såsom jaghar bjudit dig.
031:012 Och HERREN talade till Mose och sade:031:013 Tala du till Israels barn och säg: Mina sabbater skolen I hålla,ty de äro ett tecken mellan mig och eder, från släkte tillsläkte, för att I skolen veta att jag är HERREN, som helgareder.031:014 Så hållen nu sabbaten, ty den skall vara eder helig. Den somohelgar den skall straffas med döden; ty var och en som på dendagen gör något arbete, han skall utrotas ur sin släkt.031:015 Sex dagar skall arbete göras, men på sjunde dagen är vilosabbat,en HERRENS helgdag. Var och en som gör något arbete påsabbatsdagen skall straffas med döden.031:016 Och Israels barn skola hålla sabbaten, så att de fira den släkteefter släkte, såsom ett evigt förbund.031:017 Den skall vara ett evärdligt tecken mellan mig och Israels barn;ty på sex dagar gjorde HERREN himmel och jord, men på sjundedagen vilade han och tog sig ro.
031:018 När han nu hade talat ut med; Mose på Sinai berg, gav han honomvittnesbördets två tavlor, tavlor av sten, på vilka Gud hadeskrivit med sitt finger.
032:001 Men när folket såg att Mose dröjde att komma ned från berget,församlade de sig omkring Aron och sade till honom: »Upp, göross en gud som kan gå framför oss; ty vi veta icke vad som harvederfarits denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptensland.»032:002 Då sade Aron till dem: »Tagen guldringarna ut ur öronen på edrahustrur, edra söner och edra döttrar, och bären dem till mig.032:003 Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen, ochde buro dem till Aron;032:004 och han tog emot guldet av dem och formade det med en mejsel ochgjorde därav en gjuten kalv. Och de sade: »Detta är din Gud,Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land.»032:005 När Aron såg detta, byggde han ett altare åt honom. Och Aron lätutropa och säga: »I morgon bliver en HERRENS högtid.»032:006 Dagen därefter stodo de bittida upp och offrade brännoffer ochburo fram tackoffer, och folket satte sig ned till att äta ochdricka, och därpå stodo de upp till att leka.
032:007 Då sade HERREN till Mose: »Gå ditned, ty ditt folk, som du harfört upp ur Egyptens land, har tagit sig till, vad fördärvligtär.032:008 De hava redan vikit av ifrån den väg som jag bjöd dem gå; dehava gjort sig en gjuten kalv. Den hava de tillbett, åt den havade offrat, och sagt: 'Detta är din Gud, Israel, han som har förtdig upp ur Egyptens land.»032:009 Och HERREN sade ytterligare till Mose: »Jag ser att detta folkär ett hårdnackat folk.032:010 Så låt mig nu vara, på det att min vrede må brinna mot dem, ochpå det att jag må förgöra dem; dig vill jag sedan göra till ettstort folk.»032:011 Men Mose bönföll inför HERREN, sin Gud, och sade: »HERRE, varförskulle din vrede brinna mot ditt folk, som du med stor kraft ochstark hand har fört ut ur Egyptens land?032:012 Varför skulle egyptierna få säga: 'Till deras olycka har hanfört dem ut, till att dräpa dem bland bergen och förgöra demfrån jorden'? Vänd dig ifrån din vredes glöd, och ångra det ondadu nu har i sinnet mot ditt folk.032:013 Tänk på Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, åt vilka du meded vid dig själv har givit det löftet: 'Jag skall göra eder sädtalrik såsom stjärnorna på himmelen, och hela det land som jaghar talat om skall jag giva åt eder säd, och de skola få dettill evärdlig arvedel.'»032:014 Då ångrade HERREN det onda som han hade hotat att göra mot sittfolk.
032:015 Och Mose vände sig om och steg ned från berget, och han hade medsig vittnesbördets två tavlor. Och på tavlornas båda sidor varskrivet både på den ena sidan och på den andra var skrivet.032:016 Och tavlorna voro gjorda av Gud, och skriften var Guds skrift,inristad på tavlorna.032:017 När Josua nu hörde huru folket skriade, sade han till Mose:»Krigsrop höres i lägret.»032:018 Men han svarade: »Det är varken segerrop som höres, ej heller ärdet ett ropande såsom efter nederlag; det är sång jag hör.»032:019 När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen,upptändes hans vrede, och han kastade tavlorna ifrån sig ochslog sönder dem nedanför berget.032:020 Sedan tog han kalven som de hade gjort, och brände den i eld ochkrossade den till stoft; detta strödde han i vattnet och gav detåt Israels barn att dricka.032:021 Och Mose sade till Aron: »Vad har folket gjort dig, eftersom duhar kommit dem att begå en så stor synd?»032:022 Aron svarade: »Min herres vrede må icke upptändas; du vet självatt detta folk är ont.032:023 De sade till mig: 'Gör oss en gud som kan gå framför oss; ty viveta icke vad som har vederfarits denne Mose, honom som fördeoss upp ur Egyptens land.'032:024 Då sade jag till dem: 'Den som har guld tage det av sig'; och degåvo det åt mig. Och jag kastade det i elden, och så kom kalventill.»
032:025 Då nu Mose såg att folket var lössläppt, eftersom Aron, tillskadeglädje för deras fiender, hade släppt dem lösa,032:026 ställde han sig i porten till lägret och ropade: »Var och en somhör HERREN till komme hit till mig.» Då församlade sig tillhonom alla Levi barn.032:027 Och han sade till dem: »Så säger HERREN, Israels Gud: Var och enbinde sitt svärd vid sin länd. Gån så igenom lägret, fram ochtillbaka, från den ena porten till den andra, Och dräpen vem Ifinnen, vore det också broder eller vän eller frände.032:028 Och Levi barn gjorde såsom Mose hade sagt; och på den dagenföllo av folket vid pass tre tusen män.032:029 Och Mose sade: »Eftersom I nu haven stått emot edra egna söneroch bröder, mån I i dag taga handfyllning till HERRENS tjänst,för att välsignelse i dag må komma över eder.»
032:030 Dagen därefter sade Mose till folket: »I haven begått en storsynd. Jag vill nu stiga upp till HERREN och se till, om jag kanbringa försoning för eder synd.»032:031 Och Mose gick tillbaka till HERREN och sade: »Ack, detta folkhar begått en stor synd; de hava gjort sig en gud av guld.032:032 Men förlåt dem nu deras synd; varom icke, så utplåna mig urboken som du skriver i.»032:033 Men HERREN svarade Mose: »Den som har syndat mot mig, honomskall jag utplåna ur min bok.032:034 Gå nu och för folket dit jag har sagt dig; se, min ängel skallgå framför dig. Men när min hemsökelses dag kommer, skall jag pådem hemsöka deras synd.»032:035 Så straffade HERREN folket, därför att de hade gjort kalven, densom Aron gjorde.
033:001 Och HERREN sade till Mose: »Upp, drag åstad härifrån med folketsom du har fört upp ur Egyptens land, och begiv dig till detland som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob, i detjag sade: 'Åt din säd skall jag giva det.'033:002 Jag skall sända en ängel framför dig och förjaga kananéerna,amoréerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna,033:003 för att du må komma till ett land som flyter av mjölk ochhonung. Ty eftersom du är ett hårdnackat folk, vill jag ickesjälv draga upp med dig; jag kunde då förgöra dig under vägen.»033:004 När folket hörde detta stränga tal, blevo de sorgsna, och ingentog sina smycken på sig.
033:005 Och HERREN sade till Mose: »Säg till Israels barn: I ären etthårdnackat folk. Om jag allenast ett ögonblick droge med dig,skulle jag förgöra dig. Men lägg nu av dig dina smycken, så villjag se till, vad jag skall göra med dig.»033:006 Så togo då Israels barn av sig sina smycken och voro utan demallt ifrån vistelsen vid Horebs berg.
033:007 Men Mose hade för sed att taga tältet och slå upp det ett styckeutanför lägret; och han kallade det »uppenbarelsetältet». Ochvar och en som ville rådfråga HERREN måste gå ut tilluppenbarelsetältet utanför lägret.033:008 Och så ofta Mose gick ut till tältet, stod allt folket upp, ochvar och en ställde sig vid ingången till sitt tält och skådadeefter Mose, till dess han hade kommit in i tältet.033:009 Och så ofta Mose kom in i tältet, steg molnstoden ned och blevstående vid ingången till tältet; och han talade med Mose.033:010 Och allt folket såg molnstoden stå vid ingången till tältet; dåföll allt folket ned och tillbad, var och en vid ingången tillsitt tält.033:011 Och HERREN talade med Mose ansikte mot ansikte, såsom när denena människan talar med den andra. Sedan vände Mose tillbakatill lägret; men hans tjänare Josua, Nuns son, en ung man,lämnade icke tältet.
033:012 Och Mose sade till HERREN: »Väl säger du till mig: 'För dettafolk ditupp'; men du har icke låtit mig veta vem du vill sändamed mig Du har dock sagt: 'Jag känner dig vid namn, och du harfunnit nåd för mina ögon.'033:013 Om jag alltså har funnit nåd för dina ögon, så låt mig se dinavägar och lära känna dig; jag vill ju finna nåd för dinaögon. Och se därtill, att detta folk är ditt folk.»033:014 Han sade: »Skall jag då själv gå med och föra dig till ro?»033:015 Han svarade honom: »Om du icke själv vill gå med, så låt ossalls icke draga upp härifrån.033:016 Ty varigenom skall man kunna veta att jag och ditt folk havafunnit nåd för dina ögon, om icke därigenom att du går med oss,så att vi, jag och ditt folk, utmärkas framför alla andra folkpå jorden?»033:017 HERREN svarade Mose: »Vad du nu har begärt skall jag ock göra;ty du har funnit nåd för mina ögon, och jag känner dig vidnamn.»033:018 Då sade han: »Låt mig alltså se din härlighet.»033:019 Han svarade: »Jag skall låta all min skönhet gå förbi dig där dustår, och jag skall utropa namnet 'HERREN' inför dig; jag skallvara nådig mot den jag vill vara nådig emot, och skall förbarmamig över den jag vill förbarma mig över.033:020 Ytterligare sade han: »Mitt ansikte kan du dock icke få se, tyingen människa kan se mig och leva.»033:021 Därefter sade HERREN: »Se, här är en plats nära intill mig;ställ dig där på klippan.033:022 När nu min härlighet går förbi, skall jag låta dig stå där i enklyfta på berget, och jag skall övertäcka dig med min hand, tilldess jag har gått förbi.033:023 Sedan skall jag taga bort min hand, och då skall du få se mig påryggen; men mitt ansikte kan ingen se.»
034:001 Och HERREN sade till Mose: »Hugg ut åt dig två stentavlor,likadana som de förra voro, så vill jag skriva på tavlorna sammaord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder.034:002 Och var redo till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp påSinai berg och ställa dig på toppen av berget, mig till mötes,034:003 men ingen må stiga upp med dig, och på hela berget för ingenannan visa sig; ej heller må får och fäkreatur gå i bet framemotdetta berg.»
034:004 Och han högg ut två stentavlor likadana som de förra voro. Ochbittida följande morgon begav sig Mose upp på Sinai berg, såsomHERREN hade bjudit honom, och tog de två stentavlorna med sig.034:005 Då steg HERREN ned i molnskyn. Och han ställde sig där näraintill honom och åkallade HERRENS namn.034:006 Och HERREN gick förbi honom, där han stod, och utropade:»HERREN! HERREN!—en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig ochstor i mildhet och trofasthet,034:007 som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning ochöverträdelse och synd, men som ingalunda låter någon blivaostraffad, utan hemsöker fädernas missgärning på barn ochbarnbarn och efterkommande i tredje och fjärde led.»034:008 Då böjde Mose sig med hast ned mot jorden och tillbad034:009 och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, Herre, så måHerren gå med oss. Ty väl är det ett hårdnackat folk, men duvill ju förlåta oss vår missgärning och synd och taga oss tilldin arvedel.»
034:010 Han svarade: »Välan, jag vill sluta ett förbund. Inför hela dittfolk skall jag göra under, sådana som icke hava blivit gjorda inågot land eller bland något folk. Och hela det folk som dutillhör skall se att HERRENS gärningar äro underbara, de som jagskall göra med dig.034:011 Håll de bud som jag i dag giver dig. Se, jag skall förjaga fördig amoréerna, kananéerna, hetiterna, perisséerna, hivéerna ochjebuséerna.034:012 Tag dig till vara för att sluta förbund med inbyggarna i detland dit du kommer, och låt dem icke bliva till en snara blandeder.034:013 Fastmer skolen I bryta ned deras altaren och slå sönder derasstoder och hugga ned deras Aseror.034:014 Ja, du skall icke tillbedja någon annan gud, ty HERREN heterNitälskare; en nitälskande Gud är han.034:015 Du må icke sluta något förbund med landets inbyggare. Ty itrolös avfällighet löpa de efter sina gudar och offra åt sinagudar; och när de då inbjuda dig, kommer du att äta av derasoffer;034:016 du tager ock deras döttrar till hustrur åt dina söner, och närdå deras döttrar i avfällighet löpa efter sina gudar, skola deförleda dina söner till att likaledes löpa efter deras gudar.
034:017 Gjutna gudar skall du icke göra åt dig.
034:018 Det osyrade brödets högtid skall, du hålla: i sju dagar skall du äta osyrat bröd, såsom jag har bjudit dig, på den bestämda tiden i månaden Abib; ty i månaden Abib drog du ut ur Egypten.
034:019 Allt det som öppnar moderlivet skall höra mig till, också allthankön bland din boskap, som öppnar moderlivet, såväl avfäkreaturen som av småboskapen.034:020 Men vad som bland åsnor öppnar moderlivet skall du lösa med ettfår, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken pådet. Var förstfödd bland dina söner skall du läsa. Och ingenskall med tomma händer träda fram inför mitt ansikte.
034:021 Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du hållavilodag; både under plöjningstiden och under skördetiden skalldu hålla vilodag.
034:022 Och veckohögtiden skall du hålla, för förstlingen avveteskörden, så ock bärgningshögtiden, när året har gått tillända.034:023 Tre gånger om året skall allt ditt mankön träda fram införHERRENS, din herres, Israels Guds, ansikte.034:024 Ty jag skall fördriva folk för dig och utvidga ditt område; ochingen skall stå efter ditt land, när du drager upp, tre gångerom året, för att träda fram inför HERRENS, din Guds, ansikte.
034:025 Du skall icke offra blodet av mitt slaktoffer jämte något som är syrat. Och påskhögtidens slaktoffer skall icke lämnas kvar över natten till morgonen.
034:026 Det första av din marks förstlingsfrukter skall du föra till HERRENS, din Guds, hus.
Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk.»
034:027 Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp åt dig dessa ord; ty ienlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig ochmed Israel.»034:028 Och han blev kvar där hos HERREN i fyrtio dagar och fyrtionätter, utan att äta och utan att dricka. Och han skrev påtavlorna förbundets ord, de tio orden.
034:029 När sedan Mose steg ned från Sinai berg, och på vägen ned frånberget hade vittnesbördets två tavlor med sig, visste han ickeatt hans ansiktes hy hade blivit strålande därav att han hadetalat med honom.034:030 Och när Aron och alla Israels barn sågo huru Moses ansiktes hystrålade, fruktade de för att komma honom nära.034:031 Men Mose ropade till dem; då vände Aron och menighetens allahövdingar tillbaka till honom, och Mose talade till dem.034:032 Därefter kommo alla Israels barn fram till honom, och han gavdem alla de bud som HERREN hade förkunnat för honom på Sinaiberg.034:033 Och när Mose hade slutat sitt tal till dem, hängde han etttäckelse för sitt ansikte.034:034 Men så ofta Mose skulle träda inför HERRENS ansikte för att talamed honom, lade han av täckelset, till dess han åter gickut. Och sedan han hade kommit ut, förkunnade han för Israelsbarn det som hade blivit honom bjudet.034:035 Då sågo Israels barn var gång huru Moses ansiktes by strålade,och Mose hängde då åter täckelset över sitt ansikte, till desshan ånyo skulle gå in för att tala med honom.
035:001 Och Mose församlade Israels barns hela menighet och sade tilldem: »Detta är vad HERREN har bjudit eder att göra:035:002 Sex dagar skall arbete göras, men på sjunde dagen skolen I havahelgdag, en HERRENS vilosabbat. Var och en som på den dagen görnågot arbete skall dödas.035:003 I skolen icke tända upp eld på: sabbatsdagen, var I än ärenbosatta.
035:004 Och Mose sade till Israels barns hela menighet: »Detta är vad HERREN har bjudit och sagt: 035:005 Låten bland eder upptaga en gärd åt HERREN, så att var och en som har ett därtill villigt hjärta bär fram denna gård åt HERREN: guld, silver och koppar, 035:006 mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och gethår, 035:007 rödfärgade vädurskinn, tahasskinn, akacieträ, 035:008 olja till ljusstaken, kryddor till smörjelseoljan och till den välluktande rökelsen, 035:009 äntligen onyxstenar och infattningsstenar, till att användas för efoden och för bröstskölden. 035:010 Och alla konstförfarna män bland eder må komma och förfärdiga allt vad HERREN har bjudit: 035:011 tabernaklet, dess täckelse och överdraget till detta, dess häktor, bräder, tvärstänger, stolpar och fotstycken, 035:012 arken med dess stänger, nådastolen och den förlåt som skall hänga framför den, 035:013 bordet med dess stänger och alla dess tillbehör och skådebröden, 035:014 ljusstaken med dess tillbehör och dess lampor, oljan till ljusstaken, 035:015 rökelsealtaret med dess stänger, smörjelseoljan och den välluktande rökelsen, förhänget för ingången till tabernaklet, 035:016 brännoffersaltaret med tillhörande koppargaller, dess stänger och alla dess tillbehör, bäckenet med dess fotställning, 035:017 omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, förhänget för porten till förgården, 035:018 tabernaklets pluggar och förgårdens pluggar med deras streck, 035:019 äntligen de stickade kläderna till tjänsten i helgedomen och prästen Arons andra heliga kläder, så ock hans söners prästkläder.»
035:020 Och Israels barns hela menighet gick sin väg bort ifrån Mose.035:021 Sedan kommo de tillbaka, var och en som av sitt hjärta manadesdärtill; och var och en som hade en därtill villig ande bar framen gärd åt HERREN till förfärdigande av uppenbarelsetältet ochtill allt arbete därvid och till de heliga kläderna.035:022 De kommo, både män och kvinnor, och framburo, var och en eftersitt hjärtas villighet, spännen, örringar, fingerringar ochhalssmycken, alla slags klenoder av guld, var och en som kundeoffra åt HERREN någon gåva av guld.035:023 Och var och en som hade i sin ägo mörkblått, purpurrött,rosenrött eller vitt garn eller gethår eller rödfärgadevädurskinn eller tahasskinn bar fram det.035:024 Och var och en som kunde giva såsom gärd något av silver ellerkoppar bar fram sin gärd åt HERREN. Och var och en som hade isin ägo akacieträ till förfärdigande av något slags arbete barfram det.035:025 Och alla konstförfarna kvinnor spunno med sina händer mörkblått,purpurrött, rosenrött och vitt garn och buro fram sin spånad;035:026 och alla kvinnor som av sitt hjärta manades därtill och hadelärt konsten spunno gethår.035:027 Och hövdingarna buro fram onyxstenar och infattningsstenar, tillatt användas för efoden och för bröstskölden,035:028 vidare kryddor och olja, till att användas för ljusstaken ochsmörjelseoljan och den välluktande rökelsen.035:029 Var och en av Israels barn, man eller kvinna, vilkens hjärta varvilligt att bära fram något till förfärdigande av allt det somHERREN genom Mose hade bjudit att man skulle göra, bar fram sinfrivilliga gåva åt HERREN.035:030 och Mose sade till Israels barn: »Sen, HERREN har kallat ochnämnt Besalel, son till Uri, son till Hur, av Juda stam;035:031 och han har uppfyllt honom med Guds Ande, med vishet, medförstånd och kunskap och med allt slags slöjdskicklighet,035:032 både till att tänka ut konstarbeten och till att arbeta i guld,silver och koppar,035:033 till att smida stenar för infattning: och till att snida i trä,korteligen, till att utföra alla slags konstarbeten.035:034 Åt honom och åt Oholiab, Ahisamaks son, av Dans stam, har hanock givit förmåga att undervisa andra.035:035 Han har uppfyllt deras hjärtan med vishet till att utföra allaslags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga vävnader avmörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, så ock andravävnader, korteligen, alla slags arbeten och särskiltkonstvävnadsarbeten.