004:001 Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna,huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut ivärlden.004:002 Därpå skolen I känna igen Guds Ande: var och en ande sombekänner att Jesus är Kristus, kommen i köttet, han är av Gud;004:003 men var och en ande som icke så bekänner Jesus, han är icke avGud. Den anden är Antikrists ande, om vilken I haven hört attden skulle komma, och som redan nu är i världen.
004:004 I, kära barn, I ären av Gud och haven övervunnit dessa; ty hansom är i eder är större än den som är i världen.004:005 De äro av världen; därför tala de vad som är av världen, ochvärlden lyssnar till dem.004:006 Vi åter äro av Gud. Den som känner Gud, han lyssnar till oss;den som icke är av Gud, han lyssnar icke till oss. Härpå kännavi igen sanningens Ande och villfarelsens ande.
004:007 Mina älskade, låtom oss älska varandra; ty kärleken är av Gud,och var och en som älskar, han är född av Gud och känner Gud.004:008 Den som icke älskar, han har icke lärt känna Gud, ty Gud ärkärleken.004:009 Därigenom har Guds kärlek blivit uppenbarad bland oss, att Gudhar sänt sin enfödde Son i världen, för att vi skola leva genomhonom.004:010 Icke däri består kärleken, att vi hava älskat Gud, utan däri,att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för vårasynder.
004:011 Mina älskade, om Gud så har älskat oss, då äro ock vi pliktigaatt älska varandra.004:012 Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älska varandra, så förbliverGud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss.004:013 Därav att han har givit oss av sin Ande veta vi att vi förblivai honom, och att han förbliver i oss.004:014 Och vi hava själva sett, och vi vittna om att Fadern har säntsin Son till att vara världens Frälsare.004:015 Den som bekänner att Jesus är Guds Son, i honom förbliver Gud,och han själv förbliver i Gud.004:016 Och vi hava lärt känna den kärlek som Gud har i oss, och vi havakommit till tro på den. Gud är kärleken, och den som förbliveri kärleken, han förbliver i Gud, och Gud förbliver i honom.
004:017 Därigenom är kärleken fullkomnad hos oss, att vi havafrimodighet i fråga om domens dag; ty sådan Han är, sådana äroock vi i denna världen.004:018 Räddhåga finnes icke i kärleken, utan fullkomlig kärlek driverut räddhågan, ty i räddhågan ligger tanke på straff, och den somrädes är icke fullkomnad i kärleken.004:019 Vi älska, därför att han först har älskat oss.004:020 Om någon säger sig älska Gud och hatar sin broder, så är han enlögnare. Ty den som icke älskar sin broder, som han har sett,han kan icke älska Gud, som han icke har sett.004:021 Och det budet hava vi från honom, att den som älskar Gud, hanskall ock älska sin broder.
005:001 Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud;och var och en som älskar honom som födde, han älskar ock densom är född av honom.005:002 Därför, när vi älska Gud och hålla hans bud, då veta vi att viälska Guds barn.005:003 Ty däri består kärleken till Gud, att vi hålla hans bud; ochhans bud äro icke tunga.005:004 Ty allt som är fött av Gud, det övervinner världen; och detta ärden seger som har övervunnit världen: vår tro.005:005 Vilken annan kan övervinna världen, än den som tror att Jesus ärGuds Son?
005:006 Han är den som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, ickemed vattnet allenast, utan med vattnet och blodet. Och Anden ärden som vittnar, eftersom Anden är sanningen.005:007 Ty tre äro de som vittna:005:008 Anden, vattnet och blodet; och de tre vittna ett och detsamma.005:009 Om vi taga människors vittnesbörd för gott, så må väl Gudsvittnesbörd vara förmer. Detta är ju Guds vittnesbörd, att hanhar vittnat om sin Son.005:010 Den som tror på Guds Son, han har vittnesbördet inom sig själv;den som icke tror Gud, han har gjort honom till en ljugare,eftersom han icke har trott på Guds vittnesbörd om sin Son.005:011 Och detta är vittnesbördet: att Gud har givit oss evigt liv; ochdet livet är i hans Son.005:012 Den som har Sonen, han har livet; den som icke har Guds Son, hanhar icke livet.
005:013 Detta har jag skrivit till eder, för att I skolen veta att Ihaven evigt liv, I som tron på Guds Sons namn.005:014 Och detta är den fasta tillförsikt vi hava till honom, att om vibedja om något efter hans vilja, så hör han oss.005:015 Och om vi veta att han hör oss, vadhelst vi bedja om, så veta viock att vi redan hava det som vi hava bett honom om i vår bön.005:016 Om någon ser sin broder begå en synd som icke är en synd tilldöds, då må han bedja, och så skall han giva honom liv, omnämligen synden icke är till döds. Det finnes synd till döds;för sådan säger jag icke att man skall bedja.005:017 All orättfärdighet är synd; dock finnes det synd som icke ärtill döds.
005:018 Vi veta om var och en som är född av Gud att han icke syndar, tyden som har blivit född av Gud, han tager sig till vara, och denonde kommer icke vid honom.005:019 Vi veta att vi äro av Gud, och att hela världen är i den ondesvåld.005:020 Och vi veta att Guds Son har kommit och givit oss förstånd, såatt vi kunna känna den Sanne; och vi äro i den Sanne, i hansSon, Jesus Kristus. Denne är den sanne Guden och evigt liv.
005:021 Kära barn, tagen eder till vara för avgudarna.
Johannes' andra brev
001:001 Den äldste hälsar den utvalda frun och hennes barn, vilka jag isanning älskar, och icke jag allenast, utan ock alla andra somhava lärt känna sanningen.001:002 Vi älska dem för sanningens skull, som förbliver i oss, och somskall vara med oss till evig tid.001:003 Nåd, barmhärtighet och frid ifrån Gud, Fadern, och ifrån JesusKristus, Faderns Son, skall vara med oss i sanning och i kärlek.
001:004 Det har gjort mig stor glädje att jag har funnit flera av dinabarn vandra i sanningen, efter det bud som vi hava fått ifrånFadern.001:005 Och nu har jag en bön till dig, kära fru. Icke som om jagskreve för att giva dig ett nytt bud; det gäller allenast detbud som vi hava haft från begynnelsen: att vi skola älskavarandra.001:006 Och däri består kärleken, att vi vandra efter de bud han hargivit. Ja, detta är budet, att I skolen vandra i kärleken,enligt vad I haven hört från begynnelsen.
001:007 Ty många villolärare hava gått ut i världen, vilka icke bekännaatt Jesus är Kristus, som skulle komma i köttet; en sådan ärVilloläraren och Antikrist.001:008 Tagen eder till vara, så att I icke förloren det som vi med vårtarbete hava kommit åstad, utan fån full lön.001:009 Var och en som så går framåt, att han icke förbliver i Kristilära, han har icke Gud; den som förbliver i den läran, han harbåde Fadern och Sonen.001:010 Om någon kommer till eder och icke har den läran med sig, såtagen icke emot honom i edra hus, och hälsen honom icke.001:011 Ty den som hälsar honom, han gör sig delaktig i hans ondagärningar.
001:012 Jag hade väl mycket annat att skriva till eder, men jag vill icke göra det med papper och bläck. Jag hoppas att i stället få komma till eder och muntligen tala med eder, för att vår glädje skall bliva fullkomlig.
001:013 Din utvalda systers barn hälsa dig.
Johannes' tredje brev
001:001 Den äldste hälsar Gajus, den älskade brodern, som jag i sanning älskar.
001:002 Min älskade, jag önskar att det i allt må stå väl till med dig,och att du må vara vid god hälsa, såsom det ock står väl tillmed din själ.001:003 Ty det gjorde mig stor glädje, då några av bröderna kommo ochvittnade om den sanning som bor i dig, eftersom du ju vandrar isanningen.001:004 Jag har ingen större glädje än den att få höra att mina barnvandra i sanningen.
001:005 Min älskade, du handlar såsom en trofast man i allt vad du görmot bröderna, och detta jämväl när de komma såsom främlingar.001:006 Dessa hava nu inför församlingen vittnat om din kärlek. Och dugör väl, om du på ett sätt som är värdigt Gud utrustar dem ocksåför fortsättningen av deras resa.001:007 Ty för hans namns skull hava de dragit åstad, utan att havatagit emot något av hedningarna.001:008 Därför äro vi å vår sida pliktiga att taga oss an sådana män, såatt vi bliva deras medarbetare till att främja sanningen.
001:009 Jag har skrivit till församlingen, men Diotrefes, som önskar attvara den främste bland dem, vill icke göra något för oss.001:010 Om jag kommer, skall jag därför påvisa huru illa han gör, då hanskvallrar om oss med elaka ord. Och han nöjer sig icke härmed;utom det att han själv intet vill göra för bröderna, hindrar hanockså andra som vore villiga att göra något, ja, han driver demut ur församlingen.
001:011 Mina älskade, följ icke onda föredömen, utan goda. Den som görvad gott är, han är av Gud; den som gör vad ont är, han har ickesett Gud.
001:012 Demetrius har fått gott vittnesbörd om sig av alla, ja, avsanningen själv. Också vi giva honom vårt vittnesbörd; och duvet att vårt vittnesbörd är sant.
001:013 Jag hade väl mycket annat att skriva till dig, men jag vill ickeskriva till dig med bläck och penna.001:014 Ty jag hoppas att rätt snart få se dig, och då skola vimuntligen tala med varandra.
001:015 Frid vare med dig.
Vännerna hälsa dig. Hälsa vännerna, var och en särskilt.
Jakobs' brev
001:001 Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
001:002 Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen iallahanda frestelser,001:003 och veten, att om eder tro håller provet, så verkar dettaståndaktighet.001:004 Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning,så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i någotstycke.
001:005 Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sigsådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord,och den skall bliva honom given.001:006 Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är likhavets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.001:007 En sådan människa må icke tänka att hon skall få något frånHerren—001:008 en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sinavägar.
001:009 Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.001:010 Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsetsblomster skall han förgås.001:011 Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, ochdess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ockden rike förvissna mitt i sin ävlan.
001:012 Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han harbestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud harlovat åt dem som älska honom.
001:013 Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hansfrestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, såfrestar han icke heller någon.001:014 Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse somhan drages och lockas.001:015 Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, ochnär synden har blivit fullmogen, framföder hon död.001:016 Faren icke vilse, mina älskade bröder.001:017 Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma nedovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändringäger rum och ingen växling av ljus och mörker.001:018 Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningensord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han harskapat.001:019 Det veten I, mina älskade bröder.
Men var människa vare snar till att höra och sen till att talaoch sen till vrede.001:020 Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud.001:021 Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar,och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och somkan frälsa edra själar.001:022 Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljestbedragen I eder själva.001:023 Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är hanlik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel:001:024 när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäterstrax hurudan han var.001:025 Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag,och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan enverklig görare, han varder salig i sin gärning.001:026 Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utanbedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.001:027 En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern,är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor ideras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen.
002:001 Mina bröder, menen icke att tron på vår Herre Jesus Kristus, denförhärligade, kan stå tillsammans med att hava anseende tillpersonen.002:002 Om till exempel i eder församling inträder en man med guldringpå fingret och i präktiga kläder, och jämte honom inträder enfattig man i smutsiga kläder,002:003 och I då vänden edra blickar till den som bär de präktigakläderna och sägen till honom: »Sitt du här på denna godaplats», men däremot sägen till den fattige: »Stå du där», eller:»Sätt dig därnere vid min fotapall»—002:004 haven I icke då kommit i strid med eder själva och blivit domaresom döma efter orätta grunder?
002:005 Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som ivärldens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att fåtill arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom?002:006 I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke derika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga ederinför domstolarna?002:007 Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?002:008 Om I, såsom skriften bjuder, fullgören den konungsliga lagen:»Du skall älska din nästa såsom dig själv», då gören Ivisserligen väl.002:009 Men om I haven anseende till personen, så begån I synd ochbliven av lagen överbevisade om att vara överträdare.002:010 Ty om någon håller hela lagen i övrigt, men felar i ett, så ärhan skyldig till allt.002:011 Densamme som sade: »Du skall icke begå äktenskapsbrott», hansade ju ock: »Du skall icke dräpa.» Om du nu visserligen ickebegår äktenskapsbrott, men dräper, så är du dock enlagöverträdare.002:012 Talen och handlen så, som det höves människor vilka skola dömasgenom frihetens lag.002:013 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visatbarmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram infördomen.
002:014 Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro,men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?002:015 Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder ochvore utan mat för dagen002:016 och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd digvarmt, och ät dig mätt»—vartill gagnade detta, såframt hanicke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?002:017 Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med siggärningar.
002:018 Nu torde någon säga: »Du har ju tro?»—»Ja, och jag har ocksågärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genommina gärningar visa dig min tro.»002:019 Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarnatro det och bäva.002:020 Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utangärningar är till intet gagn!002:021 Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när hanframbar sin son Isak på altaret?002:022 Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och avgärningarna blev tron fullkomnad,002:023 och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham troddeGud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blevkallad »Guds vän».
002:024 I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliverrättfärdig, och icke av tro allenast.002:025 Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke honrättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedanpå en annan väg släppte ut dem?002:026 Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utangärningar död.
003:001 Mina bröder, icke många av eder må träda upp såsom lärare; Ibören veta att vi skola få en dess strängare dom.003:002 I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal,så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.003:003 När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss,då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.003:004 Ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas avstarka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll ditstyrmannen vill.003:005 Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig avstora ting. Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog.003:006 Också tungan är en eld; såsom en värld av orättfärdighetframstår den bland våra lemmar, tungan som befläckar helakroppen och sätter »tillvarons hjul» i brand, likasom den självär antänd av Gehenna.003:007 Ty väl är det så, att alla varelsers natur, både fyrfotadjursoch fåglars och kräldjurs och vattendjurs, låter tämja sig, ochverkligen har blivit tamd, genom människors natur.003:008 Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting ärden, och full av dödande gift.003:009 Med den välsigna vi Herren och Fadern, och med den förbanna vimänniskorna, som äro skapade till att vara Gud lika.003:010 Ja, från en och samma mun utgå välsignelse och förbannelse. Såbör det icke vara, mina bröder.003:011 Icke giver väl en källa från en och samma åder både sött ochbittert vatten?003:012 Mina bröder, icke kan väl ett fikonträd bära oliver eller ettvinträd fikon? Lika litet kan en salt källa giva sött vatten.
003:013 Finnes bland eder någon vis och förståndig man, så må han, ivisligt saktmod, genom sin goda vandel låta se de gärningar somhövas en sådan man.003:014 Om I åter i edra hjärtan hysen bitter avund och ärengenstridiga, då mån I icke förhäva eder och ljuga, i strid motsanningen.003:015 Sådan »vishet» kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden ochtillhör de »själiska» människorna, ja, de onda andarna.003:016 Ty där avund och genstridighet råda, där råder oordning och alltvad ont är.003:017 Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren,vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andragoda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.003:018 Och rättfärdighetens frukt kommer av en sådd i frid, dem tilldel som hålla frid.
004:001 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne ickeav de lustar som föra krig i eder lemmar?004:002 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen ochhysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten ochstriden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.004:003 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen föratt kunna i edra lustar förslösa vad I fån.004:004 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap ärGuds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltsåGuds ovän.004:005 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: »Medsvartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sinboning i oss»?004:006 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det:»Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd.»004:007 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skallhan fly bort ifrån eder.004:008 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, Isyndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.004:009 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sigi sorg och eder glädje i bedrövelse.004:010 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
004:011 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en brodereller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Mendömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dessdomare.004:012 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kanförgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
004:013 Hören nu, I som sägen: »I dag eller i morgon vilja vi begiva osstill den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett åroch driva handel och skaffa oss vinning»—004:014 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv?En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.004:015 I borden fastmera säga: »Om Herren vill, och vi får leva, skolavi göra det, eller det.»004:016 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådanstortalighet är ond.
004:017 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det,för honom bliver detta till synd.
005:001 Hören nu, I rike: Gråten och jämren eder över det elände somskall komma över eder.005:002 Eder rikedom multnar bort, och edra kläder frätas sönder av mal;005:003 edert guld och silver förrostar, och rosten därpå skall varaeder till ett vittnesbörd och skall såsom en eld förtära edertkött. I haven samlat eder skatter i de yttersta dagarna.005:004 Se, den lön I haven förhållit arbetarna som hava avbärgat edraåkrar, den ropar över eder, och skördemännens rop hava kommitfram till Herren Sebaots öron.005:005 I haven levat i kräslighet på jorden och gjort eder goda dagar;I haven gött eder av hjärtans lust »på eder slaktedag».005:006 I haven dömt den rättfärdige skyldig och haven dräpt honom; hanstår eder icke emot.005:007 Så biden nu tåligt, mina bröder, intill Herrens tillkommelse. Isen huru åkermannen väntar på jordens dyrbara frukt och tåligtbidar efter den, till dess att den har fått höstregn ochvårregn.005:008 Ja, biden ock I tåligt, och styrken edra hjärtan; ty Herrenstillkommelse är nära.005:009 Sucken icke mot varandra, mina bröder, på det att I icke månbliva dömda. Se, domaren står för dörren.005:010 Mina bröder, tagen profeterna, som talade i Herrens namn, tilledert föredöme i att uthärda lidande och visa tålamod.005:011 Vi prisa ju dem saliga, som hava varit ståndaktiga. Om Jobsståndaktighet haven I hört, och I haven sett vilken utgångHerren beredde; ty Herren är nåderik och barmhärtig.
005:012 Men framför allt, mina bröder, svärjen icke, varken vid himmelen eller vid jorden, ej heller vid något annat, utan låten edert »ja» vara »ja», och edert »nej» vara »nej», så att I icke hemfallen under dom.
005:013 Får någon bland eder utstå lidande, så må han bedja.005:014 Är någon glad, så må han sjunga lovsånger. Är någon bland edersjuk, må han då kalla till sig församlingens äldste; och dessamå bedja över honom och i Herrens namn smörja honom med olja.005:015 Och trons bön skall hjälpa den sjuke, och Herren skall låtahonom stå upp igen; och om han har begått synder, skall dettabliva honom förlåtet.005:016 Bekännen alltså edra synder för varandra, och bedjen förvarandra, på det att I mån bliva botade. Mycket förmår enrättfärdig mans bön, när den bedes med kraft.005:017 Elias var en människa, med samma natur som vi. Han bad en bönatt det icke skulle regna, och det regnade icke på jorden undertre år och sex månader;005:018 åter bad han, och då gav himmelen regn, och jorden bar sinfrukt.
005:019 Mina bröder, om någon bland eder har farit vilse från sanningen,och någon omvänder honom,005:020 så mån I veta att den som omvänder en syndare från hansvilloväg, han frälsar hans själ från döden och överskyler enmyckenhet av synder.
Judas' brev
001:001 Judas, Jesu Kristi tjänare och Jakobs broder, hälsar de kallade,dem som äro upptagna i Guds, Faderns, kärlek och bevarade åtJesus Kristus.001:002 Barmhärtighet och frid och kärlek föröke sig hos eder.
001:003 Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för attskriva till eder om vår gemensamma frälsning, finner jag detnödigt att i min skrivelse förmana eder att kämpa för den trosom en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.001:004 Några människor hava nämligen innästlat sig hos eder—några omvilka det för länge sedan blev skrivet att de skulle hemfallaunder den domen—ogudaktiga människor, som missbruka vår Gudsnåd till lösaktighet och förneka vår ende härskare och herre,Jesus Kristus.
001:005 Men fastän I redan en gång haven fått kunskap om alltsammans,vill jag påminna eder därom, att Herren, sedan han hade frälstsitt folk ur Egyptens land, efteråt förgjorde dem som icketrodde,001:006 så ock därom, att de änglar som icke behöllo sin furstehöghet,utan övergåvo sin boning, hava av honom med eviga bojor blivitförvarade i mörker till den stora dagens dom.001:007 Likaså hava ock Sodom och Gomorra med kringliggande städer,vilka på samma sätt som de förra bedrevo otukt och stodo efterannat umgänge än det naturliga, blivit satta till ett varnandeexempel, i det att de få lida straff i evig eld.
001:008 Dock göra nu också dessa människor på samma sätt, förblindade avsina drömmar: köttet besmitta de, men andevärldens herrarförakta de, och dess härlige smäda de.001:009 Icke så Mikael, överängeln; när denne tvistade med djävulenangående Moses' kropp, dristade han sig icke att över honomuttala någon smädande dom, utan sade allenast: »Herren näpsedig.»001:010 Dessa åter smäda vad de icke känna till; och vad de, likasom deoskäliga djuren, med sina naturliga sinnen kunna fatta, detbruka de till sitt fördärv.001:011 Ve dem! De hava trätt in på Kains väg, de hava för löns skullstörtat sig i Balaams villfarelse och hava gått förlorade tillföljd av en gensträvighet lik Koras.
001:012 Det är dessa som få hålla gästabud med eder, där de sitta såsomskamfläckar vid edra kärleksmåltider och oförsynt se sig självatill godo. De äro skyar utan vatten, skyar som drivas bort avvindarna. De äro träd som stå nakna på senhösten, ofruktbara, idubbel måtto döda, uppryckta med rötterna.001:013 De äro vilda havsvågor som uppkasta sina egna skändlighetersskum. De äro irrande stjärnor, åt vilka det svarta mörkret ärförvarat till evig tid.
001:014 Om dessa var det ock som Enok, den sjunde från Adam, profeteradeoch sade: »Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga,001:015 för att hålla dom över alla och bestraffa alla de ogudaktiga föralla de ogudaktiga gärningar som de hava övat, och för alla deförmätna ord som de i sin syndiga ogudaktighet hava talat mothonom.»
001:016 De äro människor som alltid knorra och knota över sin lott, medan de likväl vandra efter sina egna begärelser. Och deras mun talar stora ord, under det att de dock av egennytta söka vara människor till behag.
001:017 Men kommen ihåg, I mina älskade, vad som har blivit förutsagt avvår Herres, Jesu Kristi, apostlar,001:018 huru de sade till eder: »I den yttersta tiden skola bespottareuppstå, som vandra efter sina egna ogudaktiga begärelser.»001:019 Det är dessa människor som vålla söndringar, dessa som äro»själiska» och icke hava ande.
001:020 Men I, mina älskade, uppbyggen eder på eder allraheligaste tro,bedjen i den helige Ande,001:021 och bevaren eder så i Guds kärlek, under det att I vänten på vårHerres, Jesu Kristi, barmhärtighet, till evigt liv.
001:022 Mot somliga av dem, sådana som äro tvivlande, mån I varabarmhärtiga001:023 och frälsa dem genom att rycka dem ur elden; mot de andra mån Iockså vara barmhärtiga, dock med fruktan, så att I avskyn tilloch med deras livklädnad, den av köttet befläckade.
001:024 Men honom som förmår bevara eder ifrån fall och ställa ederinför sin härlighet ostraffliga, i fröjd,001:025 honom som allena är Gud, och som är vår Frälsare genom JesusKristus, vår Herre, honom tillhör ära, majestät, välde och makt,såsom före all tid, så ock nu och i alla evigheter. Amen.
Johannes' uppenbarelse
001:001 Detta är en uppenbarelse från Jesus Kristus, en som Gud gavhonom för att visa sina tjänare, vad som snart skall ske. Ochmedelst ett budskap genom sin ängel gav han det till känna försin tjänare Johannes,001:002 som här vittnar och frambär Guds ord och Jesu Kristivittnesbörd, allt vad han själv har sett.
001:003 Salig är den som får uppläsa denna profetias ord, och saligaäro de som få höra dem och som taga vara på, vad däri ärskrivet; ty tiden är nära.
001:004 Johannes hälsar de sju församlingarna i provinsen Asien. Nådvare med eder och frid från honom som är, och som var, och somskall komma, så ock från de sju andar, som stå inför hans tron,001:005 och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstföddebland de döda, den som är härskaren över konungarna påjorden. Honom som älskar oss, och som har löst oss från vårasynder med sitt blod001:006 och gjort oss till ett konungadöme, till präster åt sin Gud ochFader, honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter,amen.
001:007 Se, han kommer med skyarna, och allas ögon skola se honom, ja ock deras som hava stungit honom; och alla släkter på jorden skola jämra sig vid hans åsyn. Ja, amen.
001:008 Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är, och som var, och som skall komma, den Allsmäktige.
001:009 Jag, Johannes, eder broder, som med eder har del i bedrövelsenoch riket och ståndaktigheten i Jesus, jag befann mig på den ösom heter Patmos, för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull.001:010 Jag kom i andehänryckning på Herrens dag och fick då bakom mighöra en stark röst, lik ljudet av en basun,001:011 och den sade: »Skriv upp i en bok vad du får se, och sänd dentill de sju församlingarna i Efesus och Smyrna och Pergamus ochTyatira och Sardes och Filadelfia och Laodicea.»001:012 Och jag vände mig om för att se vad det var för en röst somtalade till mig; och när jag vände mig om, fick jag se sjugyllene ljusstakar001:013 och mitt i bland ljusstakarna någon som liknade en människoson,klädd i en fotsid klädnad och omgjordad kring bröstet med ettgyllene bälte.001:014 Hans huvud och hår var vitt såsom vit ull, såsom snö, och hansögon voro såsom eldslågor.001:015 Hans fötter liknade glänsande malm, när den har blivit glödgad ien ugn. Och hans röst var såsom bruset av stora vatten.001:016 I sin högra hand hade han sju stjärnor, och från hans mun utgickett skarpt tveeggat svärd, och hans ansikte var såsom solen, närden skiner i sin fulla kraft.001:017 När jag såg honom, föll jag ned för hans fötter, såsom hade jagvarit död. Men han lade sin högra hand på mig och sade:
»Frukta icke. Jag är den förste och den siste001:018 och den levande; jag var död, men se, jag lever i evigheternasevigheter och jag har nycklarna till döden och dödsriket.001:019 Så skriv nu upp, vad du har sett, och skriv upp både vad som nuär, och vad som härefter skall ske.001:020 Vad angår hemligheten med de sju stjärnorna, som du har sett imin högra hand, och de sju gyllene ljusstakarna, så må du vetaatt de sju stjärnorna äro de sju församlingarnas änglar, och attde sju ljusstakarna äro de sju församlingarna.»
002:001 Skriv till Efesus' församlings ängel: »Så säger han som hållerde sju stjärnorna i sin högra hand, han som går omkring bland desju gyllene ljusstakarna:002:002 Jag känner dina gärningar och ditt arbete och din ståndaktighet,och jag vet att du icke kan lida onda människor; du har prövatdem som säga sig vara apostlar, men icke äro det, och har funnitdem vara lögnare.002:003 Och du är ståndaktig och har burit mycket för mitt namns skulloch har icke förtröttats.002:004 Men jag har det emot dig, att du har övergivit din förstakärlek.002:005 Betänk då varifrån du har fallit, och bättra dig, och gör återsådana gärningar som du gjorde under din första tid. Varomicke, så skall jag komma över dig och skall flytta din ljusstakefrån dess plats, såframt du icke gör bättring.002:006 Men den berömmelsen har du, att du hatar nikolaiternasgärningar, som också jag hatar.—002:007 Den som har öra, han höre vad Anden säger tillförsamlingarna. Den som vinner seger, åt honom skall jag givaatt äta av livets träd, som står i Guds paradis.»
002:008 Och skriv till Smyrnas församlings ängel:
»Så säger den förste och den siste, han som var död och åter harblivit levande:002:009 Jag känner din bedrövelse och din fattigdom—dock, du är rik!—och jag vet vilken försmädelse du utstår av dem som säga sigvara judar, men icke äro detta, utan äro en Satans synagoga.002:010 Frukta icke för det som du skall få lida. Se, djävulen skallkasta somliga av eder i fängelse, för att I skolen sättas påprov; och I skolen få utstå bedrövelse i tio dagar. Var trogenintill döden, så skall jag giva dig livets krona,002:011 Den som har öra, han höre vad Anden säger tillförsamlingarna. Den som vinner seger, han skall förvisso ickelida någon skada av den andra döden.»
002:012 Och skriv till Pergamus' församlings ängel: »Så säger han somhar det skarpa tveeggade svärdet:002:013 Jag vet var du bor: där varest Satan har sin tron. Och dockhåller du fast vid mitt namn; och tron på mig förnekade du ickeens på den tid då Antipas, mitt vittne, min trogne tjänare,blev dräpt hos eder—där varest Satan bor.002:014 Men jag har något litet emot dig: du har hos dig några som hållafast vid Balaams lära, hans som lärde Balak huru han skullelägga en stötesten för Israels barn, så att de skulle äta köttfrån avgudaoffer och bedriva otukt.002:015 Så har också du några som på lika sätt hålla sig tillnikolaiternas lära.002:016 Gör då bättring; varom icke, så skall jag snart komma över digoch skall strida mot dem med min muns svärd.002:017 Den som har öra, han höre vad Anden säger till församlingarna.Den som vinner seger, åt honom skall jag giva av det fördoldamannat; och jag skall giva honom en vit sten och ett nytt namnskrivet på den stenen, ett namn som ingen känner, utom den somfår det.»
002:018 Och skriv till Tyatiras församlings ängel: »Så säger Guds Son,han som har ögon såsom eldslågor, han vilkens fötter liknaglänsande malm:002:019 Jag känner dina gärningar och din kärlek och din tro, och jagvet huru du har tjänat och varit ståndaktig, och huru dina sistagärningar äro flera än dina första.002:020 Men jag har det emot dig att du är så efterlåten mot kvinnanJesabel—hon som säger sig vara en profetissa och uppträdersåsom lärare och förleder mina tjänare till att bedriva otuktoch till att äta kött från avgudaoffer.002:021 Jag har givit henne tid till bättring, men hon vill icke görabättring och upphöra med sin otukt.002:022 Se, jag vill lägga henne ned på sjuksängen; och över dem som medhenne begå äktenskapsbrott vill jag sända stor vedermöda,såframt de icke bättra sig och upphöra med att göra hennesgärningar.002:023 Och hennes barn skall jag dräpa. Och alla församlingarna skolaförnimma, att jag är den som rannsakar njurar och hjärtan; ochjag skall giva var och en av eder efter hans gärningar.002:024 Men till eder, I andra som bon i Tyatira, till eder alla somicke haven denna lära, då I ju icke »haven lärt kännadjupheterna», såsom de säga—ja, Satans djupheter!—till edersäger jag: Jag lägger icke på eder någon ny börda;002:025 hållen allenast fast vid det som I haven, till dess jag kommer.002:026 Den som vinner seger och intill änden troget gör mina gärningar,åt honom skall jag giva makt över hedningarna.002:027 och han skall styra dem med järnspira, likasom när man krossarlerkärl,002:028 såsom ock jag har fått den makten av min Fader; och jag skallgiva honom morgonstjärnan.002:029 Den som har öra, han höre vad Anden säger till församlingarna.»
003:001 Och skriv till Sardes' församlings ängel:
»Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jagkänner dina gärningar; du har det namnet om dig, att du lever,men du är död.003:002 Vakna upp och håll dig vaken, och styrk det som ännu är kvar, detsom har varit nära att dö. Ty jag har icke funnit dina gärningarvara fullkomliga inför min Gud.003:003 Tänk nu på huru du undfick ordet och hörde det, och tag vara pådärpå och gör bättring. Om du icke håller dig vaken, så skalljag komma såsom en tjuv, och du skall förvisso icke veta vilkenstund jag kommer över dig.003:004 Dock kunna hos dig i Sardes nämnas några få som icke havafläckat sina kläder; och dessa skola vandra med mig i vitakläder, ty de äro värdiga därtill.003:005 Den som vinner seger, han skall så bliva klädd i vita kläder,och jag skall aldrig utplåna hans namn ur livets bok, utankännas vid hans namn inför min Fader och inför hans änglar.003:006 Den som har öra, han höre vad Anden säger till församlingarna.»
003:007 Och skriv till Filadelfias församlings ängel:
»Så säger den Helige, den Sannfärdige, han som har 'Davidsnyckel', han som 'upplåter, och ingen kan tillsluta', han som'tillsluter, och ingen upplåter':003:008 Jag känner dina gärningar. Se, jag har låtit dig finna en öppendörr, som ingen kan tillsluta. Ty väl är din kraft ringa, men duhar tagit vara på mitt ord och icke förnekat mitt namn.003:009 Se, jag vill överlämna åt dig några från Satans synagoga, någraav dem som säga sig vara judar, men icke äro det, utan ljuga;ja, jag vill göra så, att de komma ock falla ned för dinafötter, och de skola förstå, att jag har fått dig kär.003:010 Eftersom du har tagit vara på mitt bud om ståndaktighet, skallock jag taga vara på dig och frälsa dig ut ur den prövningensstund som skall komma över hela världen, för att sätta jordensinbyggare på prov.003:011 Jag kommer snart; håll fast det du har, så att ingen tager dinkrona.003:012 Den som vinner seger, honom skall jag göra till en pelare i minGuds tempel, och han skall aldrig mer lämna det; och jag skallskriva på honom min Guds namn och namnet på min Guds stad, detnya Jerusalem, som kommer ned från himmelen, från min Gud, såock mitt eget nya namn.003:013 Den som har öra, han höre vad Anden säger till församlingarna.
003:014 Och skriv till Laodiceas församlings ängel: »Så säger han som ärAmen, den trovärdiga och sannfärdiga vittnet, begynnelsentill Guds skapelse:003:015 Jag känner dina gärningar: du är varken kall eller varm. Jagskulle önska att du vore antingen kall eller varm.003:016 Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jagutspy dig ur min mun.003:017 Du säger ju: 'Jag är rik, ja, jag har vunnit rikedomar ochbehöver intet'; och du vet icke att du just är eländig ochömkansvärd och fattig och blind och naken.003:018 Så råder jag dig då att du köper av mig guld som är luttrat ield, för att du skall bliva rik, och att du köper vita klädertill att kläda dig i, för att din nakenhets skam icke skallbliva uppenbar, och att du köper ögonsalva till att smörja dinaögon med, för att du skall kunna se.003:019 'Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag.' Så gör nubättring med all flit.003:020 Se, jag står för dörren och klappar; om någon lyssnar till minröst och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom ochhålla måltid med honom och han med mig.003:021 Den som vinner seger, honom skall jag låta sitta med mig på mintron, likasom jag själv har vunnit seger och satt mig med minFader på hans tron.003:022 Den som har öra, han höre vad Anden säger till församlingarna.
004:001 Sedan fick jag se en dörr vara öppnad i himmelen; och den röst,lik ljudet av en basun, som jag förut hade hört tala till mig,sade: »Kom hit upp, så skall jag visa dig, vad som skall skehärefter.»004:002 I detsamma kom jag i andehänryckning. Och jag fick se en tronvara framsatt i himmelen, och någon satt på den tronen;004:003 och han som satt därpå var till utseendet såsom jaspissten ochkarneol. Och runt omkring tronen gick en regnbåge, som tillutseendet var såsom en smaragd.004:004 Och jag såg tjugufyra andra troner runt omkring tronen, och påde tronerna sutto tjugufyra äldste, klädda i vita kläder, medgyllene kransar på sina huvuden.004:005 Och från tronen utgingo ljungeldar och dunder och tordön; ochframför tronen brunno sju eldbloss, det är Guds sju andar.004:006 Framför tronen syntes ock likasom ett glashav, likt kristall;och runt omkring tronen stodo fyra väsenden, ett mitt för varsida av tronen och de voro fullsatta med ögon framtill ochbaktill.004:007 Och det första väsendet liknade ett lejon, det andra väsendetliknade en ung tjur, det tredje väsendet hade ett ansikte såsomen människa, det fjärde väsendet liknade en flygande örn.004:008 Och vart och ett av de fyra väsendena hade sex vingar; runtomkring, jämväl under vingarna voro de fullsatta med ögon. Ochdag och natt sade de utan uppehåll: »Helig, helig, helig ärHerren Gud den Allsmäktige, han som var, och som är, och somskall komma.»
004:009 Och när väsendena hembära pris och ära och tack åt honom somsitter på tronen och tillbedja honom som lever i evigheternasevigheter,004:010 då falla de tjugufyra äldste ned inför honom som sitter påtronen, och tillbedja honom som lever i evigheternas evigheter,och lägga sina kransar ned inför tronen och säga;
004:011 »Du, vår Herre och Gud, är värdig att mottaga pris och ära ochmakt, ty du har skapat allting, och därför att så var din vilja,kom det till och blev skapat.»
005:001 Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag enbokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, ochförseglad med sju insegel.005:002 Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: »Vem ärvärdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?»005:003 Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller underjorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri.005:004 Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig attöppna bokrullen eller se, vad som stod däri.005:005 Men en av de äldste sade till mig: »Gråt icke. Se, lejonet avJuda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så atthan kan öppna bokrullen och och bryta dess sju insegel.»
005:006 Då fick jag se att mellan tronen och de fyra väsendena och deäldste stod ett lamm, som såg ut såsom hade det varit slaktat. Dethade sju horn och sju ögon, det är Guds sju andar, vilka äroutsända över hela jorden.005:007 Och det trädde fram och tog bokrullen ur högra handen på honomsom satt på tronen.
005:008 Och när han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och detjugufyra äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sinharpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är deheligas böner.005:009 Och de sjöngo en ny sång som lydde så:»Du är värdig att taga bokrullenoch att bryta dess insegel,ty du har blivit slaktad,och med ditt blod har du åt Gud köpt människor,av alla stammar och tungomål och folk och folkslag,005:010 och gjort dem åt vår Gud till ett konungadöme och till präster,och de skola regera på jorden»
005:011 Och i min syn fick jag höra röster av många änglar runt omkringtronen och omkring väsendena och de äldste; och deras antal vartio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen.005:012 Och de sade med hög röst: »Lammet som blev slaktat, är värdigtatt mottaga makten, så ock rikedom och vishet och starkhet ochära, och pris och lov.»005:013 Och allt skapat, både i himmelen och på jorden och under jordenoch på havet, och allt vad i dem var, hörde jag säga: »Honom, somsitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och prisetoch väldet i evigheternas evigheter.»005:014 Och de fyra väsendena sade »amen», och de äldste föllo ned ochtillbådo.
006:001 Och jag såg Lammet bryta det första av de sju inseglen; och jaghörde ett av de fyra väsendena säga såsom med tordönsröst:»Kom.»006:002 Då fick jag se en vit häst; och mannen som satt på den hade enbåge, och en segerkrans blev honom given, och han drog ut såsomsegrare och för att segra.
006:003 Och när det bröt det andra inseglet, hörde jag det andraväsendet säga »Kom.»006:004 Då kom en annan häst fram, en som var röd; och åt mannen somsatt på den blev givet att taga friden bort från jorden, så attmänniskorna skulle slakta varandra. Och ett stort svärd blevhonom givet.
006:005 Och när det bröt det tredje inseglet, hörde jag det tredjeväsendet säga »Kom.» Då fick jag se en svart häst; och mannensom satt på den hade en vågskål i sin hand.006:006 Och jag hörde likasom en röst mitt ibland de fyra väsendenasäga: »Ett mått vete för en silverpenning och tre måttkorn för en silverpenning! Och oljan och vinet må du ickeskada.»
006:007 Och när det bröt det fjärde inseglet, hörde jag det fjärdeväsendets röst säga: »Kom.»006:008 Då fick jag se en blekgul häst; och mannen som satt på den,hans namn var Döden, och Dödsriket följde med honom. Och åt demgavs makt över fjärdedelen av jorden, så att de skulle få dräpamed svärd och genom hungersnöd och pest och genom vilddjuren påjorden.
006:009 Och när det bröt det femte inseglet, såg jag under altaret demänniskors själar, som hade blivit slaktade för Guds ords skulloch för det vittnesbörds skull, som de hade.006:010 Och de ropade med hög röst och sade: »Huru länge, du helige ochsannfärdige Herre, skall du dröja att hålla dom och att utkrävavårt blod av jordens inbyggare?»006:011 Och åt var och en av dem gavs en vit, fotsid klädnad, och åt demblev tillsagt att de ännu en liten tid skulle giva sig till ro,till dess jämväl skaran av deras medtjänare och bröder, somskulle bliva dräpta likasom de själva, hade blivit fulltalig.
006:012 Och jag såg Lammet bryta det sjätte inseglet. Då blev det enstor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt, ochmånen blev hel och hållen såsom blod;006:013 och himmelens stjärnor föllo ned på jorden, såsom när ettfikonträd fäller sina omogna frukter, då det skakas av en starkvind.006:014 Och himmelen vek undan, såsom när en bokrulle rullas tillhopa;och alla berg och öar flyttades bort ifrån sin plats.006:015 Och konungarna på jorden och stormännen och krigsöverstarna ochalla de rika och de väldiga, ja, alla, både trälar och fria,dolde sig i hålor och bland bergsklippor.006:016 Och de sade till bergen och klipporna: »Fallen över oss ochdöljen oss för dens ansikte, som sitter på tronen, och förLammets vrede.006:017 Ty deras vredes stora dag är kommen, och vem kan bestå?»
007:001 Sedan såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hållatillbaka jordens fyra vindar, för att ingen vind skulle blåsaöver jorden eller över havet eller mot något träd.007:002 Och jag såg en annan ängel träda fram ifrån öster med denlevande Gudens signet. Och han ropade med hög röst till de fyraänglar som hade fått sig givet att skada jorden och havet,007:003 och sade: »Gören icke jorden eller havet eller träden någonskada, förrän vi hava tecknat vår Guds tjänare med insegel påderas pannor.»007:004 Och jag fick höra antalet av dem som voro tecknade med insegel,ett hundra fyrtiofyra tusen tecknade, av alla Israels barnsstammar;007:005 av Juda stam tolv tusen tecknade,av Rubens stam tolv tusen,av Gads stam tolv tusen,007:006 av Asers stam tolv tusen,av Neftalims stam tolv tusen,av Manasses' stam tolv tusen,007:007 av Simeons stam tolv tusen,av Levi stam tolv tusen,av Isaskars stam tolv tusen,007:008 av Sabulons stam tolv tusen,av Josefs stam tolv tusen,av Benjamins stam tolv tusen tecknade.
007:009 Sedan fick jag se en stor skara, som ingen kunde räkna, en skaraur alla folkslag och stammar och folk och tungomål stå införtronen och inför Lammet; och de voro klädda i vita, fotsidakläder och hade palmer i sina händer.007:010 Och de ropade med hög röst och sade: »Frälsningen tillhör vårGud, honom som sitter på tronen, och Lammet.»007:011 Och alla änglar, som stodo runt omkring tronen och omkring deäldste och de fyra väsendena, föllo ned på sina ansikten införtronen och tillbådo Gud007:012 och sade: »Amen. Lovet och priset och visheten och tacksägelsenoch äran och makten och starkheten tillhöra vår Gud ievigheternas evigheter. Amen.»
007:013 Och en av de äldste tog till orda och sade till mig: »Dessa somäro klädda i de vita, fotsida kläderna, vilka äro de, ochvarifrån hava de kommit?»007:014 Jag svarade honom: »Min herre, du vet själv det.» Då sade hantill mig: »Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, ochsom hava tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.007:015 Därför stå de inför Guds tron och tjäna honom, dag och natt, ihans tempel. Och han som sitter på tronen skall slå upp sitttabernakel över dem.007:016 'De skola icke mer hungra och icke mer törsta,och solens hetta skall icke träffa dem,ej heller eljest någon brännande hetta.007:017 Ty Lammet, som står mitt för tronen, skall vara deras herde ochleda dem till livets vattenkällor, och 'Gud skall avtorka allatårar från deras ögon'.»
008:001 Och när Lammet bröt det sjunde inseglet, uppstod i himmelen entystnad, som varade vid pass en halv timme.008:002 Och jag fick se de sju änglar, som stå inför Gud; åt dem gåvos sjubasuner.008:003 Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret, och han hadeett gyllene rökelsekar; och mycken rökelse var given åt honom,för att han skulle lägga den till alla de heligas böner på detgyllene altare som stod framför tronen.008:004 Och ur ängelns hand steg röken av rökelsen med de heligas bönerupp inför Gud.008:005 Och ängeln tog rökelsekaret och fyllde det med eld från altaretoch kastade elden ned på jorden. Då kommo tordön och dunder ochljungeldar och jordbävning.
008:006 Och de sju änglarna, som hade de sju basunerna, gjorde sig redo att stöta i sina basuner.
008:007 Och den förste stötte i sin basun. Då kom hagel och eld, blandat med blod, och det kastades ned på jorden; och tredjedelen av jorden brändes upp, och tredjedelen av träden brändes upp, och allt grönt gräs brändes upp.
008:008 Och den andre ängeln stötte i sin basun. Då var det som om ettstort brinnande berg hade blivit kastat i havet; och tredjedelenav havet blev blod.008:009 Och tredjedelen av de levande varelser som funnos i havet omkom;och tredjedelen av skeppen förgicks.
008:010 Och den tredje ängeln stötte i sin basun. Då föll från himmelenen stor stjärna, brinnande såsom ett bloss; och den föll nedöver tredjedelen av strömmarna och över vattenkällorna.008:011 Och stjärnans namn var Malört. Och tredjedelen av vattnet blevbitter malört; och många människor omkommo genom vattnet, därföratt det hade blivit så bittert.
008:012 Och den fjärde ängeln stötte i sin basun. Då drabbadehemsökelsen tredjedelen av solen och tredjedelen av månen ochtredjedelen av stjärnorna, så att tredjedelen av dem förmörkadesoch dagen miste tredjedelen av sitt ljus, sammalunda ock natten.
008:013 Sedan fick jag i min syn höra en örn, som flög fram uppe ihimlarymden, ropa med hög röst: »Ve, ve, ve över jordensinbyggare, när de tre övriga änglar, som skola stöta i basun,låta sina basuner ljuda!»
009:001 Och den femte ängeln stötte i sin basun. Då såg jag en stjärnavara fallen ifrån himmelen ned på jorden; och åt henne gavsnyckeln till avgrundens brunn.009:002 Och hon öppnade avgrundens brunn. Då steg en rök upp ur brunnen,lik röken från en stor ugn, och solen och luften förmörkades avröken från brunnen.009:003 Och ur röken kommo gräshoppor ut över jorden; och åt dem gavssamma makt som skorpionerna på jorden hava.009:004 Och dem blev tillsagt, att de icke skulle skada gräset på jordeneller något annat grönt eller något träd, utan allenast demänniskor som icke hade Guds insegel på sina pannor.009:005 Och åt dem blev givet att, icke att döda dem, men att plåga demi fem månader; och plågan, som de vållade var såsom den plågaen skorpion åstadkommer, när den stinger en människa.009:006 På den tiden skola människorna söka döden, men icke kunna finnaden; de skola åstunda att dö, men döden skall fly undan ifråndem.
009:007 Och gräshopporna tedde sig såsom hästar, rustade till strid. Påsina huvuden hade de likasom kransar, som syntes vara avguld. Deras ansikten voro såsom människors ansikten.009:008 De hade hår såsom kvinnors hår, och deras tänder voro såsomlejons.009:009 De hade bröst, som liknade järnpansar; och rasslet av derasvingar var såsom vagnsrasslet, när många hästar med sina vagnarstörta fram till strid.009:010 De hade stjärtar med gaddar, såsom skorpioner hava; och i derasstjärtar låg den makt de hade fått att i fem månader skadamänniskorna.009:011 Till konung över sig hade de avgrundens ängel, vilkens namn påhebreiska är Abaddon och som på grekiska har namnet Apollyon.
009:012 Det första ve har gått till ända; se, efter detta komma ännu tvåandra ve.
009:013 Och den sjätte ängeln stötte i sin basun. Då hörde jag en röstfrån de fyra hornen på det gyllene altare, som stod inför Gudsansikte,009:014 säga till den sjätte ängeln, den som hade basunen: »Lös de fyraänglar, som hållas bundna invid den stora floden Eufrat.»009:015 Och de fyra änglarna löstes, de som just för den timmen, på dendagen, i den månaden, under det året hade hållits redo att dräpatredjedelen av människorna.009:016 Och antalet ryttare i de ridande skarorna var två gånger tiotusen gånger tio tusen; jag fick höra att de voro så många.009:017 Och hästarna och männen som sutto på dem tedde sig för min synpå detta sätt: männen hade eldröda och mörkblå och svavelgulapansar; och hästarna hade huvuden såsom lejon, och ur deras gapgick ut eld och rök och svavel.009:018 Av dessa tre plågor—av elden och röken och svavlet som gickut ur deras gap—dödades tredjedelen av människorna.009:019 Ty hästarnas makt låg i deras gap och i deras svansar. Derassvansar liknade nämligen ormar, och hade huvuden, och med demvar det, som de gjorde skada.
009:020 Men de återstående människorna, de som icke hade blivit dödadegenom dessa plågor, gjorde icke bättring; de vände sig icke ifrånbelätena, som de hade gjort med egna händer, och upphörde ickeatt tillbedja onda andar och avgudar av guld och silver ochkoppar och sten och trä, som varken kunna se eller höra ellergå.009:021 De gjorde icke bättring och upphörde icke med sina mordgärningaroch trolldomskonster, sin otukt och sitt tjuveri.
010:001 Och jag såg en annan väldig ängel komma ned från himmelen. Hanvar klädd i en sky och hade regnbågen över sitt huvud, och hansansikte var såsom solen, och hans ben voro såsom eldpelare;010:002 och i sin hand hade han en öppen liten bokrulle. Och han sattesin högra fot på havet och sin vänstra på jorden.010:003 Och han ropade med hög röst, såsom när ett lejon ryter. Och närhan hade ropat, läto de sju tordönen höra sina röster.010:004 Och sedan de sju tordönen hade talat, tänkte jag skriva, men jagfick då höra en röst från himmelen säga: »Göm såsom underinsegel vad de sju tordönen hava talat, och skriv icke upp det.»
010:005 Och ängeln, som jag såg stå på havet och på jorden, lyfte sinhögra hand upp mot himmelen010:006 och svor vid honom som lever i evigheternas evigheter, vid honomsom har skapat himmelen och vad däri är, och jorden och vad därpåär, och havet och vad däri är, och sade: »Ingen tid skall mergivas,010:007 utan i de dagar, då den sjunde ängelns röst höres, när det skeratt han stöter i sin basun, då är Guds hemliga rådslutfullbordat, i enlighet med det glada budskap som han harförkunnat för sina tjänare profeterna.»
010:008 Och den röst som jag hade hört från himmelen hörde jag nu återtala till mig; den sade: »Gå och tag den öppna bokrulle somängeln har i sin hand, han som står på havet och på jorden.»010:009 Då gick jag bort till ängeln och bad honom att han skulle givamig bokrullen. Och han sade till mig: »Tag den och ät upp den;den skall vålla dig bitter plåga i din buk, men i din mun skallden vara söt såsom honung.»010:010 Då tog jag bokrullen ur ängelns hand och åt upp den; och den vari min mun söt såsom honung, men när jag hade ätit upp den, kändejag bitter plåga i min buk.010:011 Och mig blev sagt: »Du måste än ytterligare profetera om mångafolk och folkslag och tungomål och konungar.
011:001 Och ett rör, likt en mätstång, gavs åt mig, och mig blev sagt:»Stå upp och mät Guds tempel och altaret tillika med dem somtillbedja därinne.011:002 Men lämna å sido templets yttre förgård och mät den icke; ty denär prisgiven åt hedningarna, och de skola under fyrtiotvåmånader förtrampa den heliga staden.011:003 Och jag skall låta mina två vittnen under ett tusen två hundrasextio dagar profetera, höljda i säcktyg.
011:004 Dessa vittnen äro de två olivträd och de två ljusstakar som ståinför jordens Herre.011:005 Och om någon vill göra dem skada, så går eld ut ur deras mun ochförtär deras ovänner; ja, om någon vill göra dem skada, så skallhan bliva dödad på det sättet.011:006 De hava makt att tillsluta himmelen, så att intet regn fallerunder den tid de profetera; de hava ock makt över vattnet, attförvandla det till blod, och makt att slå jorden med alla slagsplågor, så ofta de vilja.011:007 Och när de hava till fullo framburit sitt vittnesbörd, skallvilddjuret, det som skall stiga upp ur avgrunden, giva sig istrid med dem och skall övervinna dem och döda dem.011:008 Och deras döda kroppar skola bliva liggande på gatan i den storastaden som, andligen talat, heter Sodom och Egypten, den staddär också deras Herre blev korsfäst.011:009 Och människor av allahanda folk och stammar och tungomål ochfolkslag skola i tre och en halv dagar se deras döda kropparligga där, och de skola icke tillstädja att kropparna läggas inågon grav.011:010 Och jordens inbyggare skola glädjas över vad som har vederfaritsdem och skola fröjda sig och sända varandra gåvor; ty dessa tvåprofeter hade varit en plåga för jordens inbyggare.»