Vid Karl Collans
graf.
graf.
graf.
Hur fridfullt bäddad är grafven,Som gömmer sångarens stoft,Och höstens tårögda blommorKringsprida sin sista doft.I fjerran höras saktaDe blåa vågors sång;Men sångarens röst är tystnad,Som sjöng för oss engång!Haf tack för de vackra toner,Du Suomis älskade son!Haf tack för det arf du lemnat,Förr'n Gud tog igen sitt lån.„Hvi togs du bort så tidigtFrån lyckans blida famn?“Så frågar hvart sorgset hjertaOch suckar tyst ditt namn.„Ren skördetiden var inne –“– En hviskning vi få till svar:„För himlaskördarn derofvanFullmogen den säden var!Det ädelt är, skall renasTill högre lif och ljus,Förklaras och evigt lefvaUti Gud Faders hus.“e ***
Hur fridfullt bäddad är grafven,Som gömmer sångarens stoft,Och höstens tårögda blommorKringsprida sin sista doft.I fjerran höras saktaDe blåa vågors sång;Men sångarens röst är tystnad,Som sjöng för oss engång!Haf tack för de vackra toner,Du Suomis älskade son!Haf tack för det arf du lemnat,Förr'n Gud tog igen sitt lån.„Hvi togs du bort så tidigtFrån lyckans blida famn?“Så frågar hvart sorgset hjertaOch suckar tyst ditt namn.„Ren skördetiden var inne –“– En hviskning vi få till svar:„För himlaskördarn derofvanFullmogen den säden var!Det ädelt är, skall renasTill högre lif och ljus,Förklaras och evigt lefvaUti Gud Faders hus.“e ***
Hur fridfullt bäddad är grafven,Som gömmer sångarens stoft,Och höstens tårögda blommorKringsprida sin sista doft.I fjerran höras saktaDe blåa vågors sång;Men sångarens röst är tystnad,Som sjöng för oss engång!
Hur fridfullt bäddad är grafven,
Som gömmer sångarens stoft,
Och höstens tårögda blommor
Kringsprida sin sista doft.
I fjerran höras sakta
De blåa vågors sång;
Men sångarens röst är tystnad,
Som sjöng för oss engång!
Haf tack för de vackra toner,Du Suomis älskade son!Haf tack för det arf du lemnat,Förr'n Gud tog igen sitt lån.„Hvi togs du bort så tidigtFrån lyckans blida famn?“Så frågar hvart sorgset hjertaOch suckar tyst ditt namn.
Haf tack för de vackra toner,
Du Suomis älskade son!
Haf tack för det arf du lemnat,
Förr'n Gud tog igen sitt lån.
„Hvi togs du bort så tidigt
Från lyckans blida famn?“
Så frågar hvart sorgset hjerta
Och suckar tyst ditt namn.
„Ren skördetiden var inne –“– En hviskning vi få till svar:„För himlaskördarn derofvanFullmogen den säden var!Det ädelt är, skall renasTill högre lif och ljus,Förklaras och evigt lefvaUti Gud Faders hus.“
„Ren skördetiden var inne –“
– En hviskning vi få till svar:
„För himlaskördarn derofvan
Fullmogen den säden var!
Det ädelt är, skall renas
Till högre lif och ljus,
Förklaras och evigt lefva
Uti Gud Faders hus.“
e ***
e ***